Sammanfattning

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2020 års undersökning 3 procent som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna. Andelen var högre bland män än bland kvinnor, och högre bland yngre än bland äldre. Under perioden 2006–2020 ökade cannabisanvändningen i befolkningen bland såväl kvinnor som män, bland personer med eftergymnasial och gymnasial utbildningsnivå, bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå och bland personer i nästan alla grupper av födelseländer. Andelen som uppgav cannabisanvändning de senaste 12 månaderna varierade mellan länen med som lägst 0,5 procent och som högst 4,8 procent år 2017/20 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Cannabis är ett samlingsnamn för till exempel hasch och marijuana och är den narkotika som är vanligast förekommande i Sverige såväl som globalt (1-4). Hälsoeffekter som kan ses vid cannabisbruk inkluderar försämrade kognitiva funktioner, försämrad motorisk koordination, beroendeutveckling och ökad risk för psykotiska symptom (1). Ett omfattande cannabisbruk i tidig ålder är i högre grad kopplat till allvarliga och varaktiga effekter på hälsan än cannabisbruk i vuxen ålder (1).

Enligt svenska befolkningsundersökningar har andelen som använt cannabis ökat under 2000-talet (2, 3). Det finns indikationer på ökad förekomst av cannabisberoende i hela världen under 2000-talet (1). Det cannabisförebyggande arbetet kräver långsiktighet och varierande typer av insatser på olika arenor och nivåer (5). Cannabisförebyggande arbete har stora likheter med andra folkhälsoområden som alkohol och tobak då flera av de bakomliggande orsakerna till varför man börjar använda eller får ett skadligt bruk ofta är samma (5). I ett avseende är emellertid skillnaden stor då både användning och försäljning av narkotiska preparat enligt lag är förbjudet i Sverige.

Kön

Under 2020 uppgav 3,0 procent av befolkningen 16–84 år att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna (figur 1). Andelen män som använt cannabis var högre, 4,0 procent, än andelen kvinnor, 1,9 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Cannabisanvändning senaste 12 månaderna (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna ökade bland både kvinnor och män under 2006–2020 (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda för såväl kvinnor som män. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring under perioden i skillnaden mellan andelen kvinnor och män som uppgav cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna.

Ålder

Andelen personer som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna var högst i den yngsta åldersgruppen 16–29 år, 8,2 procent, och lägst de två äldsta åldersgrupperna, 45–64 år och 65–84 år med 0,8 procent respektive 0,2 procent, vid mätningen 2020 (figur 2). I åldersgrupperna 30–44 år uppgav 4,0 procent cannabisanvändning de senaste 12 månaderna. Den mer än dubbelt så höga användningen i åldersgruppen 16–29 år jämfört med referensgruppen 30–44 år, samt den lägre användningen i de två äldsta åldersgrupperna, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Cannabisanvändning senaste 12 månaderna (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna ökade i samtliga åldersgrupper under 2006–2020 (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. En särskilt stor uppgång sågs bland män 30–44 år, 3,8 procentenheter. Skillnaden i cannabisanvändning mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgruppen 16–29 år minskade under perioden, medan skillnaden ökade mellan referensgruppen och åldersgruppen 45–64 år.

Utbildningsnivå

År 2020 var andelen personer 25–84 år som uppgav att de använt cannabis de senaste 12 månaderna 3,0 procent i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, 1,8 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och 0,9 procent i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå (figur 3). Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan personer med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Cannabisanvändning senaste 12 månaderna (andel i procent), 25–84* år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

* Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Under 2006–2020 sågs en uppgång i andelen som uppgav att de använt cannabis de senaste 12 månaderna bland personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring under perioden bland män, medan kvinnor uppvisade en uppåtgående trend som var statistiskt säkerställd. Under perioden skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden mellan andelen i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper som uppgav cannabisanvändning.

Födelseland

Andelen som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna var 3,1 procent bland personer födda i Sverige (figur 4). För personer födda i övriga Europa och övriga världen var andelen 2,9 respektive 2,8 procent. Andelen bland personer födda i övriga Norden var 0,1 procent. Den lägre användningen i gruppen födda i övriga Norden jämfört med födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Cannabisanvändning senaste 12 månaderna (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2020 sågs en uppgång i andelen som använt cannabis de senaste 12 månaderna i nästan alla grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län var trenderna statistiskt säkerställda utom den för gruppen födda i övriga Norden. Den uppåtgående trenden för personer födda i övriga Europa såväl som för gruppen födda i övriga världen drevs av kvinnorna; bland männen i dessa grupper sågs ingen statistiskt säkerställd förändring. Under perioden skedde ingen tydlig förändring i skillnaden mellan andelen personer födda i Sverige och födda i övriga grupper av födelseländer som uppgav cannabisanvändning senaste 12 månaderna.

Län

Andelen personer som år 2017/20 (flerårsmedelvärde) uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna varierade mellan länen, med som lägst 0,5 procent och som högst 4,8 procent (figur 5). Bland länen med lägst andel fanns Kronobergs län och bland länen med högst andel fanns Stockholms län.

Figur 5. Cannabisanvändning senaste 12 månaderna (andel i procent), 16–84 år, fördelat på län, 2004/07–2017/20. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om cannabisanvändning kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och avser perioden 2006–2020. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Efter 2016 skickas enkäten ut vartannat år till ett dubbelt så stort urval. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 42 procent 2020. Lägst svarsfrekvens bland åldersgrupperna fanns i gruppen 16–29 år.

Undersökningen innehåller en fråga där respondenten får svara på om de använt cannabis någon gång, om de använt cannabis under de senaste 12 månaderna och om de använt cannabis under de senaste 30 dagarna. Indikatorn "Cannabisanvändning i befolkningen" visar hur stor andel av befolkningen som uppgav att de använt cannabis minst en gång under de senaste 12 månaderna.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjlig på grund av att antalet personer är otillräckligt.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i cannabisanvändning mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. Under rubriken Län används flerårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år och baseras på de undersökningar som gjorts inom perioden. Data visar stora variationer under hela femtonårsperioden då det är låga andelar som uppger cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. World Health Organization (WHO). The health and social effects of nonmedical cannabis use. Genève: WHO, 2016. [citerad 11 november 2020]. Hämtad från: https://www.who.int/substance_abuse/publications/msbcannabis.pdf
  2. Folkhälsomyndigheten. Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa i korthet. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2020. [citerad 11 november 2020]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/k/kunskapslaget-om-cannabis-och-folkhalsa-i-korthet-/
  3. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Drogutvecklingen i Sverige 2019. Stockholm: CAN, 2019. [citerad 11 november 2020]. Hämtad från: https://can.se/Publikationer/rapporter/drogutvecklingen-i-sverige-2019/
  4. Folkhälsomyndigheten. Den svenska narkotikasituationen 2019. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2019. [citerad 11 november 2020]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/d/den-svenska-narkotikasituationen-2019/
  5. European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA). European Prevention Curriculum: a handbook for decision-makers, opinion-makers and policy-makers in science-based prevention of substance use. Lissabon: EMCDDA, 2019. [citerad 11 november 2020]. Hämtad från: http://www.emcdda.europa.eu/publications/manuals/european-prevention-curriculum_en