Sammanfattning

År 2018 var det 16 procent av befolkningen 16–84 år som uppgav att de kände sig ganska eller väldigt stressade. Andelen var högre bland kvinnor än bland män, bland personer i de yngre åldersgrupperna jämfört med i de äldre åldersgrupperna och bland personer födda i övriga Europa jämfört med födda i Sverige. Under perioden 2006–2018 ökade andelen som uppgav stress bland kvinnor och män, bland personer under 45 år och i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Andelen personer som uppgav stress varierade mellan länen med som lägst 10 procent och som högst 17 procent år 2015/18 (fyraårsmedelvärde).

Introduktion

Stressreaktioner syftar till att snabbt mobilisera kroppens resurser i syfte att avvärja akuta hot. En långvarig aktivering av stressystemet – utan tillräcklig återhämtning – ökar risken för många olika sjukdomar, både somatiska och psykiatriska. Exempel på tillstånd med koppling till långvarig stress är hjärt- och kärlsjukdomar (1) och depression (2), som står för en hög andel av sjukdomsbördan i världen (3). Utmattningssyndrom är en direkt reaktion på svår arbetsrelaterad stress (4). Stressrelaterad ohälsa står för hälften av alla påbörjade sjukfall inom gruppen psykiatriska diagnoser (5). Indikatorn stress mäter andelen av befolkningen som uppger att de känner sig ganska eller mycket stressade.

Kön

År 2018 svarade 16 procent av befolkningen 16–84 år att de kände sig stressade (figur 1). Stress uppgavs i högre utsträckning av kvinnor än av män. Andelen bland kvinnor var 19 procent och bland män 12 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav att de känner sig a) stressade b) mycket stressade, fördelat på kön, under perioden 2006–2018.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2018 ökade andelen personer som uppgav stress bland båda könen (figur 1). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Andelen kvinnor som uppgav stress var 3 procentenheter högre 2018 jämfört med 2006. Andelen män som uppgav stress var 2 procentenheter högre. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan andelen kvinnor och män som uppgav stress under perioden.

Ålder

Andelen invånare som uppgav att de känner sig stressade var högst i de yngsta åldersgrupperna och lägst i den äldsta (figur 2). I åldersgruppen 16–29 var det 26 procent som uppgav att de känner sig stressade vid mätningen 2018. Motsvarande andel i åldersgruppen 30–44 år var 20 procent och i åldersgruppen 45–64 år 14 procent. I åldersgruppen 65–84 år var andelen 5 procent. I alla åldersgrupper rapporterade en högre andel kvinnor än män att de känner sig stressade (figur 2, val kön). Detta var extra framträdande i den yngsta åldersgruppen, 16–29 år, där 35 procent av kvinnorna och 18 procent av männen uppgav stress. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn tagits till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav att de känner sig a) stressade b) mycket stressade, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2018 ökade andelen invånare som uppgav att de känner sig ganska eller mycket stressade i samtliga åldersgrupper med undantag för den äldsta (figur 2). Det var bara trenderna i de två yngsta åldersgrupperna som var statistiskt säkerställda. Bland personer i åldern 16–29 år var andelen som uppgav stress 8 procentenheter högre och i åldersgruppen 30–44 år 5 procentenheter högre 2018 jämfört med 2006. Skillnaden i andelen som uppgav att de känner sig stressade mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 45–64 år respektive 65–84 år ökade under perioden.

Utbildningsnivå

Andelen som 2018 uppgav att de känner sig ganska eller mycket stressade var högst bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 16 procent. I grupperna med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå var andelen 11 respektive 13 procent (figur 3). I samtliga utbildningsgrupper uppgav kvinnor oftare än män att de känner sig stressade (figur 3, val kön). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län försvann skillnaden mellan gruppen med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå. För gruppen med förgymnasial utbildningsnivå blev skillnaden mot gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå den omvända, med en statistiskt säkerställd högre andel invånare som uppgav stress i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. Detta förklaras till stor del av att ålderssammansättningen ser olika ut i de olika utbildningsgrupperna.

Figur 3. Andel (procent) invånare i åldern 25–84* år som uppgav att de känner sig a) stressade b) mycket stressade, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

*Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Under perioden 2006–2018 var andelen invånare som uppgav att de känner sig ganska eller mycket stressade nästintill oförändrad i grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå. Däremot ökade andelen något i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Endast trenderna för grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställda. I gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var andelen som uppgav att de känner sig stressade 2 procentenheter högre 2018 jämfört med 2006, medan förändringen för personer med gymnasial utbildningsnivå var mindre än 1 procentenhet. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan andelen i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper som uppgav stress under perioden.

Födelseland

Andelen invånare som uppgav att de känner sig ganska eller mycket stressade var högst bland personer födda i övriga Europa och övriga världen med 19 respektive 18 procent (figur 4). Lägst var andelen som uppgav stress bland personer födda i övriga Norden, 11 procent. Motsvarande andel bland personer födda i Sverige var 15 procent. Oavsett födelseland uppgav kvinnor oftare stress än män (figur 4, val kön). Skillnaden mellan gruppen födda i Sverige och övriga födelseregioner var statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län kvarstod endast skillnaden mellan gruppen födda i Sverige och födda i övriga Europa.

Figur 4. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav att de känner sig a) stressade b) mycket stressade, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2018 såg utvecklingen olika ut för personer från de olika födelseregionerna avseende stress (figur 4). Andelen personer som uppgav stress var 3 respektive 4 procentenheter högre i gruppen födda i Sverige och övriga Norden 2018 jämfört med 2006. I gruppen födda utanför Europa var andelen däremot 7 procentenheter lägre. Trenderna var statistiskt säkerställda i alla grupper med undantag för gruppen födda i övriga Europa. Det skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden mellan andel personer födda i Sverige och i övriga födelseregioner som uppgav stress under perioden.

Län

Andelen personer som uppgav att de känner sig ganska eller mycket stressade varierade mellan länen med som lägst 10 procent och som högst 17 procent år 2015/18 (fyraårsmedelvärde). Bland de länen med högst andel invånare som uppgav att de känner sig stressade fanns Stockholms län och Södermanlands län, och bland länen med lägst andel fanns Norrbottens län och Dalarnas län (figur 5).

Figur 5. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav att de känner sig a) stressade b) mycket stressade, fördelat på län, under perioden 2004/07–2015/18. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om stress kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2018. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Sedan 2016 skickas enkäten ut vartannat år. Enkäten skickades till 40 000 personer 2018. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 42 procent 2018. Lägst svarsfrekvens fanns i åldersgruppen 16–29 år. Indikatorn "stress" visar andelen som svarat på frågan: Känner du dig för närvarande stressad?" Med svarsalternativen: "Inte alls", "I viss mån", "Ganska mycket" och "Väldigt mycket". För att kategoriseras som stressad krävs att man svarat alternativ 3 eller 4 på frågan. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt kartan.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i stress mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och rikets genomsnitt. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom vad gäller utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används fyraårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Kivimaki, M. and A. Steptoe, Effects of stress on the development and progression of cardiovascular disease. Nat Rev Cardiol, 2018. 15(4): p. 215–229.
  2. Theorell, T., et al., A systematic review including meta-analysis of work environment and depressive symptoms. BMC Public Health, 2015. 15: p. 738.
  3. Disease, G.B.D., I. Injury, and C. Prevalence, Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet, 2018. 392(10159): p. 1789–1858.
  4. Aronsson, G., et al., A systematic review including meta-analysis of work environment and burnout symptoms. Bmc Public Health, 2017. 17.
  5. Försäkringskassan, Psykiatriska diagnoser. Lång tid tillbaka till arbete vid sjukskrivning. 2017.