Sammanfattning

Antalet spädbarn som avled innan de fyllt ett år i Sverige var 2,1 per 1 000 levande födda 2019. Av alla spädbarnsdödsfall 2019 skedde hälften under den första levnadsveckan. Spädbarnsdödligheten var högre bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå än bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå. Spädbarnsdödligheten under det första levnadsåret minskade under perioden 2006–2019 bland både flickor och pojkar, bland spädbarn till föräldrar med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå samt bland spädbarn till mödrar födda i Sverige. Spädbarnsdödligheten varierade mellan länen med som lägst 1,3 dödsfall och som högst 4,1 dödsfall per 1 000 levande födda 2015/19 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Liksom medellivslängd ger spädbarnsdödlighet en bild av det generella hälsoläget i ett land. Spädbarnsdödligheten minskar med förbättrade socioekonomiska och sanitära förhållanden samt med medicinska framsteg och mer utvecklad hälso- och sjukvård. Globalt sett har spädbarnsdödligheten under det första levnadsåret minskat från 65 dödsfall per 1 000 levande födda 1990 till 28 dödsfall per 1 000 levande födda 2019 (1). Ett delmål i FN:s globala mål för hållbar utveckling är att fram till år 2030 reducera dödligheten inom 28 dagar efter förlossningen till högst 12 per 1 000 levande födda (2). Sverige är ett av de länder som har lägst spädbarnsdödlighet i världen (3). I Sverige har spädbarnsdödligheten under det första levnadsåret minskat successivt från 26,5 dödsfall per 1 000 levande födda 1946 till 2,1 dödsfall per 1 000 levande födda 2019 (4). Även om spädbarnsdödligheten numera är låg i Sverige är risken att dö för nyfödda högre än för många andra åldersgrupper. Under 2016 var det först i åldersgruppen 55–59 år som dödstalen översteg spädbarnsdödligheten (5).

Orsaker till dödsfall under neonatalperioden, det vill säga de 28 första levnadsdagarna, är främst förlossningskomplikationer, andningsstörningar och infektioner, ofta i kombination med för tidig födsel, samt medfödda missbildningar. De vanligaste orsakerna till spädbarnsdödlighet under resten av spädbarnsåret är plötslig spädbarnsdöd, infektioner, tumörer och olycksfall. I större delen av världens länder syns en högre spädbarnsdödlighet bland pojkar än flickor (6).

På befolkningsnivå är bland annat övervikt samt bruk av tobak, alkohol eller narkotika hos modern förknippade med en högre risk för både dödföddhet och spädbarnsdödlighet (7). Ett brett folkhälsoarbete som främjar en normalviktig befolkning och minskar bruket av tobak, alkohol eller narkotika kan därmed främja nyfödda barns hälsa. Det finns även sociala skillnader i spädbarnsdödlighet (8). Tidiga insatser och förebyggande vård i form av mörda- och barnhälsovård kan bidra till minskad spädbarnsdödlighet och till att utjämna sociala skillnader i spädbarnsdödlighet och barns hälsa.

Kön

År 2019 föddes 114 523 barn i Sverige, varav 55 521 flickor och 59 002 pojkar. Under samma år avled 105 flickor och 132 pojkar under sitt första levnadsår, vilket motsvarar en spädbarnsdödlighet på 2,1 per 1 000 levande födda. Spädbarnsdödligheten under det första levnadsåret bland pojkar var 2,2 dödsfall per 1 000 levande födda, och bland flickor 1,9 dödsfall per 1 000 levande födda 2019 (figur 1). Skillnaden mellan flickor och pojkar var inte statistiskt säkerställd.

Figur 1. Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall per 1 000 levande födda, fördelat på kön, under perioden 2006–2019. Möjliga val: ålder.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2019 har det varit en nedgång i spädbarnsdödligheten (första levnadsåret) bland både flickor och pojkar (figur 1). När hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, moderns födelseland och län minskade spädbarnsdödligheten (första levnadsåret) bland flickor med 24 procent och bland pojkar med 18 procent under perioden. Totalt minskade spädbarnsdödligheten (första levnadsåret) med 20 procent. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan flickor och pojkar gällande spädbarnsdödlighet (första levnadsåret) under perioden.

Ålder

Spädbarnsdödligheten under första levnadsveckan var 1,0 dödsfall per 1 000 levande födda, under första levnadsmånaden 1,4 dödsfall per 1 000 levande födda och under första levnadsåret 2,1 dödsfall per 1 000 levande födda (figur 2). Detta innebär att hälften av alla spädbarnsdödsfall 2019 skedde under den första levnadsveckan.

Figur 2. Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall per 1 000 levande födda, fördelat på ålder, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 minskade spädbarnsdödligheten både den första levnadsveckan, den första levnadsmånaden och det första levnadsåret (figur 2). När hänsyn togs till kön, föräldrarnas utbildningsnivå, moderns födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Spädbarnsdödligheten minskade med 25 procent under första levnadsveckan, 21 procent under första levnadsmånaden och 20 procent under första levnadsåret.

Föräldrarnas utbildningsnivå

Spädbarnsdödligheten under det första levnadsåret var 5,4 dödsfall per 1 000 levande födda bland spädbarn vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå, 2,3 dödsfall per 1 000 levande födda bland spädbarn vars föräldrar hade gymnasial utbildningsnivå och 1,6 dödsfall per 1 000 levande födda bland spädbarn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå. Skillnaden i spädbarnsdödlighet första levnadsåret mellan spädbarn vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå och spädbarn vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och moderns födelseland.

Figur 3. Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall per 1 000 levande födda, fördelat på föräldrars utbildningsnivå, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön och ålder.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Bland spädbarn till föräldrar med eftergymnasial och gymnasial utbildningsnivå har dödligheten legat relativt stabilt 2006–2019 medan den har varierat något mer i gruppen där föräldrarnas utbildningsnivå är förgymnasial, bland annat på grund av mindre gruppstorlek (figur 3). När hänsyn togs till kön, moderns födelseland och län syntes en statistiskt säkerställd minskning av spädbarnsdödligheten (första levnadsåret) med 20 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och med 23 procent i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå under perioden. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden i spädbarnsdödlighet (första levnadsåret) mellan barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå och barn till föräldrar med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå under perioden.

Moderns födelseland

Spädbarnsdödligheten under det första levnadsåret var 3,2 dödsfall per 1 000 levande födda bland spädbarn till mödrar födda utanför Europa, 1,8 dödsfall per 1 000 levande födda bland spädbarn till mödrar födda i Sverige respektive övriga Europa och 0,8 dödsfall per 1 000 levande födda bland spädbarn till mödrar födda i övriga Norden 2019. Skillnaden i dödlighet under det första levnadsåret mellan spädbarn till mödrar födda i Sverige och till mödrar födda utanför Europa var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och föräldrarnas högsta utbildningsnivå.

Figur 4. Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall per 1 000 levande födda, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön och ålder.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2020 såg utvecklingen av spädbarnsdödlighet något olika ut för spädbarn till mödrar från de olika grupperna av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, föräldrarnas utbildningsnivå och län syntes en statistiskt säkerställd minskning av spädbarnsdödlighet (första levnadsåret) bland barn till mödrar födda i Sverige med 22 procent. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan barn till mödrar födda i Sverige och barn till mödrar födda i respektive övrig grupp av födelseländer i spädbarnsdödlighet (första levnadsåret) under perioden.

Län

Spädbarnsdödligheten år 2015/19 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 1,3 och som högst 4,1 dödsfall per 1 000 levande födda (figur 5). Bland länen med lägst antal per 1 000 levande födda fanns Jämtlands län och bland länen med högst antal per 1 000 levande födda fanns Gävleborgs län.

Figur 5. Spädbarnsdödlighet. Antal dödsfall per 1 000 levande födda, fördelat på län, under perioden 2006/10–2015/19.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

centralbyrån (SCB), 2006–2019, och har bearbetats vid Folkhälsomyndigheten. Indikatorn "Spädbarnsdödlighet" visar antalet spädbarn som avlidit per 1 000 levande födda per år. Med levande födda avses barn som andas eller visar andra livstecken vid födseln.

Ett barn räknas som spädbarn till och med dagen innan det fyller ett år. Dödsfall inom de första 28 dygnen efter födseln definieras som neonatal dödlighet. Neonatalperioden delas ofta upp i tidig och sen neonatalperiod, där den tidiga perioden motsvarar första levnadsveckan och den sena resten av första levnadsmånaden. Neonatal dödlighet redovisas här som dödsfall inom första levnadsveckan (de första 7 dygnen) och som första levnadsmånaden (de första 28 dygnen).

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår barnets kön, föräldrarnas högsta utbildningsnivå och moderns födelseland i fyra grupper. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. kön) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i spädbarnsdödlighet mellan olika kön kan hänföras till just kön och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna flickor, eftergymnasial utbildningsnivå, och födelseland Sverige.

Utbildningsnivån för den förälder som har högst utbildning används här som ett mått på barnets socioekonomiska position. Med förälder avses barnets biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. World Health Organization (WHO). Global Health Observatory (GHO) data. Child mortality levels: Probability of dying per 1000 live births. Genève: WHO; 2020. [uppdaterad 22 september 2020; citerad 2 februari 2021]. Hämtad från: https://www.who.int/data/gho/data/themes/topics/indicator-groups/indicator-group-details/GHO/child-mortality-levels---probability-of-dying-per-1000-live-births-
  2. United Nations. Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development. New York: United Nations; 2015. A/RES/70/1. [citerad 4 februari 2021]. Hämtad från: https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld/publication
  3. Data in Gapminder World. Health: newborn & infants: infant mortality (rate per 1 000 births). Stockholm: Gapminder. [citerad 8 februari 2021]. Hämtad från: https://www.gapminder.org/data/
  4. Statistiska centralbyrån (SCB). Statistikdatabasen: spädbarnsdödlighet efter kön: år 1946–2019. Stockholm: SCB; [citerad 8 februari 2021]. Hämtad från: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101I/Spadbarnsdodlighet/?rxid=dfe14dc5-fe71-43b3-8281-ca7573774d33
  5. Statistiska centralbyrån (SCB). Flest dödsfall i januari och december. Stockholm: SCB; 2017. [citerad 8 september 2020]. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2017/Flest-dodsfall-i-januari-och-december/
  6. Lawn JE, Blencowe H, Oza S, You D, Lee AC, Waiswa P, et al. Every Newborn: progress, priorities, and potential beyond survival. Lancet. 2014;384(9938):189–205. doi:10.1016/s0140-6736(14)60496-7.
  7. Socialstyrelsen. Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-3-15.pdf