Sammanfattning

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2021 års undersökning 15 procent som uppgav att de känner sig stressade. Andelen var högre bland kvinnor än bland män, bland personer i den yngsta åldersgruppen jämfört med de äldre åldersgrupperna och bland personer födda i övriga Europa jämfört med personer födda i Sverige. Under perioden 2006–2021 steg andelen som uppgav att de känner sig stressade bland såväl kvinnor som män, i åldersgrupper under 45 år och bland personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå. Bland män födda utanför Europa sjönk andelen under perioden. Andelen personer som uppgav stress varierade mellan länen med som lägst 12 procent och som högst 17 procent år 2018/2021 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Stressreaktioner uppstår vid olika typer av utmaningar och leder till kroppsliga förändringar, t.ex. ökad puls och höjt blodtryck. Detta ger oss ökad energi som vi kan använda för att undkomma faror eller lösa olika typer av utmaningar. Måttliga nivåer av stress kan förbättra vår prestationsförmåga, medan höga stressnivåer vanligen innebär att vi presterar sämre (1). En långvarig aktivering av stressystemet – utan tillräcklig återhämtning – ökar risken för flera olika sjukdomar, t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar (2) och depression (3), vilka båda står för en hög andel av sjukdomsbördan i världen (4). Utmattningssyndrom är en direkt konsekvens av svår och långvarig arbetsrelaterad stress (5). Stressrelaterad ohälsa står för hälften av alla påbörjade sjukfall inom gruppen psykiatriska diagnoser (6).

Indikatorn ”Stress” är ett sammanfattande mått som mäter andelen av befolkningen som svarar att de för närvarande känner sig ganska stressade eller mycket stressade. I de deskriptiva resultaten nedan görs även en separat redovisning av andelen som uppger att de känner sig mycket stressade. I analyserna presenteras enbart resultat för det sammantagna stressmåttet. I figurerna går det att se båda alternativen.

Kön

År 2021 uppgav 15 procent av befolkningen 16–84 år att de känner sig stressade (figur 1). Andelen som uppgav att de känner sig stressade var 18 procent bland kvinnor och 12 procent bland män. Andelen som uppgav att de känner sig mycket stressade var 4,4 procent bland kvinnor och 2,0 procent bland män (figur 1, val mycket stressad). Den högre andelen kvinnor än män som känner sig stressade var statistiskt säkerställd och skillnaden kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Stressade, (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2021. Möjliga val: mycket stressad och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2021 syntes en ökning i andelen som uppgav att de känner sig stressade, såväl totalt i befolkningen som bland män respektive kvinnor (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda.

Ålder

Andelen som uppgav att de känner sig stressade var 27 procent i åldersgruppen 16–29 år, 18 procent i åldersgruppen 30–44 år, 13 procent i åldersgruppen 45–64 år och 5,0 procent i åldersgruppen 65–84 år (figur 2). Samma mönster sågs bland dem som uppgav att de känner sig mycket stressade, med fallande andelar i äldre åldersgrupper (figur 2, val mycket stressad). I den yngsta åldersgruppen, 16–29 år, uppgav 36 procent av kvinnorna och 18 procent av männen stress (figur 2, val kön). Den högre andelen i åldersgruppen 16–29 år jämfört med referensgruppen 30–44 år, och den lägre andelen i åldersgrupperna 45–64 år respektive 65–84 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn tagits till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Stressade, (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2021. Möjliga val: mycket stressad och kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2021 sågs en uppgång i andelen som uppgav att de känner sig stressade i de två yngsta åldersgrupperna (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län var uppgången statistiskt säkerställd bland personer 16–29 år och 30–44 år. Bland kvinnor 16–29 år var andelen som känner sig stressade 12 procentenheter högre 2021 jämfört med 2006. Bland män 16–29 år var den 7 procentenheter högre.

Utbildningsnivå

Andelen personer 25–84 år som 2021 uppgav att de känner sig stressade var 15 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 13 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 10 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå (figur 3). Andelen som uppgav att de känner sig mycket stressade var 2,5 procent bland personer med eftergymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå samt 2,1 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå (figur 3, val mycket stressade).
När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län framkom en statistiskt säkerställd skillnad, där de som uppgav att de känner sig stressade var högre i gruppen med gymnasial utbildningsnivå än i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Stressade, (andel i procent), 16–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2021. Möjliga val: mycket stressad, kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen såg något olika ut i utbildningsgrupperna under perioden 2006–2021 (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer med gymnasial utbildningsnivå och bland kvinnor med eftergymnasial utbildningsnivå.

Födelseland

Andelen som uppgav att de känner sig stressade var 18 procent bland personer födda utanför Europa, 17 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 15 procent bland personer födda i Sverige och 9 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 4). Andelen som uppgav att de känner sig mycket stressade var 4,6 procent bland personer födda utanför Europa, 4,1 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 3,0 procent bland personer födda i Sverige och 0,5 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 4, val mycket stressad).

Den högre andelen som uppgav att de känner sig stressade bland personer födda utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige var inte statistiskt säkerställd när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Det uppstod en statistiskt säkerställd högre andel bland personer födda i Europa utanför Norden när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Den lägre andelen bland personer födda i övriga Norden jämfört med personer födda i Sverige var statistiskt säkerställd endast bland kvinnor när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Stressade, (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2021. Möjliga val: mycket stressad och kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2021 såg utvecklingen olika ut i de olika grupperna av födelseländer avseende stress (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer födda i Sverige, men en nedgång bland män födda utanför Europa. Andelen som uppgav stress bland män födda utanför Europa sjönk från 21 till 16 procent under perioden.

Län

Andelen personer som uppgav att de känner sig stressade år 2018/2021 (flerårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 12 procent och som högst 17 procent. Bland länen med högst andel fanns Uppsala län och bland länen med lägst andel fanns Jämtlands och Norrbottens län (figur 5). Andelen som uppgav att de känner sig mycket stressade varierade mellan länen med som lägst 2,3 procent och som högst 4,1 procent (figur 5, val mycket stressad).

Figur 5. Figur 5. Stressade, (andel i procent), 16–84 år, fördelat på län, under perioden 2004/2007–2018/2021. Möjliga val: mycket stressad, kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om stress kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2021. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 görs den vartannat år och för 2018 och framåt har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. År 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten med anledning av den pågående covid-19-pandemin där ett antal extra pandemirelaterade frågor ställdes. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 44 procent 2021. Lägst svarsfrekvens bland åldersgrupperna fanns i gruppen 16–29 år.

Indikatorn "stress" visar andelen som svarat på frågan: "Känner du dig för närvarande stressad?" Med svarsalternativen: "Inte alls", "I viss mån", "Ganska mycket" och "Väldigt mycket". För att kategoriseras som stressad krävs att man svarat alternativ 3 eller 4 på frågan och för att kategoriseras som mycket stressad krävs att man svarat alternativ 4 på frågan.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt i kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjligt på grund av att antalet personer är otillräckligt. För län används flerårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år, med start 2004–2007, och baseras på de undersökningar som gjorts inom perioden.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i stress mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Robertson, I. The stress test: Can stress ever be beneficial? Journal of the British academy. 2017; 5, 163–176. doi: 10.5871/jba/005.163
  2. Kivimäki M, Steptoe A. Effects of stress on the development and progression of cardiovascular disease. Nat Rev Cardiol. 2018;15(4):215–29. doi: 10.1038/nrcardio.2017.189
  3. Theorell T, Hammarström A, Aronsson G, Träskman Bendz L, Grape T, Hogstedt C, et al, A systematic review including meta-analysis of work environment and depressive symptoms. BMC Public Health. 2015;1(15):738. doi: 10.1186/s12889-015-1954-4
  4. GBD 2017 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators. Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1789–1858. doi: 10.1016/S0140-6736(18)32279-7
  5. Aronsson G, Theorell T, Grape T, Hammarström A, Hogstedt C, Marteinsdottir I, et al. A systematic review including meta-analysis of work environment and burnout symptoms. BMC Public Health. 2017;17(1):264. doi: 10.1186/s12889-017-4153-7
  6. Försäkringskassan. Psykiatriska diagnoser: lång tid tillbaka till arbete vid sjukskrivning. Stockholm: Försäkringskassan; 2017. Korta analyser 2017:1 [citerad 9 december 2020]. Hämtad från: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d57be02c-46dc-4079-b68d-760739441f11/korta-analyser-2017-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID