Sammanfattning

År 2018 var det 16 procent av befolkningen 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol. Andelen med riskkonsumtion av alkohol var högre bland män jämfört med kvinnor, bland unga jämfört med äldre och bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Riskkonsumtion av alkohol var lägre bland personer födda utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige. Andelen minskade i befolkningen totalt och bland unga under perioden 2006–2018, medan den ökade bland äldre. Andelen personer med riskkonsumtion av alkohol varierade mellan länen och var som lägst 11 och som högst 19 procent år 2015/18 (fyraårsmedelvärde).

Introduktion

Alkohol är en riskfaktor för flera olika skador och sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till förtida död i Sverige och världen (1, 2). Vissa typer av skador orsakas i samtliga fall av alkohol, exempelvis alkoholrelaterade beteendestörningar och alkoholrelaterad levercirros (se indikatorn. Dödlighet enligt alkoholindex). Andra typer av skador orsakas i en del fall av alkohol, exempelvis cancer, våldsrelaterade skador och fallolyckor (3-5). Vid en viss konsumtion av alkohol ökar risken för skador och sjukdomar märkbart på befolkningsnivå (6-8). Indikatorn riskkonsumtion av alkohol följer andelen personer vars konsumtion kan vara riskabel. För att förebygga skador kopplade till alkohol är exempelvis pris, marknadsföring och åldersgränser för köp av alkohol reglerade i Sverige. Inom hälso- och sjukvården kan personer med riskkonsumtion av alkohol erbjudas till exempel rådgivande samtal (9).

Kön

Andelen personer i åldern 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol var 16 procent vid mätningen 2018 (figur 1). Andelen var högre bland män än bland kvinnor, 20 respektive 13 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol, fördelat på kön, under perioden 2006–2018.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Riskkonsumtionen av alkohol minskade under perioden 2006–2018 (figur 1), denna trend var statistiskt säkerställd för män men inte för kvinnor. Andelen bland män var 2 procentenheter lägre 2018 jämfört med 2006. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan andel kvinnor och män som uppgav riskkonsumtion av alkohol under perioden.

Ålder

Andelen personer med riskkonsumtion av alkohol var högst i åldersgruppen 16–29 år, 22 procent, och lägst i åldersgruppen 65–84 år, 10 procent, vid mätningen 2018 (figur 2). I åldersgrupperna 30–44 år och 45–64 år var andelen 14 respektive 18 procent. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Riskkonsumtionen av alkohol minskade i de två yngsta åldersgrupperna men ökade i de äldre åldersgrupperna under perioden 2006–2018 (figur 2). Dessa trender var statistiskt säkerställda i samtliga åldersgrupper med undantaget gruppen 30–44 år. Andelen med riskkonsumtion i åldersgruppen 16–29 år var 11 procentenheter lägre 2018 jämfört med 2006 (figur 2). I de två äldsta åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år var riskkonsumtion 3 respektive 4 procentenheter högre 2018 jämfört med 2006. Skillnaden i andelen som uppgav riskkonsumtion av alkohol mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 16–29 och 65–84 år minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Andelen personer i åldern 25–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol var högst i gruppen med gymnasial utbildningsnivå, 17 procent, vid mätningen 2018 (figur 3). I grupperna förgymnasial utbildningsnivå och eftergymnasial utbildningsnivå var andelen 13 respektive 15 procent. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med gymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. För gruppen med förgymnasial utbildningsnivå uppstod en statistiskt säkerställd skillnad när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län, där andelen som uppgav riskkonsumtion av alkohol var högre än i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper.

Figur 3. Andel (procent) invånare i åldern 25–84* år som uppgav riskkonsumtion av alkohol, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

*Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion var i stort sett oförändrad i samtliga utbildningsgrupper men fluktuerade under perioden 2006–2018 (figur 3). Det skedde ingen tydlig förändring i skillnaden i andelen som uppgav riskkonsumtion av alkohol mellan grupperna med eftergymnasial och gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå under perioden.

Analyserna av utbildning omfattar inte personer yngre än 25 år. Andelen skolelever som intensivkonsumerar alkohol har minskat i årskurs 9 och på gymnasiets år 2 under 2000-talet (10).

Födelseland

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion av alkohol var högst bland personer födda i Sverige, 18 procent, och lägst bland personer födda utanför Europa, 5 procent, vid mätningen 2018 (figur 4). Bland personer födda i övriga Norden och i övriga Europa var andelen 15 respektive 9 procent. Skillnaden mellan gruppen födda i Sverige och födda i övriga födelseregioner var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, ålder och län, med undantag för gruppen födda i övriga Norden där skillnaden försvann.

Figur 4. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion var i stort sett oförändrad i alla fyra födelseregioner men fluktuerade under perioden 2006–2018 (figur 4). Det fanns en statistiskt säkerställt svagt minskande trend bland personer födda i Sverige; andelen med riskkonsumtion var här 0,2 procentenheter lägre 2018 jämfört med 2006. Det skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden mellan andelen personer födda i Sverige och födda i övriga födelseregioner som uppgav riskkonsumtion av alkohol under perioden.

Län

Andelen invånare som uppgav riskkonsumtion av alkohol år 2015/18 (fyraårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 11 procent och som högst 19 procent (figur 5). Bland län med högst andel riskkonsumenter fanns Stockholms län och bland län med lägst andel fanns Kronobergs län.

Figur 5. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol, fördelat på län, under perioden 2004/07–2015/18. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om riskkonsumtion av alkohol kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät ”Hälsa på lika villkor?” (HLV) och avser perioden 2006–2018. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Sedan 2016 skickas enkäten ut vartannat år. Enkäten skickades till 40 000 personer 2018. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 42 procent 2018. Lägst svarsfrekvens fanns i åldersgruppen 16–29 år. Indikatorn Riskkonsumtion av alkohol visar andelen invånare vars självskattade konsumtion av alkohol indikerar en förhöjd risk för skador och sjukdomar. Screeningtestet AUDIT-C användes. Testet är en kortvariant av förlagan AUDIT (11). AUDIT utvecklades av Världshälsoorganisationen (WHO) för att tidigt kunna upptäcka personer med en skadlig konsumtion av alkohol (12). Frågorna i AUDIT-C ändrades 2016, vilket kan ha påverkat svarsfördelningen. Ändringarna för 2016 var att det i varje fråga specificerades att tidsperioden rörde ”de senaste 12 månaderna”, i stället för ”det senaste året”, och hänvisades till illustrationer av storleken på standardglasen för alkoholdrycker. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt kartan.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i riskkonsumtion mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För länen redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom vad gäller utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för dem över 74 år 2006–2009.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används fyraårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. GBD Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990-2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1923-94. DOI:10.1016/S0140-6736(18)32225-6.
  2. Kellerborg K, Danielsson A-K, Allebeck P, Coates MM, Agardh E. Disease burden attributed to alcohol: How methodological advances in the Global Burden of Disease 2013 study have changed the estimates in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health. 2016;44(6):604-10.
  3. Bagnardi V, Rota M, Botteri E, et al. Alcohol consumption and site-specific cancer risk: a comprehensive dose-response meta-analysis. British Journal of Cancer. 2015;112(3):580–593. DOI:10.1038/bjc.2014.579.
  4. Taylor B, Irving HM, Kanteres F, et al. The more you drink, the harder you fall: a systematic review and meta-analysis of how acute alcohol consumption and injury or collision risk increase together. Drug and Alcohol Dependence. 2010;110(1-2):108–116. DOI:10.1016/j.drugalcdep.2010.02.011.
  5. Brottsförebyggande rådet (Brå). Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott. Kortanalys. Stockholm: Brå; 2015. [citerad 17 mars 2020]. Hämtad från: www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2015-02-24-alkohol--och-drogpaverkan-vid-misshandel-hot-personran-och-sexualbrott.html
  6. Cherpitel CJ. Focus on: the burden of alcohol use--trauma and emergency outcomes. Alcohol Res. 2013;35(2):150-4.
  7. Shield KD, Parry C, Rehm J. Chronic diseases and conditions related to alcohol use. Alcohol Res. 2013;35(2):155-73.
  8. GBD 2016 Alcohol and Drug Use Collaborators. The global burden of disease attributable to alcohol and drug use in 195 countries and territories, 1990-2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. The Lancet Psychiatry. 2018;5(12):987-1012. DOI:10.1016/S2215-0366(18)30337-7.
  9. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen, 2018. [citerad 17 januari 2020]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf
  10. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Skolelevers drogvanor 2019. CAN Rapport 187. Tabellbilaga. Stockholm: CAN; 2019. Hämtad från: www.can.se/publikationer/skolelevers-drogvanor-2019/
  11. Bush K, Kivlahan DR, McDonell MB, Fihn SD, Bradley KA. The AUDIT alcohol consumption questions (AUDIT-C): an effective brief screening test for problem drinking. Arch Intern Med. 1998;158(16):1789-95. DOI: 10.1001/archinte.158.16.1789
  12. Saunders JB, Aasland OG, Babor TF, de la Fuente JR, Grant M. Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption--II. Addiction. 1993;88(6):791-804. DOI:10.1111/j.1360-0443.1993.tb02093