Spädbarnsdödlighet

Spädbarnsdödlighet är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Antalet spädbarn som avled innan de fyllt ett år i Sverige var 2,0 per 1 000 levande födda 2018. Av alla spädbarnsdödsfall 2018 skedde 46 procent under den första levnadsveckan. Spädbarnsdödligheten var högre bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå, 4,3 per 1 000 levande födda, än bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå, 1,6 dödsfall per 1 000 levande födda. Spädbarnsdödligheten sjönk under perioden 2006–2018, totalt och bland flickor, men inte bland pojkar. Den sjönk också bland spädbarn till mödrar födda i Sverige men inte bland spädbarn till mödrar födda i övriga Norden, Europa eller världen. Spädbarnsdödligheten varierade mellan länen med som lägst 1,3 dödsfall och som högst 4,3 dödsfall per 1 000 levande födda 2014/18 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Spädbarnsdödligheten minskar med förbättrade socioekonomiska och sanitära förhållanden samt med medicinska framsteg och mer utvecklad hälso- och sjukvård. Globalt sett har den minskat från 65 dödsfall per 1 000 levande födda 1990 till 29 dödsfall per 1 000 levande födda 2017, vilket motsvarar en minskning från 8,8 miljoner till 4,1 miljoner spädbarnsdödsfall per år (1). Ett delmål i FN:s globala mål för hållbar utveckling är att fram till år 2030 reducera dödligheten bland nyfödda till högst 12 per 1 000 levande födda (2). I Sverige har spädbarnsdödligheten under det första levnadsåret minskat successivt från 26,5 dödsfall per 1 000 levande födda 1946 till 2,4 dödsfall per 1 000 levande födda 2017 (3). Sverige var därmed ett av de länder som hade lägst spädbarnsdödlighet i världen år 2017 (4).

Orsaker till dödsfall under neonatalperioden, det vill säga de 28 första levnadsdagarna, är främst förlossningskomplikationer, andningsstörningar och infektioner, ofta i kombination med för tidig födsel, samt medfödda missbildningar. De vanligaste orsakerna till spädbarnsdödlighet under resten av spädbarnsåret är plötslig spädbarnsdöd, infektioner, tumörer och olycksfall. I större delen av världens länder syns en högre spädbarnsdödlighet bland pojkar än flickor (5).

Övervikt samt bruk av tobak, alkohol eller narkotika hos modern är förknippade med en högre risk för både dödföddhet och spädbarnsdödlighet. Ett brett folkhälsoarbete som främjar en normalviktig befolkning och minskar bruket av tobak, alkohol eller narkotika kan därmed främja nyfödda barns hälsa (6).

Kön

År 2018 föddes 115 832 barn i Sverige, varav 56 298 flickor och 59 534 pojkar (7). Under samma år avled 103 flickor och 132 pojkar under sitt första levnadsår, vilket motsvarar en total spädbarnsdödlighet på 2,0 per 1 000 levande födda. Spädbarnsdödligheten under det första levnadsåret bland pojkar var 2,2 dödsfall per 1 000 levande födda, och bland flickor 1,8 dödsfall per 1 000 levande födda, 2018 (figur 1). Skillnaden mellan flickor och pojkar var inte statistiskt säkerställd.

Figur 1. Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall per 1 000 levande födda, fördelat på kön, under perioden 2006–2018. Möjliga val: ålder.

Källa: SCB.

Under 2006–2018 har det varit små upp- och nedgångar i spädbarnsdödligheten (första levnadsåret) för både flickor och pojkar (figur 1). En minskande trend under perioden var statistiskt säkerställd för flickor och pojkar sammantaget samt för flickor, men inte för pojkar. Minskningen bland flickor var 20 procent. Det skedde dock inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan flickor och pojkar gällande spädbarnsdödlighet (första levnadsåret) under perioden.

Ålder

Spädbarnsdödligheten under första levnadsveckan var 0,9 dödsfall per 1 000 levande födda, under första levnadsmånaden 1,3 dödsfall per 1 000 levande födda och under första levnadsåret 2,0 dödsfall per 1 000 levande födda (figur 2). Detta innebär att 46 procent av alla spädbarnsdödsfall 2018 skedde under den första levnadsveckan.

Figur 2. Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall per 1 000 levande födda, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: SCB.

Under perioden 2006–2018 uppvisade de tre måtten på spädbarnsdödlighet, det vill säga dödsfall den första levnadsveckan, den första levnadsmånaden eller det första levnadsåret, en minskning. Det var flickorna som stod för nedgången; för pojkar sågs inte någon statistiskt säkerställd förändring över tid för något av dessa mått.

Föräldrarnas utbildningsnivå

Spädbarnsdödligheten under det första levnadsåret var högst bland spädbarn vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå, 4,3 dödsfall per 1 000 levande födda, och lägst bland spädbarn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå, 1,6 dödsfall per 1 000 levande födda. Bland spädbarn vars föräldrar hade gymnasial utbildningsnivå var spädbarnsdödligheten 2,2 dödsfall per 1 000 levande födda. Skillnaden i spädbarnsdödlighet första levnadsåret mellan spädbarn vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå och dem vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och moderns födelseland.

Figur 3. Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall per 1 000 levande födda, fördelat på föräldrars utbildningsnivå, under perioden 2006–2017. Möjliga val: kön och ålder.

Källa: SCB.

Bland spädbarn till föräldrar med gymnasial utbildningsnivå har dödligheten legat relativt stabilt 2006–2018 medan den har varierat mer i gruppen där föräldrarnas utbildningsnivå är förgymnasial, bland annat på grund av mindre gruppstorlek (figur 3). En statistiskt säkerställd minskande trend under perioden sågs i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå när det gäller dödligheten under det första levnadsåret. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan personer med eftergymnasial utbildningsnivå och personer med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå i spädbarnsdödlighet (första levnadsåret) under perioden.

Moderns födelseland

Spädbarnsdödligheten under det första levnadsåret var högst bland barn till mödrar födda utanför Europa, 3,1 dödsfall per 1 000 levande födda, och lägst bland barn till mödrar födda i övriga Norden, 1,5 dödsfall per 1 000 levande födda, 2018. Bland spädbarn till mödrar födda i Sverige och i övriga Europa var motsvarande siffra 1,7 respektive 2,2 dödsfall per 1 000 levande födda. Skillnaden i dödlighet under det första levnadsåret mellan barn till mödrar födda i Sverige och barn till mödrar födda utanför Europa var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och föräldrarnas högsta utbildningsnivå.

Figur 4. Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall per 1 000 levande födda, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och ålder.

Källa: SCB.

Bland barn till mödrar födda i Sverige har spädbarnsdödligheten minskat med 19 procent 2006–2018, medan den varierat mer för spädbarn med mödrar födda i övriga Norden, övriga Europa och övriga världen bland annat på grund av mindre gruppstorlekar (figur 4). Endast förändringen i gruppen spädbarn till mödrar födda i Sverige var statistiskt säkerställd. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga födelseregioner i spädbarnsdödlighet (första levnadsåret) under perioden.

Län

Spädbarnsdödligheten 2014/18 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med 1,3 dödsfall per 1 000 levande födda i Jämtlands län och 4,3 dödsfall per 1 000 levande födda i Gävleborgs län (figur 5).

Figur 5. Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall per 1 000 levande födda, fördelat på län, under perioden 2006/10–2014/18. Möjliga val: kön.

Källa: SCB.

Metod

Uppgifterna om spädbarnsdödlighet kommer från registret över totalbefolkningen, Statistiska centralbyrån (SCB), 2006–2018, och har bearbetats vid Folkhälsomyndigheten. Indikatorn "Spädbarnsdödlighet" visar antalet spädbarn som avlidit per 1 000 levande födda per år. Med levande födda avses barn som andas eller visar andra livstecken vid födseln.

Ett barn räknas som spädbarn till och med dagen innan det fyller ett år. Dödsfall inom de första 28 dygnen efter födseln definieras som neonatal dödlighet. Neonatalperioden delas ofta upp i tidig och sen neonatalperiod, där den tidiga perioden motsvarar första levnadsveckan och den sena resten av första levnadsmånaden. Neonatal dödlighet redovisas här som dödsfall inom första levnadsveckan (de första 7 dygnen) och som första levnadsmånaden (de första 28 dygnen).

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår barnets kön, föräldrarnas högsta utbildningsnivå och moderns födelseland i fyra grupper. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. kön) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i spädbarnsdödlighet mellan olika kön kan hänföras till just kön och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna flickor, eftergymnasial utbildningsnivå, och födelseland Sverige.

Utbildningsnivån för den förälder som har högst utbildning används här som ett mått på barnets socioekonomiska position. Med förälder avses barnets biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. World Health Organization (WHO). Global Health Observatory (GHO) data. Infant mortality. Genève: WHO; 2018. [citerad 20 mars 2020]. Hämtad från: www.who.int/gho/child_health/mortality/neonatal_infant_text/en/
  2. Förenta Nationerna (FN). Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development. New York: FN; 2015. A/RES/70/1. [citerad 20 mars 2020]. Hämtad från: sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld/publication
  3. Statistikdatabasen. Spädbarnsdödlighet. Antal barn efter kön, spädbarnsdödlighet och år. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB); 1946- . [citerad 20 mars 2020]. Hämtad från: www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101I/Spadbarnsdodlighet/?rxid=dfe14dc5-fe71-43b3-8281-ca7573774d33
  4. Data in Gapminder World. Mortality rate, infant (per 1 000 live births). Stockholm: Gapminder; 2018. [citerad 20 mars 2020]. Hämtad från: www.gapminder.org/data/
  5. Lawn JE, Blencowe H, Oza S, You D, Lee AC, Waiswa P, et al. Every Newborn: progress, priorities, and potential beyond survival. Lancet. 2014;384(9938):189-205. DOI:10.1016/s0140-6736(14)60496-7.
  6. Socialstyrelsen. Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Medicinska födelseregis­tret 1973–2011. Assisterad befruktning 1991– 2010. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013.
  7. Statistikdatabasen. Levande födda efter region, moderns ålder och barnets kön. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB); 1968- . [citerad 20 december 2020]. Hämtad från: www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101H/FoddaK/?rxid=dfe14dc5-fe71-43b3-8281-ca7573774d33
Gå till toppen av sidan