Sammanfattning

Under 2018 avled totalt 1 259 personer i åldern 15 år eller äldre till följd av suicid i Sverige. Antalet suicid per 100 000 invånare, suicidtalet, var 15 detta år. Av de avlidna var 70 procent män. Suicidtalet var högst i åldersgruppen 85 år och äldre och lägst i åldersgrupperna 15–29 år. Av samtliga dödsfall i gruppen 15–29 år var 31 procent orsakade av suicid. Personer med förgymnasial utbildningsnivå hade högre suicidtal än andra utbildningsgrupper. Utifrån födelseland fanns det högsta suicidtalet bland personer födda i övriga Norden. Mellan 2006 och 2018 har antalet suicid minskat för personer födda i övriga världen och bland män i åldersgruppen 45–64 år, medan det ökat något bland kvinnor i åldersgruppen 15–29 år samt för kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå. Suicidtalet varierade mellan länen med som lägst 12 och som högst 19 suicid per 100 000 invånare år 2014/18 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Suicid är ett komplext men förebyggbart folkhälsoproblem (1). För att förebygga suicid krävs olika typer av insatser, t.ex. att minska tillgången till medel för suicid och öka tillgängligheten till effektiva behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa (1). Globalt har andelen suicid i befolkningen minskat med nästan en tredjedel sedan 1990-talet (2). Trots det avlider årligen nästan 800 000 människor världen över av suicid, vilket motsvarar närmare 11 suicid per 100 000 invånare (3).

Suicid är en av de tio främsta orsakerna till förtida död i Europa (2). I Sverige, liksom i andra höginkomstländer är suicidtalen (antalet suicid/100 000 invånare) två till tre gånger högre bland män än bland kvinnor och de högsta suicidtalen finns bland medelålders och äldre män (1). I hela Sveriges befolkning inträffar cirka 1 100 säkert fastställda suicid varje år (4). Antalet kan vara högre eftersom det dessutom sker ytterligare 400 dödsfall per år där det inte har gått att fastställa om dödsorsaken var en olyckshändelse eller suicid (4). Här redovisas enbart säkert fastställda suicid.

Kön

År 2018 avled totalt 1 259 personer i åldern 15 år och äldre av suicid i Sverige (figur 1). Suicidtalet (antalet suicid/100 000 invånare) detta år var 15. Av de avlidna var 881 män och 378 kvinnor, vilket motsvarar suicidtalet 21 för män och 9 för kvinnor. Skillnaden i suicidtal mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Antal suicid (självmord) per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2018. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Mellan 2006 och 2018 låg suicidtalen relativt stabila för både kvinnor och män i åldrarna 15 år och äldre (figur 1). Ingen statistiskt säkerställd förändring har skett under perioden. Det skedde inte heller någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan kvinnor och män i suicidtal under perioden.

Ålder

Suicidtalet var högst i den äldsta åldersgruppen och lägst i den yngsta 2018 (figur 2). Bland personer 85 år och äldre var suicidtalet 21 suicid per 100 000 invånare, och i åldersgruppen 15–29 år var suicidtalet 13. Sett till det totala antalet suicid blir bilden en annan, eftersom den äldsta åldersgruppen innehåller betydligt färre personer jämfört med andra åldersgrupper i befolkningen. Det högsta antalet suicid fanns i åldersgruppen 45–64 år, 427 stycken, och det lägsta antalet bland personer 85 år och äldre, 56 stycken. I åldersgruppen 15–29 år var antalet suicid 246 stycken. Av samtliga dödsfall i gruppen 15–29 år var 31 procent orsakade av suicid, vilket var en högre andel jämfört med de andra åldersgrupperna (5). Utöver det som redovisas här avled 9 barn under 15 år i suicid 2018 (5). I alla åldersgrupper var suicidtalen högre bland män än kvinnor (figur 2, val kön). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 45–64 år och 85 år och äldre var statistiskt säkerställd, men skillnaderna försvann när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. För övriga åldersgrupper fanns inga statistiskt säkerställda skillnader.

Figur 2. Antal suicid (självmord) per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen.

Mellan 2006 och 2018 minskade suicidtalet bland män i åldern 45–64 år medan det ökade bland kvinnor i åldersgruppen 15–29 år. I de övriga åldersgrupperna skedde inga statistiskt säkerställda förändringar. I åldersgruppen 85 år och äldre varierade suicidtalen mer från år till år än i övriga grupper (figur 2), vilket beror på att den består av förhållandevis få individer. Enstaka suicid kan då få stor effekt på suicidtalen i gruppen. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden i suicidtal mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper under perioden.

Utbildningsnivå

Bland personer med förgymnasial utbildningsnivå var suicidtalet 21 suicid per 100 000 invånare för personer 25 år och äldre (figur 3). Motsvarande suicidtal i gruppen med gymnasial och eftergymnasial utbildning var 18 respektive 10. I alla utbildningsgrupper var suicidtalen högre bland män än bland kvinnor (figur 3, val kön). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län.

Figur 3. Antal suicid (självmord) per 100 000 invånare i åldern 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Mellan 2006 och 2018 ökade suicidtalet för kvinnor med förgymnasial utbildning. I övrigt skedde inga förändringar i suicidtalen i någon av utbildningsgrupperna bland personer 25 år och äldre (figur 3). Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper i suicidtal under perioden.

Födelseland

År 2018 var suicidtalet 16 suicid per 100 000 invånare för personer födda i Sverige (figur 4). Personer födda i andra delar av Norden hade det högsta suicidtalet, 24. För personer med födelseland i övriga delar av Europa var suicidtalet 13. Lägst suicidtal hade personer födda utanför Europa, 6,5. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och övriga födelseregioner var statistiskt säkerställd, utom för övriga Europa, och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Antal suicid (självmord) per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 skedde inga större förändringar i suicidtal bland personer från de flesta födelseregionerna i åldrarna 15 år och äldre (figur 4). En statistiskt säkerställd minskning skedde dock bland personer födda i övriga världen med 26 procent. Det skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden mellan personer födda i Sverige och i övriga födelseregioner i suicidtal under perioden.

Län

Suicidtalet bland personer 15 år och äldre år 2014/18 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 12 suicid per 100 000 invånare i Uppsala, Västerbottens och Stockholms län och som högst 19 suicid per 100 000 invånare i Jämtlands och Gotlands län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Antal suicid (självmord) per 100 000 invånare i åldern 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2014/18, med möjlighet att välja kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om suicid är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister, är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten och avser perioden 2006–2018. Suicid omfattar dödsfall till följd av avsiktlig självdestruktiv handling (ICD-10: X60–X84).

Deskriptiv statistik redovisas som antal suicid och antal suicid per 100 000 invånare (suicidtal) för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i suicid mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Zalsman, G., et al., Suicide prevention strategies revisited: 10-year systematic review. Lancet Psychiatry, 2016. 3(7): p. 646-59.
  2. Naghavi, M. and C. Global Burden of Disease Self-Harm, Global, regional, and national burden of suicide mortality 1990 to 2016: systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. BMJ, 2019. 364: p. l94.
  3. WHO. Suicide rates. 2018  [cited 2019 2019-11-25]; Hämtad från: www.who.int/gho/mental_health/suicide_rates/en/.
  4. Folkhälsomyndigheten. Statistik om suicid. 2019  [cited 2019 2019-11-25]; Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/.
  5. Dödsorsaker [internet]. Stockholm: Socialstyrelsen. [citerad 2019-12-13]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabas/