Sammanfattning

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2021 års undersökning 2,6 procent som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna. Andelen var högre bland män än bland kvinnor, och högre bland yngre än bland äldre. Under perioden 2006–2021 ökade cannabisanvändningen i befolkningen bland såväl kvinnor som män, bland personer med eftergymnasial och gymnasial utbildningsnivå, bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå och bland personer i nästan alla grupper av födelseländer. Andelen som uppgav cannabisanvändning de senaste 12 månaderna varierade mellan länen med som lägst 1,2 procent och som högst 4,4 procent år 2018/21 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Cannabis är ett samlingsnamn för till exempel hasch och marijuana och är den narkotika som är vanligast förekommande i Sverige såväl som globalt (1-4). Hälsoeffekter som kan ses vid cannabisbruk inkluderar försämrade kognitiva funktioner, beroendeutveckling och ökad risk för psykotiska symptom (1). Frekvent bruk av cannabis i tidig ålder är i högre grad kopplat till allvarliga och varaktiga effekter på hälsan än cannabisbruk i vuxen ålder (1).

Enligt svenska befolkningsundersökningar har andelen som använt cannabis ökat under 2000-talet (2, 3). Det finns indikationer på ökad förekomst av cannabisberoende i hela världen under 2000-talet (1). Det cannabisförebyggande arbetet kräver långsiktighet och varierande typer av insatser på olika arenor och nivåer (5). Cannabisförebyggande arbete har stora likheter med andra folkhälsoområden som alkohol och tobak då flera av de bakomliggande orsakerna till varför man börjar använda eller får ett skadligt bruk ofta är samma (5). I ett avseende är emellertid skillnaden stor då både användning och försäljning av narkotiska preparat enligt lag är förbjudet i Sverige.

Kön

Under 2021 uppgav 2,6 procent av befolkningen 16–84 år att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna (figur 1). Andelen män som använt cannabis var högre, 3,4 procent, än andelen kvinnor, 1,8 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Cannabisanvändning (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2021. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna steg bland både kvinnor och bland män under 2006–2021 (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda för såväl kvinnor som män.

Ålder

Andelen personer som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna var högst i den yngsta åldersgruppen 16–29 år, 7,2 procent, och lägst i de två äldsta åldersgrupperna, 45–64 år och 65–84 år med 0,6 procent respektive 0,2 procent, vid mätningen 2021 (figur 2). I åldersgruppen 30–44 år uppgav 3,8 procent cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna. Den nästan dubbelt så höga användningen i åldersgruppen 16–29 år jämfört med referensgruppen 30–44 år, samt den lägre användningen i de två äldsta åldersgrupperna, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Cannabisanvändning (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2021. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna steg i samtliga åldersgrupper under 2006–2021 (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda.

Utbildningsnivå

År 2021 var andelen personer 25–84 år som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna 2,5 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 1,5 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 1,3 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå (figur 3). Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan personer med eftergymnasial utbildningsnivå och gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Cannabisanvändning (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2021. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav att de använt cannabis de senaste 12 månaderna steg bland personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå under 2006–2021 (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring under perioden bland män, medan kvinnor uppvisade en uppåtgående trend som var statistiskt säkerställd.

Födelseland

Andelen som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna var 2,6 procent bland personer födda i Sverige (figur 4). För personer födda i övriga Europa och utanför Europa var andelen 3,3 respektive 2,7 procent. Andelen bland personer födda i övriga Norden var 1,4 procent. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan personer födda i Sverige och övrig respektive födelselandsgrupp, inte heller när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. En statistiskt säkerställd högre andel bland kvinnor födda i övriga Norden jämfört med kvinnor födda i Sverige framkom när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Cannabisanvändning (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2021. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2021 sågs en uppgång i andelen som använt cannabis under de senaste 12 månaderna i nästan alla grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län var trenderna statistiskt säkerställda utom den för gruppen födda i övriga Norden. I grupperna födda i övriga Europa samt övriga världen steg andelen som uppgav cannabisanvändning under perioden.

Län

Andelen personer som år 2018/21 (flerårsmedelvärde) uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna varierade mellan länen, med som lägst 1,2 procent och som högst 4,4 procent (figur 5). Bland länen med lägst andel fanns Kronobergs län och Norrbottens län, och bland länen med högst andel fanns Stockholms län.

Figur 5. Cannabisanvändning (andel i procent), 16–84 år, fördelat på län, 2004/07–2018/21. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och avser perioden 2006–2021. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 görs den vartannat år och för 2018 och framåt har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. År 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten på grund av den pågående covid-19-pandemin där ett antal extra pandemirelaterade frågor ställdes. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 44 procent 2021.

Undersökningen innehåller en fråga där respondenten får svara på om de använt cannabis någon gång, om de använt cannabis under de senaste 12 månaderna och om de använt cannabis under de senaste 30 dagarna. Indikatorn "Cannabisanvändning i befolkningen" visar hur stor andel av befolkningen som uppgav att de använt cannabis minst en gång under de senaste 12 månaderna.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjlig på grund av att antalet personer är otillräckligt. Under rubriken Län används flerårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år, med start 2004–2007, och baseras på de undersökningar som gjorts inom perioden. Data visar stora variationer under hela femtonårsperioden då det är låga andelar som uppger cannabisanvändning under de senaste 12 månaderna.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i cannabisanvändning mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. World Health Organization. The health and social effects of nonmedical cannabis use. Genève: World Health Organization (WHO); 2016 [citerad 3 december 2021]. Hämtad från: https://www.who.int/substance_abuse/publications/msbcannabis.pdf
  2. Folkhälsomyndigheten. Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa i korthet. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2020 [citerad 3 december 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/k/kunskapslaget-om-cannabis-och-folkhalsa-i-korthet-/
  3. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Drogutvecklingen i Sverige 2019. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN); 2019 [citerad 3 december 2021]. Hämtad från: https://can.se/Publikationer/rapporter/drogutvecklingen-i-sverige-2019/
  4. Folkhälsomyndigheten. Den svenska narkotikasituationen 2021. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2022 [citerad 18 mars 2022]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/d/den-svenska-narkotikasituationen-2021/?pub=107044
  5. European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction. European Prevention Curriculum: a handbook for decision-makers, opinion-makers and policy-makers in science-based prevention of substance use. Lissabon: European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA); 2019 [citerad 3 december 2021]. Hämtad från: http://www.emcdda.europa.eu/publications/manuals/european-prevention-curriculum_en