Sammanfattning

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2021 års undersökning 15 procent som uppgav en riskkonsumtion av alkohol. Andelen var högre bland män än bland kvinnor, och högre bland unga än bland äldre. Jämfört med personer födda i Sverige var riskkonsumtion av alkohol lägre framför allt bland personer födda utanför Europa men även lägre bland personer födda i Europa utanför Norden. Under perioden 2006–2021 sågs en nedgång i andelen som uppgav riskkonsumtion framför allt bland personer 16–29 år. Under samma period sågs en uppgång i åldersgrupperna 45 år och äldre samt bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå. Totalt i befolkningen sjönk riskkonsumtionen av alkohol med två procentenheter under sextonårsperioden. Andelen personer med riskkonsumtion av alkohol varierade mellan länen med som lägst 11 och som högst 18 procent år 2018/21 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Alkohol är en riskfaktor för flera olika skador och sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till förtida död i Sverige och världen (1, 2). Vissa typer av skador orsakas i samtliga fall av alkohol, exempelvis alkoholrelaterade beteendestörningar och alkoholrelaterad levercirros (se indikatorn Alkoholindex, död). Andra typer av skador orsakas i en del fall av alkohol, exempelvis cancer, våldsrelaterade skador och fallolyckor (3-5). Indikatorn riskkonsumtion av alkohol följer på befolkningsnivå andelen personer vars självskattade konsumtion av alkohol indikerar en förhöjd risk för alkoholrelaterade fysiska, psykiska, sociala konsekvenser (6-8). För att förebygga skador kopplade till alkohol är exempelvis pris, marknadsföring och åldersgränser för köp av alkohol reglerade i Sverige. Inom hälso- och sjukvården kan personer med riskkonsumtion av alkohol erbjudas till exempel rådgivande samtal (9). Se även indikatorn Alkoholindex, död.

Kön

Andelen personer 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol var 15 procent 2021 (figur 1). Andelen var högre bland män än bland kvinnor, 18 respektive 12 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2021.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2021 sågs en svag nedgång i riskkonsumtionen av alkohol (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var trenden statistiskt säkerställd för båda könen sammantaget, men inte för något av könen separat. Förändringen 2021 jämfört med 2006 var två procentenheter.

Ålder

Andelen personer med riskkonsumtion av alkohol 2021 var 19 procent i åldersgruppen 16–29 år, 17 procent i gruppen 45–64 år, 15 procent i gruppen 30–44 år och 11 procent i gruppen 65–84 år (figur 2). Den högre andelen med riskkonsumtion i grupperna 16–29 år jämfört med referensgruppen 30–44 år, och den lägre andelen i gruppen 65–84 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2021. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2021 såg utvecklingen olika ut i åldersgrupperna (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i andelen med riskkonsumtion bland personer 16–29 år, men en uppgång bland personer 45–64 år respektive 65–84 år. Nedgången bland personer 16–29 år var 10 procentenheter bland kvinnor och 18 procentenheter bland män.

Utbildningsnivå

Andelen personer 25–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol 2021 var 17 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå, 14 procent i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och 13 procent i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå (figur 3). Den högre andelen i gruppen med gymnasial utbildningsnivå jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd för både män och kvinnor och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2021. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion av alkohol varierade över tid i samtliga utbildningsgrupper under perioden 2006–2021 (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå. Bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå skedde uppgången från en låg nivå men var 2021 tre procentenheter högre jämfört med 2006.

Födelseland

Andelen som uppgav riskkonsumtion av alkohol 2021 var 18 procent bland personer födda i övriga Norden, 17 procent bland personer födda i Sverige, 12 procent bland personer födda i övriga Europa utanför Norden och 7 procent bland personer födda i övriga världen (figur 4). Den lägre andelen bland personer födda i övriga Europa respektive övriga världen jämfört med referensgruppen födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Det framkom en statistiskt säkerställd högre andel bland personer födda i övriga Norden jämfört med födda i Sverige när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Denna skillnad i gruppen födda i övriga Norden var tydligast bland män och förklaras till stor del av skillnader i köns- och åldersfördelning i gruppen födda i övriga Norden jämfört med gruppen födda i Sverige.

Figur 4. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2021. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion varierade över tid i samtliga grupper av födelseländer under perioden 2006–2021 (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd men svag nedgång bland personer födda i Sverige. Bland personer födda i övriga Norden sågs en uppgång när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län, som var tydligast bland kvinnor.

Län

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion av alkohol år 2018/21 (flerårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 11 procent och som högst 18 procent (figur 5). Bland länen med lägst andel fanns Dalarnas och Norrbottens län och bland länen med högst andel fanns Stockholms län.

Figur 5. Alkohol, riskkonsumtion (andel i procent), 16–84 år, fördelat på län, 2004/07–2018/21. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om riskkonsumtion av alkohol kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och avser perioden 2006–2021. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 görs den vartannat år och för 2018 och framåt har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. År 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten med anledning av den pågående covid-19-pandemin där ett antal extra pandemirelaterade frågor ställdes. Svarsfrekvensen har minskat från 60 procent 2006 till 44 procent 2021. Lägst svarsfrekvens bland åldersgrupperna fanns i gruppen 16–29 år.

Indikatorn Riskkonsumtion av alkohol visar andelen personer vars självskattade konsumtion av alkohol indikerar en förhöjd risk för alkoholrelaterade skador och sjukdomar. Screeningtestet AUDIT-C används, som är en kortvariant av förlagan AUDIT (10). AUDIT utvecklades av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett verktyg att tidigt kunna upptäcka personer med riskkonsumtion av alkohol (11). AUDIT-C består av tre frågor om hur ofta man dricker, hur mycket man dricker en typisk dag då man dricker, samt hur ofta man dricker mer än sex glas vid ett och samma dryckestillfälle, och mäter risken för såväl kroniska som akuta skadeverkningar. Utifrån svaren på de tre frågorna skapas en summapoäng; män med 6 poäng eller fler och kvinnor med 5 poäng eller fler är i riskzon för att få, eller har redan fått, negativa fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser av sin konsumtion. Frågorna i HLV enligt AUDIT-C ändrades 2016 (mindre ändringar gjordes även 2021), vilket kan ha påverkat svarsfördelningen. Ändringarna 2016 innebar ett tillägg av tidsangivelsen "under de senaste 12 månaderna" i fråga 2 och 3 och en hänvisning till illustrationerna av glas i fråga 3 i AUDIT-C (tidigare angavs tidsangivelsen endast i fråga 1 och en hänvisning till illustrationerna av glas gavs endast i fråga 2).

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjlig på grund av att antalet personer är otillräckligt. Under rubriken Län används flerårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år, med start 2004–2007, och baseras på de undersökningar som gjorts inom perioden.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i riskkonsumtion mellan olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. GBD Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1923–94. doi:10.1016/S0140-6736(18)32225-6.
  2. Kellerborg K, Danielsson A-K, Allebeck P, Coates MM, Agardh E. Disease burden attributed to alcohol: How methodological advances in the Global Burden of Disease 2013 study have changed the estimates in Sweden. Scand J Public Health. 2016;44(6):604–10. doi:10.1177/1403494816653512.3.
  3. Bagnardi V, Rota M, Botteri E, Tramacere I, Islami F, Fedirko V, et al. Alcohol consumption and site-specific cancer risk: a comprehensive dose-response meta-analysis. Br J Cancer. 2015;112(3):580–593. doi:10.1038/bjc.2014.579
  4. Taylor B, Irving HM, Kanteres F, Room R, Borges G, Cherpitel C, et al. The more you drink, the harder you fall: a systematic review and meta-analysis of how acute alcohol consumption and injury or collision risk increase together. Drug Alcohol Depend. 2010;110(1–2):108–116. doi:10.1016/j.drugalcdep.2010.02.011
  5. Brottsförebyggande rådet. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott. Kortanalys. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå); 2015 [citerad 27 januari 2022]. Hämtad från: https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2015-02-24-alkohol--och-drogpaverkan-vid-misshandel-hot-personran-och-sexualbrott.html
  6. Cherpitel CJ. Focus on: the burden of alcohol use--trauma and emergency outcomes. Alcohol Res. 2013;35(2):150–4.
  7. Shield KD, Parry C, Rehm J. Chronic diseases and conditions related to alcohol use. Alcohol Res. 2013;35(2):155–73.
  8. GBD Alcohol and Drug Use Collaborators. The global burden of disease attributable to alcohol and drug use in 195 countries and territories, 1990-2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet Psychiatry. 2018;5(12):987–1012. doi:10.1016/S2215-0366(18)30337-7.
  9. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor: stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen, 2018 [citerad 27 januari 2022]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf
  10. Bush K, Kivlahan DR, McDonell MB, Fihn SD, Bradley KA. The AUDIT alcohol consumption questions (AUDIT-C): an effective brief screening test for problem drinking. Arch Intern Med. 1998;158(16):1789-95. doi:10.1001/archinte.158.16.1789
  11. Saunders JB, Aasland OG, Babor TF, de la Fuente JR, Grant M. Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption--II. Addiction. 1993;88(6):791–804. doi:10.1111/j.1360-0443.1993.tb02093.x