Sammanfattning

Under 2019 avled totalt 1 264 personer i åldern 15 år eller äldre till följd av suicid i Sverige. Antalet suicid per 100 000 invånare, suicidtalet, var 15 detta år. Av de avlidna var ca 70 procent män. Av samtliga dödsfall i gruppen 15–29 år var 35 procent orsakade av suicid. Personer med eftergymnasial utbildningsnivå hade lägre suicidtal än övriga utbildningsgrupper och utifrån födelseland fanns det högsta suicidtalet bland personer födda i Sverige och i övriga Norden. Under perioden 2006–2019 sågs en uppgång av suicid i åldersgrupperna 15–29 år och 30–44 år, bland kvinnor med förgymnasial utbildning och bland personer födda i Sverige. Bland personer födda i övriga Europa och övriga världen sågs däremot en nedgång av suicidtalet. Suicidtalet varierade mellan länen med som lägst 12 och som högst 18 suicid per 100 000 invånare år 2015/19 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Globalt har andelen suicid i befolkningen minskat med nästan en tredjedel sedan 1990-talet (1). Trots det avlider årligen nästan 800 000 människor världen över av suicid, vilket motsvarar närmare 11 suicid per 100 000 invånare (2). Suicid är en av de tio främsta orsakerna till förtida död i Europa (1). I Sverige, liksom i andra höginkomstländer är suicidtalen (antalet suicid/100 000 invånare) två till tre gånger högre bland män än bland kvinnor och de högsta suicidtalen finns bland medelålders och äldre män (3). I hela Sveriges befolkning inträffar cirka 1 100 säkert fastställda suicid varje år (4). Antalet kan vara högre eftersom det dessutom sker ytterligare 400 dödsfall per år där det inte har gått att fastställa om dödsorsaken var en olyckshändelse eller suicid (4). Här redovisas enbart säkert fastställda suicid.

Suicid är ett komplext men förebyggbart folkhälsoproblem (2). För att förebygga suicid krävs olika typer av insatser, t.ex. att minska tillgången till medel som kan användas för suicid och öka tillgängligheten till effektiva behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa (2).

Kön

År 2019 avled totalt 1 264 personer i åldern 15 år och äldre av suicid i Sverige (figur 1). Suicidtalet (antalet suicid/100 000 invånare) var 15 detta år. Cirka 70 procent av de avlidna var män. Av de avlidna var 869 män och 395 kvinnor, vilket motsvarar suicidtalet 21 för män och 9,4 för kvinnor. Skillnaden, med ett högre suicidtal bland män än bland kvinnor, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Antal suicid (självmord) per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2019. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 var suicidtalen relativt stabila för både kvinnor och män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län syntes ingen statistiskt säkerställd förändring under perioden. Det skedde inte heller någon tydlig förändring i skillnaden mellan kvinnor och män i suicidtal under perioden.

Ålder

Suicidtalet 2019 var 17 i åldersgruppen 85 år och äldre, 16 i åldersgrupperna 45–64 år respektive 65–84 år och 14 i åldersgrupperna 15–29 år respektive 30–44 år (figur 2). Eftersom den äldsta åldersgruppen innehåller betydligt färre personer jämfört med andra åldersgrupper i befolkningen blir bilden något annorlunda sett till det totala antalet suicid. Flest antal suicid fanns då i åldersgruppen 45–64 år, 404 stycken. Sett till den yngsta åldersgruppen, 15–29 år, var 35 procent av samtliga dödsfall i gruppen var orsakade av suicid, vilket var en högre andel jämfört med de andra åldersgrupperna (5). Utöver det som redovisas här avled 7 barn under 15 år i suicid 2019 (5). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupp var inte statistiskt säkerställd.

Figur 2. Antal suicid (självmord) per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2019. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2019 såg utvecklingen av suicid något olika ut i de olika åldersgrupperna (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång av suicidtalet i åldersgrupperna 15–29 år och 30–44 år under perioden 2006–2019. I åldersgruppen 85 år och äldre varierade suicidtalen mer från år till år än i övriga grupper (figur 2), vilket beror på att den består av förhållandevis få individer. Enstaka suicid kan då få stor effekt på suicidtalen i gruppen. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden i suicidtal mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupp under perioden.

Utbildningsnivå

Bland personer med förgymnasial utbildningsnivå var suicidtalet 21 för personer 25 år och äldre 2019 (figur 3). Motsvarande suicidtal i gruppen med gymnasial och eftergymnasial utbildning var 18 respektive 11. Skillnaden, med ett högre suicidtal i grupperna med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med eftergymnasial utbildningsnivå, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Antal suicid (självmord) per 100 000, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 var suicidtalen relativt stabila för alla utbildningsgrupper (figur 1). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång av suicidtalet bland kvinnor med förgymnasial utbildning under perioden. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp i suicidtal under perioden.

Födelseland

År 2019 var suicidtalet 18 bland personer födda i övriga Norden, 17 bland personer födda i Sverige, 10 bland personer födda i övriga Europa och 6,5 bland personer födda i övriga världen (figur 4). Skillnaden mellan personer födda i Sverige och respektive övrig grupp av födelseländer var statistiskt säkerställd, utom för övriga Norden, och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Antal suicid (självmord) per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 såg utvecklingen något olika ut bland personer från de olika grupperna av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång av suicidtalet bland kvinnor födda i Sverige och en minskning bland personer födda i övriga Europa respektive övriga världen under perioden. Skillnaden i suicid mellan gruppen födda i Sverige och övriga världen ökade något under perioden.

Län

Suicidtalet år 2015/19 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 12 och som högst 18 suicid per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst suicidtal fanns Östergötlands och Stockholms län och bland länen med högst suicidtal fanns Jämtlands län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Antal suicid (självmord) per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2015/19. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om suicid är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister, är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten och avser perioden 2006–2019. Suicid omfattar dödsfall till följd av avsiktlig självdestruktiv handling (ICD-10: X60–X84).

Deskriptiv statistik redovisas som antal suicid och antal suicid per 100 000 invånare (suicidtal) för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i suicid mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Naghavi, M. on behalf of the Global Burden of Disease Self-Harm Collaborators. Global, regional, and national burden of suicide mortality 1990 to 2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. BMJ. 2019; 64:l94.
  2. The Global Health Observatory. Mental health. Geneva: World Health Organization (WHO); 2021 [citerad 26 januari 2021]. Hämtad från: . https://www.who.int/data/gho/data/themes/mental-health
  3. Fazel S, Runeson B. Suicide. N Engl J Med 2020;382(3):266–74. doi:10.1056/NEJMra1902944
  4. Folkhälsomyndigheten. Statistik om suicid 2019. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2019. [citerad 24 november 2020]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/
  5. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 24 november 2020]. Hämtad från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx