Sammanfattning

Under 2020 avled 268 barn i Sverige under sitt första levnadsår. Spädbarnsdödligheten var därmed 2,4 per 1 000 levande födda 2020. Av alla spädbarnsdödsfall 2020 skedde hälften under den första levnadsveckan. Spädbarnsdödligheten var högre bland barn där moderns födelseland var utomeuropeiskt än bland barn som har en mor född i Sverige. Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång i spädbarnsdödligheten totalt och bland flickor, bland barn till föräldrar med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå samt bland barn till mödrar födda i Sverige. Spädbarnsdödligheten varierade mellan länen med som lägst 1,2 dödsfall och som högst 3,2 dödsfall per 1 000 levande födda 2016/20 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Liksom medellivslängd ger spädbarnsdödlighet en bild av det generella hälsoläget i ett land. Med förbättrade socioekonomiska och sanitära förhållanden, medicinska framsteg och mer utvecklad hälso- och sjukvård minskar spädbarnsdödligheten. Globalt har spädbarnsdödligheten (första levnadsåret) minskat från 65 till 28 dödsfall per 1 000 levande födda 1990–2019 (1). Ett delmål i FN:s globala mål för hållbar utveckling är att fram till år 2030 reducera neonatal dödlighet (första 28 levnadsdagarna) från nuvarande 37 till högst 12 per 1 000 levande födda (1, 2).

Även i Sverige har spädbarnsdödligheten minskat; från 1950 till 2020 från drygt 20 till drygt 2 dödsfall per 1 000 levande födda (3). Idag tillhör Sverige de tio länder i världen som har lägst spädbarnsdödlighet (4). Även om spädbarnsdödligheten är låg i Sverige är risken för nyfödda att dö högre än vad den är i många andra åldersgrupper. Först i 55–60-årsåldern överstiger dödstalen spädbarnsdödligheten (5).

Under neonatalperioden, det vill säga de 28 första levnadsdagarna, är orsaker till dödsfallen främst förlossningskomplikationer, andningsstörningar och infektioner (ofta i kombination med för tidig födsel), samt medfödda missbildningar. Under resten av spädbarnsåret är de vanligaste dödsorsakerna plötslig spädbarnsdöd, infektioner, tumörer och olycksfall (5, 6).

På gruppnivå ses bland annat övervikt, samt bruk av tobak eller alkohol, hos modern vara förknippade med en högre risk för dödföddhet, för tidig födsel och spädbarnsdödlighet (5, 7). Ett brett folkhälsoarbete som främjar hälsosamma levnadsvanor kan därmed främja nyfödda barns hälsa. Exempelvis kan mödra- och barnhälsovårdens tidiga och förebyggande insatser bidra till minskad spädbarnsdödlighet såväl som utjämnade sociala skillnader i spädbarnsdödlighet (8, 9). Medicinska framsteg medför också att fler barn överlever nyföddhetstiden trots att andelen för tidigt födda barn och barn med låg födelsevikt inte har förändrats nämnvärt (5).

Kön

År 2020 föddes 113 077 barn i Sverige, 54 822 flickor och 58 255 pojkar (10). Under samma år avled 268 barn under sitt första levnadsår, vilket motsvarar en spädbarnsdödlighet på 2,4 per 1 000 levande födda. Spädbarnsdödligheten (första levnadsåret) var 2,7 dödsfall per 1 000 levande födda pojkar (156 pojkar) och 2,0 dödsfall per 1 000 levande födda flickor (112 flickor), 2020 (figur 1). Samtliga enskilda år under perioden 2006–2020 avled fler pojkar än flickor under sitt första levnadsår. Antalet avlidna per 1 000 levande födda var också större bland pojkar alla år utom 2008, då den var samma som för flickor.

Figur 1. Spädbarnsdödlighet (antal per 1 000 levande födda), fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: ålder.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2020 har spädbarnsdödligheten (första levnadsåret) sjunkit främst bland flickor (figur 1). När hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå och moderns födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång i flickors spädbarnsdödlighet med 24 procent. Totalt sett minskade spädbarnsdödligheten (första levnadsåret) med 19 procent under perioden.

Ålder

Spädbarnsdödligheten under första levnadsveckan var 1,2 dödsfall per 1 000 levande födda, under första levnadsmånaden 1,7 dödsfall per 1 000 levande födda och under första levnadsåret 2,4 dödsfall per 1 000 levande födda (figur 2). Detta innebär att nära hälften av alla spädbarnsdödsfall 2020 skedde under den första levnadsveckan.

Figur 2. Spädbarnsdödlighet (antal per 1 000 levande födda), fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång i spädbarnsdödligheten. Det gällde dödsfall under såväl första levnadsveckan som första levnadsmånaden och första levnadsåret (figur 2). När hänsyn togs till kön, föräldrarnas utbildningsnivå, moderns födelseland och län var alla dessa trender statistiskt säkerställda. Nedgången var tydligast hos flickor, där den var 33 procent avseende första levnadsveckan, 23 procent avseende första levnadsmånaden och 24 procent avseende första levnadsåret.

Föräldrarnas utbildningsnivå

Spädbarnsdödligheten (första levnadsåret) var 3,9 dödsfall per 1 000 levande födda bland spädbarn vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå, 2,4 dödsfall per 1 000 levande födda bland spädbarn vars föräldrar hade gymnasial utbildningsnivå och 2,1 dödsfall per 1 000 levande födda bland spädbarn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i spädbarnsdödlighet mellan spädbarn vars föräldrar hade förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå jämfört med spädbarn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå när hänsyn togs till kön och moderns födelseland.

Figur 3. Spädbarnsdödlighet (antal per 1 000 levande födda), fördelat på föräldrars utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och ålder.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Bland spädbarn till föräldrar med eftergymnasial och gymnasial utbildningsnivå har dödligheten legat relativt stabil 2006–2020, medan den har varierat något mer i gruppen där föräldrarnas utbildningsnivå är förgymnasial, bland annat på grund av mindre gruppstorlek (figur 3). När hänsyn togs till kön och moderns födelseland sågs en statistiskt säkerställd nedgång i spädbarnsdödligheten (första levnadsåret) i gruppen med gymnasial utbildningsnivå med 21 procent och i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 18 procent. Bland spädbarn som har föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå sågs ingen statistiskt säkerställd förändring under perioden.

Moderns födelseland

Dödligheten under det första levnadsåret var 3,7 dödsfall per 1 000 levande födda bland spädbarn till mödrar födda utanför Europa, 1,9 dödsfall per 1 000 levande födda bland spädbarn till mödrar födda i Sverige, 2,7 i övriga Europa utom Norden och 2,4 dödsfall per 1 000 levande födda bland spädbarn till mödrar födda i övriga Norden 2020. Skillnaden i spädbarnsdödlighet (första levnadsåret) mellan barn till mödrar födda i Sverige och barn till mödrar födda utanför Europa var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och föräldrarnas högsta utbildningsnivå.

Figur 4. Spädbarnsdödlighet (antal dödsfall per 1 000 levande födda), fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön och ålder.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2020 såg utvecklingen av dödligheten något olika ut för spädbarn till mödrar i de olika grupperna av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön och föräldrarnas utbildningsnivå sågs en statistiskt säkerställd nedgång i spädbarnsdödlighet (första levnadsåret) bland barn till mödrar födda i Sverige. Nedgången var 23 procent under perioden.

Län

Spädbarnsdödligheten år 2016/20 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 1,2 och som högst 3,2 dödsfall per 1 000 levande födda (figur 5). Bland länen med lägst spädbarnsdödlighet fanns Jämtlands län. Bland länen med högst spädbarnsdödlighet fanns Gävleborgs och Blekinge län.

Figur 5. Spädbarnsdödlighet (antal dödsfall per 1 000 levande födda), fördelat på län, 2004/08–2016/20.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Uppgifterna om spädbarnsdödlighet kommer från registret över totalbefolkningen, Statistiska centralbyrån (SCB), 2006–2020, och har bearbetats vid Folkhälsomyndigheten. Indikatorn "Spädbarnsdödlighet" visar antalet spädbarn som avlidit per 1 000 levande födda per år. Med levande födda avses barn som andas eller visar andra livstecken vid födseln.

Med spädbarnsdödlighet menas dödsfall innan den dag barnet fyller ett år. Med neonatal dödlighet menas dödsfall inom de första 28 dygnen efter födseln. Neonatalperioden delas ofta upp i tidig och sen neonatalperiod, där den tidiga perioden motsvarar första levnadsveckan och den sena resten av första levnadsmånaden. Neonatal dödlighet redovisas här som dödsfall inom första levnadsveckan (de första 7 dygnen) och som första levnadsmånaden (de första 28 dygnen). Utbildningsnivån för den förälder som har högst utbildning används här som ett mått på barnets socioekonomiska position. Med förälder avses barnets biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. I de statistiska analyserna ingår barnets kön, föräldrarnas högsta utbildningsnivå och moderns födelseland i fyra grupper. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. kön, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i spädbarnsdödlighet mellan könen kan hänföras till just kön och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna flickor, eftergymnasial utbildningsnivå, och födelseland Sverige.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. World Health Organization. Global Health Observatory (GHO) data. Child mortality levels: probability of dying per 1000 live births. Genève: World Health Organization (WHO); 2020. [uppdaterad 19 maj 2021; citerad 3 september 2021]. Hämtad från: https://www.who.int/data/gho/data/themes/topics/indicator-groups/indicator-group-details/GHO/child-mortality-levels---probability-of-dying-per-1000-live-births-
  2. United Nations. Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development. New York: United Nations; 2015. A/RES/70/1. [citerad 3 september 2021]. Hämtad från: https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld/publication
  3. Statistiska centralbyrån. Statistikdatabasen: spädbarnsdödlighet efter kön: år 1946–2020. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB). [citerad 20 oktober 2021]. Hämtad från: http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101I/Spadbarnsdodlighet/?rxid=dfe14dc5-fe71-43b3-8281-ca7573774d33
  4. World Bank. Mortality rate, infant (per 1 000 births). Washington DC: World Bank. [citerad 3 september 2021]. Hämtad från: https://data.worldbank.org/indicator/SP.DYN.IMRT.IN
  5. Socialstyrelsen. Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. [citerad 20 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-3-15.pdf
  6. Lawn JE, Blencowe H, Oza S, et al. Every Newborn: progress, priorities, and potential beyond survival. Lancet. 2014;384(9938):189–205. doi:10.1016/s0140-6736(14)60496-7
  7. Esser MB, Sherk A, Yong L, Naimi TS, Stockwell T, Stahre M, et al. Deaths and Years of Potential Life Lost From Excessive Alcohol Use - United States, 2011-2015. MMWR: Morbidity & Mortality Weekly Report. 2020;69(30):981-7. doi:10.15585/mmwr.mm6930a1
  8. Karlsson M, Nilsson T. Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning och inkomster. SNS Analys nr 49, april 2018. Stockholm: Studieförbundet Näringsliv och samhälle; 2018. [citerad 3 september 2021]. Hämtad från: https://snsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/02/sns-analys-nr-49-den-allmanna-och-fria-spadbarnsvardens-betydelse.pdf
  9. Grönqvist E, Norén A, Sjögren A, Svaleryd H. Nyktrare mammor, friskare barn? Effekter av AUDIT-screening och motiverande samtal i svensk mödravård. Uppsala: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU); 2016. [citerad 20 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.ifau.se/Forskning/Publikationer/Rapporter/2016/nyktrare-mammor-friskare-barn-effekter-av-audit-screening-och-motiverande-samtal-i-svensk-modravard/
  10. Statistiska centralbyrån. Befolkningsstatistik: Födda efter region, moderns ålder och barnets kön. År 1968 - 2020. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB); [citerad 20 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101H/FoddaK/?loadedQueryId=102535&timeType=top&timeValue=21