Sammanfattning

År 2018 var det 3 procent av befolkningen 16–84 år som uppgav att de använt cannabis någon gång under de senaste 12 månaderna. Andelen var högre bland män än bland kvinnor, och högre bland yngre än bland äldre. Cannabisanvändningen ökade i befolkningen bland såväl män som kvinnor, bland yngre, bland personer med eftergymnasial och gymnasial utbildningsnivå, och bland personer födda i Sverige, under perioden 2006–2018. Andelen som uppgav cannabisanvändning de senaste 12 månaderna varierade mellan länen med som lägst 0,9 procent och som högst 4,3 procent år 2015/18 (fyraårsmedelvärde).

Introduktion

Cannabis är ett samlingsnamn för till exempel hasch och marijuana och är den narkotika som är vanligast förekommande i Sverige såväl som i världen (1-4). Effekter som kan ses vid cannabisbruk inkluderar försämrade kognitiva funktioner, försämrad motorisk koordination, beroendeutveckling och ökad risk för psykotiska symptom (1). Ett omfattande bruk av cannabis i tidig ålder har kopplats till mer allvarliga och varaktiga risker för hälsan jämfört med cannabisbruk i vuxen ålder (1).

Enligt befolkningsundersökningar har andelen i Sverige som använt cannabis ökat under 2000-talet (2, 3). Det finns indikationer på att prevalensen av cannabisberoende har ökat i hela världen på 2000-talet (1).

Det cannabisförebyggande arbetet kräver långsiktighet och varierande typer av insatser på olika arenor och nivåer (5). Cannabisförebyggande arbete har stora likheter med andra folkhälsoområden som alkohol, dopning och tobak då flera av de bakomliggande orsakerna till varför man börjar använda eller får ett skadligt bruk ofta är samma (5). I ett avseende är emellertid skillnaden stor då både användning och försäljning av narkotiska preparat enligt lag är förbjudet i Sverige.

Kön

Under 2018 uppgav 3,0 procent av befolkningen i åldern 16–84 år att de använt cannabis de senaste 12 månaderna (figur 1). Andelen män som använt cannabis var högre, 4,1 procent, än andelen kvinnor, 1,8 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder, födelseland och län.

Figur 1. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna, fördelat på kön, under perioden 2006–2018.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna ökade hos både kvinnor och män under perioden 2006–2018 (figur 1). Denna trend var statistiskt säkerställd för både kvinnor och män. Andelen personer som använt cannabis var 0,7 procentenheter högre för kvinnor och 1,9 procentenheter högre för män 2018 jämfört med 2006. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan andelen kvinnor och män som uppgav att de använt cannabis under perioden.

Ålder

Andelen personer som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna var högst i den yngsta åldersgruppen 16–29 år, 8,9 procent, och lägst den äldsta 65–84 år, mindre än 0,1 procent, vid mätningen 2018 (figur 2). I åldersgrupperna 30–44 år och 45–64 år uppgav 3,7 respektive 0,6 procent att de använt cannabis de senaste 12 månaderna. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, kön, födelseland och län.

Figur 2. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna ökade i åldersgrupperna 16–29 år och 30–44 år under perioden 2006–2018 (figur 2). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Inga nämnvärda förändringar skedde i övriga åldersgrupper. Andelen personer som uppgav att de använt cannabis var 2,6 procentenheter högre i de båda yngsta åldersgrupperna, 16–29 år och 30–44 år, 2018 jämfört med 2006. Skillnaden i andelen som uppgav att de använt cannabis mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgruppen 16–29 år minskade under perioden, medan skillnaden ökade mellan åldersgrupperna 30–44 år och 45–64 år.

Utbildningsnivå

År 2018 var andelen personer i åldern 25–84 år som uppgav att de använt cannabis de senaste 12 månaderna 3,1 procent i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, 1,8 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och 1,1 procent i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan personer med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställd men försvann när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att
ålderssammansättningen ser olika ut i de olika utbildningsgrupperna.

Figur 3. Andel (procent) invånare i åldern 25–84* år som uppgav cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

* Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Andelen som uppgav att de använt cannabis de senaste 12 månaderna ökade bland personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå under perioden 2006–2018 (figur 3). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Andelen som uppgav att de använt cannabis var 1,0 procentenhet högre i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och 1,9 procentenheter högre i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå 2018 jämfört med 2006. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i andel under perioden. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan andelen i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper som uppgav att de använt cannabis under perioden.

Födelseland

Andelen invånare som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna var 3,2 procent bland personer födda i övriga Europa (figur 4). För personer födda i Sverige och utanför Europa var andelen 3,0 respektive 2,7 procent. Andelen bland personer födda i övriga Norden var 2,0 procent. Skillnaderna mellan födelseregionerna var inte statistiskt säkerställda.

Figur 4. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som använt cannabis de senaste 12 månaderna ökade bland personer från samtliga födelseregioner under perioden 2006–2018 (figur 4), men en statistiskt säkerställd trend fanns endast för personer födda i Sverige. Andelen som använt cannabis var 1,4 procentenheter högre bland personer födda i Sverige 2018 jämfört med 2006. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan andelen personer födda i Sverige och i övriga födelseregioner som uppgav att de använt cannabis under perioden.

Län

Cannabisanvändningen år 2015/18 (fyraårsmedelvärde) varierade bland länen, med som lägst 0,9 procent och som högst 4,3 procent av befolkningen i åldern 16–84 år som uppgett att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna (figur 5). Bland länen med högst andel invånare som använt cannabis de senaste 12 månaderna fanns Stockholms och Västerbottens län, och bland länen med lägst andel fanns Dalarnas och Kalmar län.

Figur 5. Andel (procent) invånare i åldern 16–84 år som uppgav cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna, fördelat på län, under perioden 2004/07–2015/18. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om cannabisanvändning kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2018. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Sedan 2016 skickas enkäten ut vartannat år. Enkäten skickades till 40 000 personer 2018. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 42 procent 2018. Lägst svarsfrekvens fanns i åldersgruppen 16–29 år. Undersökningen innehåller en fråga där respondenten får svara på om de använt cannabis någon gång, om de använt cannabis under de senaste 12 månaderna och om de använt cannabis under de senaste 30 dagarna. Indikatorn "Cannabisanvändning i befolkningen" visar hur stor andel av befolkningen som uppgav att de använt cannabis minst en gång under de senaste 12 månaderna. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt kartan.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i cannabisanvändning mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom vad gäller utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för dem över 74 år 2006–2009.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används fyraårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag. Data visar stora variationer under hela tolvårsperioden då det är låga andelar som uppger cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. World Health Organization (WHO). The health and social effects of nonmedical cannabis use. Genève: WHO, 2016. [citerad 9 mars 2020]. Hämtad från: apps.who.int/iris/handle/10665/251056
  2. Folkhälsomyndigheten. Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa i korthet. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2020. [citerad 27 februari 2020]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/k/kunskapslaget-om-cannabis-och-folkhalsa-i-korthet-/
  3. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Drogutvecklingen i Sverige 2019. Stockholm: CAN, 2019. [citerad 6 december 2019]. Hämtad från: can.se/Publikationer/rapporter/drogutvecklingen-i-sverige-2019/
  4. Folkhälsomyndigheten. Den svenska narkotikasituationen 2019. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2019. [citerad 6 december 2019]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/d/den-svenska-narkotikasituationen-2019/
  5. European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA). European Prevention Curriculum: a handbook for decision-makers, opinion-makers and policy-makers in science-based prevention of substance use. Lissabon: EMCDDA, 2019. [citerad 6 december 2019]. Hämtad från: www.emcdda.europa.eu/publications/manuals/european-prevention-curriculum_en