Sammanfattning

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2020 års undersökning 14 procent som uppgav att de känner sig stressade. Andelen var högre bland kvinnor än bland män, bland personer i de två yngre åldersgrupperna jämfört med de äldre åldersgrupperna och bland personer födda i övriga Europa jämfört med personer födda i Sverige. En relativt stor andel som uppgav stress fanns bland unga kvinnor. Under perioden 2006–2020 ökade andelen som uppgav stress bland kvinnor och män, bland åldersgrupper under 45 år och i grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå. Andelen personer som uppgav stress varierade mellan länen med som lägst 12 procent och som högst 17 procent år 2018/2020 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Stressreaktioner syftar till att snabbt mobilisera kroppens resurser i syfte att avvärja akuta hot. En långvarig aktivering av stressystemet – utan tillräcklig återhämtning – ökar risken för många olika sjukdomar, både somatiska och psykiatriska. Exempel på tillstånd med koppling till långvarig stress är hjärt- och kärlsjukdomar (1) och depression (2), som står för en hög andel av sjukdomsbördan i världen (3). Utmattningssyndrom är en direkt reaktion på svår arbetsrelaterad stress (4). Stressrelaterad ohälsa står för hälften av alla påbörjade sjukfall inom gruppen psykiatriska diagnoser (5).

Indikatorn "Stress" är ett sammanfattande mått som mäter andelen av befolkningen som svarar att de känner sig ganska stressade eller mycket stressade. I de deskriptiva resultaten nedan görs även en separat redovisning av andelen som uppger att de känner sig mycket stressade. I analyserna presenteras enbart resultat för det sammantagna stressmåttet. I figurerna går det att se båda alternativen.

Kön

År 2020 uppgav 14 procent av befolkningen 16–84 år att de känner sig stressade (figur 1). En högre andel kvinnor än män uppgav att de känner sig stressade. Andelen bland kvinnor var 18 procent och bland män 11 procent. I befolkningen var det 4 procent av kvinnorna och 2 procent av männen som uppgav att de känner sig mycket stressade (figur 1, val mycket stressade). Skillnaden mellan kvinnor och män som uppgav att de känner sig stressade var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Andel (procent) invånare 16–84 år som uppgav att de känner sig a) stressade b) mycket stressade, fördelat på kön, under perioden 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 syntes en svag ökning av andelen invånare som uppgav att de känner sig stressade bland båda könen (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan andelen kvinnor och män som uppgav stress under perioden.

Ålder

Andelen invånare som uppgav att de känner sig stressade var högst i de två yngsta åldersgrupperna 2020. Andelen var 25 procent i åldersgruppen 16–29 år, 17 procent i åldersgruppen 30–44 år, 12 procent i åldersgruppen 45–64 år och 5,0 procent i åldersgruppen 65–84 år (figur 2). Samma mönster syntes bland dem som uppgav att de känner sig mycket stressade, andelen var högre i de yngre åldersgrupperna och lägre i de äldre (figur 2, val mycket stressade). I den yngsta åldersgruppen, 16–29 år, uppgav 33 procent av kvinnorna och 17 procent av männen stress (figur 2, val kön). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn tagits till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Andel (procent) invånare 16–84 år som uppgav att de känner sig a) stressade b) mycket stressade, fördelat på ålder, under perioden 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 syntes en svag ökning av andelen invånare som uppgav att de känner sig stressade i de två yngsta åldersgrupperna (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Skillnaden i andelen som uppgav att de känner sig stressade mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupp ökade under perioden.

Utbildningsnivå

Andelen personer 25–84 år som 2020 uppgav att de känner sig stressade var 15 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 12 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 10 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå (figur 3). Andelen som uppgav att de känner sig mycket stressade var 3 procent bland dem med eftergymnasial utbildningsnivå samt 2 procent för gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå (figur 3, val mycket stressade). Skillnaden mellan referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp vad gäller stress var inte statistiskt säkerställd när hänsyn togs till ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Andel (procent) invånare 25–84* år som uppgav att de känner sig a) stressade b) mycket stressade, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

*Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Under perioden 2006–2020 syntes en svag ökning av andelen invånare som uppgav att de känner sig stressade (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd ökning av andelen som känner sig stressade bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå och bland kvinnor med gymnasial utbildningsnivå. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan andelen som uppgav stress i referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp under perioden.

Födelseland

Andelen invånare som uppgav att de känner sig stressade var 21 procent bland personer födda i övriga Europa, 18 procent bland personer födda i övriga världen, 14 procent bland personer födda i Sverige och 7 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 4). Andelen som uppgav att de känner sig mycket stressade var 4 procent bland personer födda i övriga Europa respektive övriga världen, 3 procent bland personer födda i Sverige och 1 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 4, val mycket stressade). Skillnaden vad gäller stress mellan referensgruppen födda i Sverige och respektive övrig grupp av födelseländer var statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län kvarstod endast skillnaden mellan gruppen födda i Sverige och födda i övriga Europa.

Figur 4. Andel (procent) invånare 16–84 år som uppgav att de känner sig a) stressade b) mycket stressade, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2020 såg utvecklingen olika ut för personer från de olika grupperna av födelseländer avseende stress (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd svag ökning bland personer födda i Sverige och en minskning bland män födda utanför Europa. Det skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden i andelen som uppgav stress mellan referensgruppen personer födda i Sverige och respektive övrig grupp av födelseländer under perioden, förutom bland personer födda i övriga världen där skillnaden minskade något.

Län

Andelen personer som uppgav att de känner sig stressade år 2018/2020 (flerårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 12 procent och som högst 17 procent. Bland länen med högst andel fanns Uppsala län och bland länen med lägst andel fanns Blekinge, Jönköpings och Norrbottens län (figur 5). Andelen som uppgav att de känner sig mycket stressade varierade mellan länen med som lägst 2 procent och som högst 4 procent (figur 5, val mycket stressade).

Figur 5. Andel (procent) invånare 16–84 år som uppgav att de känner sig a) stressade b) mycket stressade, fördelat på län, under perioden 2004/2007–2018/2020. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om stress kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2020. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Efter 2016 skickas enkäten ut vartannat år till ett dubbelt så stort urval. Enkäten skickades till 40 000 personer 2020. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 42 procent 2020. Lägst svarsfrekvens bland åldersgrupperna fanns i gruppen 16–29 år.

Indikatorn "stress" visar andelen som svarat på frågan: "Känner du dig för närvarande stressad?" Med svarsalternativen: "Inte alls", "I viss mån", "Ganska mycket" och "Väldigt mycket". För att kategoriseras som stressad krävs att man svarat alternativ 3 eller 4 på frågan och för att kategoriseras som mycket stressad krävs att man svarat alternativ 4 på frågan.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt i kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjligt på grund av att antalet personer är otillräckligt.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i stress mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och rikets genomsnitt. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. För att få tillräckligt stort dataunderlag så redovisas flerårsmedelvärden för region. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år och baseras på undersökningar inom perioden.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Kivimäki M, Steptoe A. Effects of stress on the development and progression of cardiovascular disease. Nat Rev Cardiol. 2018;15(4):215–29.
  2. Theorell T, Hammarström A, Aronsson G, Träskman Bendz L, Grape T, Hogstedt C, et al, A systematic review including meta-analysis of work environment and depressive symptoms. BMC Public Health. 2015;1(15):738.
  3. GBD 2017 Disease and Injury Incidence and Prevalence Collaborators. Global, regional, and national incidence, prevalence, and years lived with disability for 354 diseases and injuries for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1789–1858.
  4. Aronsson G, Theorell T, Grape T, Hammarström A, Hogstedt C, Marteinsdottir I, et al. A systematic review including meta-analysis of work environment and burnout symptoms. BMC Public Health. 2017;17(1):264. doi: 10.1186/s12889-017-4153-7.
  5. Försäkringskassan. Psykiatriska diagnoser: lång tid tillbaka till arbete vid sjukskrivning. Stockholm: Försäkringskassan; 2017. Korta analyser 2017:1. [citerad 9 december 2020]. Hämtad från: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d57be02c-46dc-4079-b68d-760739441f11/korta-analyser-2017-1.pdf?MOD=AJPERES&CVID=