Sammanfattning

År 2020 var det 87 procent av befolkningen 16–84 år som uppgav ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande. Andelen var något högre bland män än kvinnor, ökade med ålder och var högre bland dem med eftergymnasial utbildningsnivå jämfört med övriga utbildningsgrupper. Andelen personer som uppgav ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande varierade mellan länen med som högst 90 procent och som lägst 84 procent år 2018/2020 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Psykiskt välbefinnande utgör den positiva dimensionen av begreppet psykisk hälsa (1). Psykiskt välbefinnande handlar inte enbart om frånvaro av sjukdom eller besvär, utan om ett tillstånd som omfattar både välbefinnande och funktionsförmåga. Psykiskt välbefinnande är en grundläggande resurs för att kunna bemästra livets olika svårigheter, med det är också en tillgång för samhället ur en social och ekonomisk synvinkel. Mer konkret handlar det om att kunna balansera positiva och negativa känslor, att känna tillfredställelse med livet, att ha goda sociala relationer och att utveckla sin inre potential. Det handlar även om att kunna känna njutning, lust och lycka. En av de mest välkända undersökningarna på detta område är den som årligen görs av Gallup, som mäter hur lyckliga människor är (2). Slutsatserna, som bygger på officiell data från 156 länder, presenteras årligen i FN:s "World Happiness Report". I dessa undersökningar framstår svenskars psykiska välbefinnande ofta som god i förhållande till andra länder. Bland faktorer som kan påverka det psykiska välbefinnandet kan nämnas socioekonomisk status, födelseland, och grad av socialt och emotionellt stöd.

Indikatorn "Psykiskt välbefinnande" är ett sammanfattande mått som mäter andelen av befolkningen som svarar att de har ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande. I de deskriptiva resultaten nedan görs även en separat redovisning av andelen som uppger att de har ett mycket gott psykiskt välbefinnande. I analyserna presenteras enbart resultat för det sammantagna måttet. I figurerna går det att se båda alternativen.

Kön

År 2020 uppgav 87 procent av befolkningen 16–84 år ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande (figur 1). Andelen bland kvinnor var 86 procent och bland män 87 procent. Sett till andelen i befolkningen med ett mycket gott psykiskt välbefinnande var det 13 procent av kvinnorna och 16 procent av männen som uppgav detta (figur 1, val mycket gott psykiskt välbefinnande). Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader i psykiskt välbefinnande mellan kvinnor och män. När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län framkom statistiskt säkerställda skillnader där psykiskt välbefinnande var högre bland män än bland kvinnor. Detta förklaras till stor del av att åldersfördelningen och utbildningsnivån är olika mellan kvinnor och män. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Andel (procent) invånare 16–84 år som uppgav a) gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande b) mycket gott psykiskt välbefinnande, fördelat på kön, under perioden 2018–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Ålder

Andelen personer som uppgav ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande 2020 var 81 procent åldersgruppen 16–29 år, 86 procent i åldersgruppen 30–44 år, 88 procent i åldersgruppen 45–64 år och 90 procent i åldersgruppen 65–84 år (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn tagits till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Andel (procent) invånare 16–84 år som a) gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande b) mycket gott psykiskt välbefinnande, fördelat på ålder, under perioden 2018–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Utbildningsnivå

Andelen personer 25–84 år som 2020 uppgav ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande var 86 procent i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 87 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och 88 procent i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Den lägre andelen med psykiskt välbefinnande bland dem med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå jämfört med referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Andel (procent) invånare 25–84 år som uppgav a) gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande b) mycket gott psykiskt välbefinnande, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2018–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Födelseland

Andelen invånare som uppgav ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande var 87 procent bland personer födda i Sverige respektive övriga Norden, 84 procent bland personer födda i övriga världen och 82 procent bland personer födda i övriga Europa (figur 4). Skillnaden mellan referensgruppen födda i Sverige och gruppen födda i övriga Europa respektive övriga världen var statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län kvarstod endast skillnaden mellan gruppen födda i Sverige och gruppen födda i övriga Europa.

Figur 4. Andel (procent) invånare 16–84 år som uppgav a) gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande b) mycket gott psykiskt välbefinnande, fördelat på födelseland, under perioden 2018–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Län

Andelen personer som uppgav ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande år 2018/2020 (flerårsmedelvärde) varierade mellan länen med som högst 90 procent och som lägst 84 procent. Bland länen med högst andel fanns Blekinge län och bland länen med lägst andel fanns Kronobergs län (figur 5). Sett till mycket gott psykiskt välbefinnande var andelen högst i Jönköpings och Västernorrlands län, 17 procent, och lägst i Uppsala, Kalmar och Värmlands län, 12 procent (figur 5, val mycket gott psykiskt välbefinnande).

Figur 5. Andel (procent) invånare 16–84 år som uppgav a) gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande b) mycket gott psykiskt välbefinnande, fördelat på län, år 2018/2020. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om psykiskt välbefinnande kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2018–2020. Enkäten skickas ut vartannat år till slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. År 2020 skickades enkäten till 40 000 personer och svarsfrekvensen var 42 procent. Lägst svarsfrekvens fanns i åldersgruppen 16–29 år.

Indikatorn psykiskt välbefinnande utgör den positiva dimensionen av psykisk hälsa och visar andelen invånare i åldern 16–84 år som har angett höga värden på mätinstrumentet Short Warwick Edinburgh Mental Well-Being (SWEMWBS) (3). Instrumentet användes för första gången i 2018 års undersökning. SWEMWBS, som är en kortversion av WEMWBS, består av sju frågor om hur man har upplevt sin situation under de senaste två veckorna.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt i kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjligt på grund av att antalet personer är otillräckligt.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i psykiskt välbefinnande mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och rikets genomsnitt. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. För att få tillräckligt stort dataunderlag så redovisas flerårsmedelvärden för region. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år och baseras på undersökningar inom perioden.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. World Health Organization (WHO). Promotion of mental well-being 2020 [citerad 21 oktober 2020]. Genève: WHO; 2020. Hämtad från: http://origin.searo.who.int/entity/mental_health/promotion-of-mental-well-being/en/
  2. Helliwell J, Layard R, Sachs J, De Neve J. World Happiness Report 2020. New York: Sustainable Development Solutions Network.; 2020.
  3. Tennant R, Hiller L, Fishwick R, Platt S, Joseph S, Weich S, et al. The Warwick-Edinburgh Mental Well-being Scale (WEMWBS): development and UK validation. Health Qual Life Outcomes. 2007;5:63.