Sammanfattning

År 2020 uppgav 16 procent av befolkningen 16–84 år en riskkonsumtion av alkohol. Andelen var högre bland män än bland kvinnor och högre bland unga än bland äldre. Jämfört med personer födda i Sverige var riskkonsumtionen av alkohol lägre framför allt bland personer födda utanför Europa men den var även lägre bland personer födda i Europa utanför Norden. Under perioden 2006–2020 minskade andelen som uppgav riskkonsumtion bland yngre, medan den ökade bland äldre och bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå. Andelen personer med riskkonsumtion av alkohol varierade mellan länen med som lägst 12 och som högst 19 procent år 2017/20 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Alkohol är en riskfaktor för flera olika skador och sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till förtida död i Sverige och världen (1, 2). Vissa typer av skador orsakas i samtliga fall av alkohol, exempelvis alkoholrelaterade beteendestörningar och alkoholrelaterad levercirros (se indikatorn Dödlighet enligt alkoholindex). Andra typer av skador orsakas i en del fall av alkohol, exempelvis cancer, våldsrelaterade skador och fallolyckor (3-5). Indikatorn riskkonsumtion av alkohol följer på befolkningsnivå andelen personer vars självskattade konsumtion av alkohol indikerar en förhöjd risk för alkoholrelaterade fysiska, psykiska, sociala konsekvenser (6-8). För att förebygga skador kopplade till alkohol är exempelvis pris, marknadsföring och åldersgränser för köp av alkohol reglerade i Sverige. Inom hälso- och sjukvården kan personer med riskkonsumtion av alkohol erbjudas till exempel rådgivande samtal (9).

Kön

Andelen personer 16–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol var 16 procent 2020, vilket innebär en oförändrad nivå sedan föregående mätning 2018 (figur 1). Andelen var högre bland män än bland kvinnor, 20 respektive 12 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Riskkonsumtion av alkohol (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Riskkonsumtionen av alkohol var i stort sett oförändrad under perioden 2006–2020 (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var trenden inte statistiskt säkerställd, vare sig totalt eller uppdelat på kvinnor respektive män. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan andelen kvinnor och män som uppgav riskkonsumtion av alkohol under perioden.

Ålder

Andelen personer med riskkonsumtion av alkohol 2020 var 21 procent i åldersgruppen 16–29 år, 17 procent i gruppen 45–64 år, 14 procent i gruppen 30–44 år och 11 procent i gruppen 65–84 år (figur 2). Den högre andelen med riskkonsumtion i grupperna 16–29 år och 45–64 år jämfört med referensgruppen 30–44 år, och den lägre andelen i gruppen 65–84 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Riskkonsumtion av alkohol (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen för riskkonsumtion av alkohol såg olika ut i åldersgrupperna under perioden 2006–2020 (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i andelen med riskkonsumtion bland personer 16–29 år, och uppgång bland personer 45–64 år och 65–84 år. Nedgången i åldersgruppen 16–29 år var 12 procentenheter och var ungefär lika stor hos båda könen. Skillnaden i andelen som uppgav riskkonsumtion av alkohol mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 16–29 år och 65–84 år minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Andelen personer 25–84 år som uppgav riskkonsumtion av alkohol vid mätningen 2020 var 16 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå (figur 3). Bland personer med förgymnasial utbildningsnivå var andelen 12 procent och bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå 15 procent. Den högre andelen i gruppen med gymnasial utbildningsnivå jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod bland män, men inte bland kvinnor, när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. För gruppen med förgymnasial utbildningsnivå fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad i andelen som uppgav riskkonsumtion jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Riskkonsumtion av alkohol (andel i procent), 25–84* år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

*Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion av alkohol varierade över tid i samtliga utbildningsgrupper under perioden 2006–2020 (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång i andelen med riskkonsumtion bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå. Det skedde ingen tydlig förändring i skillnaden i andelen som uppgav riskkonsumtion av alkohol mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper under perioden.

Födelseland

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion av alkohol vid mätningen 2020 var 19 procent bland personer födda i Norden utanför Sverige, 18 procent bland personer födda i Sverige, 9 procent bland personer födda i övriga Europa utanför Norden och 7 procent bland personer födda i övriga världen (figur 4). Den lägre andelen bland personer födda i övriga Europa respektive övriga världen jämfört med referensgruppen födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Bland personer födda i övriga Norden var andelen statistiskt signifikant högre än andelen bland personer födda i Sverige först när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Denna skillnad var tydligast bland män och förklaras till stor del av en annorlunda köns- och åldersfördelning i gruppen födda i övriga Norden jämfört med födda i Sverige.

Figur 4. Riskkonsumtion av alkohol (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av andelen personer som uppgav riskkonsumtion såg olika ut i grupperna av födelseländer under perioden 2006–2020 (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län fanns en statistiskt säkerställd svagt nedåtgående trend bland personer födda i Sverige. Bland personer födda i övriga Norden sågs en uppåtgående trend, som var tydligast hos kvinnor. Det skedde ingen tydlig förändring i skillnaden mellan andelen personer födda i Sverige och personer födda i övriga grupper av födelseländer som uppgav riskkonsumtion av alkohol under perioden.

Län

Andelen personer som uppgav riskkonsumtion av alkohol år 2017/20 (flerårsmedelvärde) varierade mellan länen, med som lägst 12 procent och som högst 19 procent (figur 5). Bland länen med lägst andel fanns Dalarnas och Norrbottens län och bland länen med högst andel fanns Stockholms län.

Figur 5. Riskkonsumtion av alkohol (andel i procent), 16–84 år, fördelat på län, 2004/07–2017/20. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om riskkonsumtion av alkohol kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och avser perioden 2006–2020. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Efter 2016 skickas enkäten ut vartannat år till ett dubbelt så stort urval. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 42 procent 2020. Lägst svarsfrekvens fanns i åldersgruppen 16–29 år.

Indikatorn Riskkonsumtion av alkohol visar andelen personer vars självskattade konsumtion av alkohol indikerar en förhöjd risk för alkoholrelaterade skador och sjukdomar. Screeningtestet AUDIT-C används, som är en kortvariant av förlagan AUDIT (10). AUDIT utvecklades av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett verktyg att tidigt kunna upptäcka personer med riskkonsumtion av alkohol (11). AUDIT-C består av tre frågor om hur ofta man dricker, hur mycket man dricker en typisk dag då man dricker, samt hur ofta man dricker mer än sex glas vid ett och samma dryckestillfälle, och det mäter således risken för såväl kroniska som akuta skadeverkningar. Utifrån svaren på de tre frågorna skapas en summapoäng; män med 6 poäng eller högre och kvinnor med 5 poäng eller högre är i riskzon för att få, eller har redan fått, negativa fysiska, psykiska eller sociala konsekvenser av sin konsumtion. Frågorna i HLV enligt AUDIT-C ändrades 2016, vilket kan ha påverkat svarsfördelningen. Ändringarna innebar att man angav tidsperioden "under de senaste 12 månaderna" och gav en hänvisning till illustrationerna av glas i samtliga tre frågor i AUDIT-C (tidigare angavs tidsperioden endast i fråga 1 och en hänvisning till illustrationerna av glas gavs endast i fråga 1 och 2).

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjlig på grund av att antalet personer är otillräckligt.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i riskkonsumtion mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För länen redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för dem över 74 år 2006–2009.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. Under rubriken Län används flerårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år och baseras på de undersökningar som gjorts inom perioden.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. GBD Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1923–94. doi:10.1016/S0140-6736(18)32225-6.
  2. Kellerborg K, Danielsson A-K, Allebeck P, Coates MM, Agardh E. Disease burden attributed to alcohol: How methodological advances in the Global Burden of Disease 2013 study have changed the estimates in Sweden. Scand J Public Health. 2016;44(6):604–10. doi:10.1177/1403494816653512.3.
  3. Bagnardi V, Rota M, Botteri E, Tramacere I, Islami F, Fedirko V, et al. Alcohol consumption and site-specific cancer risk: a comprehensive dose-response meta-analysis. Br J Cancer. 2015;112(3):580–593. doi:10.1038/bjc.2014.579
  4. Taylor B, Irving HM, Kanteres F, Room R, Borges G, Cherpitel C, et al. The more you drink, the harder you fall: a systematic review and meta-analysis of how acute alcohol consumption and injury or collision risk increase together. Drug Alcohol Depend. 2010;110(1–2):108–116. doi:10.1016/j.drugalcdep.2010.02.011.
  5. Brottsförebyggande rådet (Brå). Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott. Kortanalys. Stockholm: Brå; 2015. [citerad 7 december 2020]. Hämtad från: https://www.bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2015-02-24-alkohol--och-drogpaverkan-vid-misshandel-hot-personran-och-sexualbrott.html
  6. Cherpitel CJ. Focus on: the burden of alcohol use--trauma and emergency outcomes. Alcohol Res. 2013;35(2):150–4.
  7. Shield KD, Parry C, Rehm J. Chronic diseases and conditions related to alcohol use. Alcohol Res. 2013;35(2):155–73.
  8. GBD Alcohol and Drug Use Collaborators. The global burden of disease attributable to alcohol and drug use in 195 countries and territories, 1990-2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. Lancet Psychiatry. 2018;5(12):987–1012. doi:10.1016/S2215-0366(18)30337-7.
  9. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor: stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen, 2018. [citerad 7 december 2020]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf
  10. Bush K, Kivlahan DR, McDonell MB, Fihn SD, Bradley KA. The AUDIT alcohol consumption questions (AUDIT-C): an effective brief screening test for problem drinking. Arch Intern Med. 1998;158(16):1789-95. doi:10.1001/archinte.158.16.1789.
  11. Saunders JB, Aasland OG, Babor TF, de la Fuente JR, Grant M. Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption--II. Addiction. 1993;88(6):791–804. doi:10.1111/j.1360-0443.1993.tb02093.x.