Sammanfattning

Andelen personer 16–84 år som röker tobak dagligen har minskat i Sverige under perioden 2006–2020. År 2020 var det 7 procent av befolkningen 16–84 år som uppgav daglig tobaksrökning, och andelen var densamma för kvinnor och män. Daglig rökning var nästan fyra gånger vanligare bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, och drygt dubbelt så vanligt bland personer med gymnasial utbildningsnivå, än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. I alla tre utbildningsgrupper sågs dock en nedgång under perioden 2006–2020. Andelen som uppgav daglig tobaksrökning varierade mellan länen med som lägst 3 procent och som högst 9 procent av befolkningen år 2017 och 2020 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Tobaksrökning är en riskfaktor för flera sjukdomar som cancer, hjärt- och- kärlsjukdom, diabetes och olika lungsjukdomar (1). I Sverige är rökning en av de största orsakerna till sjukdom och död (2, 3). Uppskattningsvis under perioden 2010–2012 dog 12 000 personer per år, och runt 100 000 insjuknade per år, till följd av rökning i Sverige (4).

Daglig tobaksrökning har minskat sedan 1980-talet, men det finns skillnader i andelen som röker bland olika grupper i samhället (5). Att minska rökningen i de grupper som röker mest är därför särskilt viktigt för att nå målet om en jämlik hälsa (6). I Sverige bedrivs ett aktivt tobaksförebyggande arbete som syftar till att öka tillgängligheten till tobaksavvänjning och minska tillgänglighet och efterfrågan på tobak och liknande produkter, exempelvis via tillståndsplikt för försäljning, åldersgräns, rökfria miljöer och en aktiv prispolitik.

Kön

År 2020 var andelen personer 16–84 år som uppgav att de röker tobak dagligen 7 procent både bland kvinnor och bland män (figur 1). Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Andel (procent) invånare 16–84 år som uppgav daglig tobaksrökning, fördelat på kön, under perioden 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2020 sågs en nedgång i andelen personer som uppgav att de röker tobak dagligen och den sågs hos både kvinnor och män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var nedgången statistiskt säkerställd och 8 procentenheter för kvinnor och 6 procentenheter för män. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan andelen kvinnor och män som uppgav daglig rökning under perioden.

Ålder

Andelen som 2020 uppgav daglig rökning var i åldersgruppen 16–29 år 4 procent och i åldersgruppen 30–44 år 6 procent (figur 2). I grupperna 45–64 år och 65–84 år var andelen 8 procent. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län kvarstod skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 16–29 år och 45–64 år, men inte gruppen 65–84 år.

Figur 2. Andel (procent) invånare 16–84 år som uppgav daglig tobaksrökning, fördelat på ålder, under perioden 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2020 sågs en nedgång i andelen som uppgav daglig tobaksrökning i samtliga åldersgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län var nedgången statistiskt säkerställd i alla åldersgrupper, och särskilt stor i åldersgruppen 45–64 år, 11 procentenheter. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan andelen personer i åldern 30–44 år och andelen i övriga åldersgrupper som uppgav daglig rökning under perioden.

Utbildningsnivå

År 2020 var andelen personer 25–84 år som uppgav daglig tobaksrökning 13 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 9 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 4 procent i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Den högre andelen som rökte dagligen i grupperna med förgymnasial utbildningsnivå respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Det var då nästan fyra gånger så vanligt bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, och drygt dubbelt så vanligt bland personer med gymnasial utbildningsnivå. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Andel (procent) invånare 25–84* år som uppgav daglig tobaksrökning, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2020: Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

* Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Andelen som uppgav att de röker tobak dagligen sjönk i alla utbildningsgrupper under 2006–2020 (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Skillnaden i andelen som uppgav daglig rökning mellan gruppen med eftergymnasial och förgymnasial utbildningsnivå ökade något under perioden, främst bland kvinnor.

Födelseland

Andelen personer 16–84 år som 2020 uppgav att de röker tobak dagligen var 13 procent bland personer födda i övriga Norden (utanför Sverige), 10 procent bland personer födda i övriga Europa respektive övriga världen och 6 procent bland personer födda i Sverige (figur 4). Kvinnor födda i övriga Norden utmärkte sig i förhållande till kvinnor födda i andra grupper av födelseländer vad gäller dagligrökning (figur 4, val kön). Bland män utmärkte sig framför allt personer födda utanför Europa och i Europa utanför Norden. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga Norden var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, ålder och län. Skillnaden mellan gruppen födda i Sverige och födda i övriga Europa respektive utanför Europa kvarstod endast för män när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, ålder och län.

Figur 4. Andel (procent) invånare 16–84 år som uppgav daglig tobaksrökning, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav daglig tobaksrökning sjönk under 2006–2020 i alla grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, ålder och län var nedgången statistiskt säkerställd i alla grupper av födelseländer. Nedgången var särskilt stor bland personer födda i Europa utanför Norden, 14 procentenheter. Under perioden skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan andelen personer födda i Sverige och andelen personer födda i övriga grupper av födelseländer som uppgav daglig rökning.

Län

Andelen personer som uppgav daglig tobaksrökning år 2017/20 (medelvärde av två mätningar) varierade mellan länen med som lägst 3 procent och som högst 9 procent (figur 5). Bland länen med högst andel fanns Blekinge län, och bland länen med lägst andel fanns Västerbottens län.

Figur 5. Andel (procent) invånare 16–84 år som uppgav daglig tobaksrökning, fördelat på län, under perioden 2004/07–2017/20. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om daglig tobaksrökning kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och avser perioden 2006–2020. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Efter 2016 skickas enkäten ut vartannat år till ett dubbelt så stort urval. Enkäten skickades till 40 000 personer 2020. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 42 procent 2020. Lägst svarsfrekvens fanns i åldersgruppen 16–29 år. Frågan för rökning är formulerad: "Röker du?" med följande svarsalternativ: "Ja, dagligen", "Ja, ibland" samt "Nej". Indikatorn "Daglig tobaksrökning" avser de som svarat "Ja, dagligen" och visar andelen invånare i åldern 16–84 år som röker tobak dagligen.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjligt på grund av att antalet personer är otillräckligt.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i daglig tobaksrökning mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper, utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. För att få tillräckligt stort dataunderlag så redovisas flerårsmedelvärden för region. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år och baseras på undersökningar inom perioden.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. World Health Organization (WHO). Global status report on noncommunicable diseases 2014. Genève: World Health Organization; 2014. [citerad 26 november 2020]. Hämtad från: https://apps.who.int/iris/handle/10665/148114
  2. The Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). Country Profiles - Sweden 2019. Seattle: IHME; 2018. [citerad 26 november 2020]. Hämtad från: www.healthdata.org/sweden
  3. GBD 2017 Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018;392(10159):1923–94. doi: 10.1016/S0140-6736(18)32225-6
  4. Socialstyrelsen. Registeruppgifter om tobaksrökningens skadeverkningar. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. [citerad 9 december 2020]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2014-3-4.pdf
  5. Statistiska centralbyrån (SCB). Levnadsförhållanden 1980–2016 – ett urval av indikatorer. Stockholm: SCB; 2018. [citerad 12 januari 2021]. Hämtad från: https://www.scb.se/publikation/33620
  6. God och jämlik hälsa: en utvecklad folkhälsopolitik (2017/18:249). Stockholm: Socialdepartementet [citerad 12 januari 2021]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/04/prop.-201718249/