Sammanfattning

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2021 års undersökning 6 procent som uppgav daglig tobaksrökning. Daglig rökning var vanligare bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Bland män födda i övriga Norden, övriga Europa eller utanför Europa var det vanligare med dagligrökning jämfört med män födda i Sverige. Jämfört med kvinnor födda i Sverige var det en lägre andel bland kvinnor födda utanför Europa som uppgav daglig tobaksrökning. Under perioden 2006-2021 sågs en nedgång i andelen personer som uppgav daglig tobaksrökning för båda könen i samtliga redovisningsgrupper, undantaget män födda i övriga Norden. Andelen som uppgav daglig tobaksrökning varierade mellan länen med som lägst 4 procent och som högst 8 procent av befolkningen år 2018/2021 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Tobaksrökning är en riskfaktor för flera sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och olika lungsjukdomar (1). I Sverige är rökning en av de största orsakerna till sjukdom och förtida död (2). Uppskattningsvis under perioden 2010–2012 dog 12 000 personer per år, och runt 100 000 insjuknade per år, till följd av rökning i Sverige (3).

Daglig tobaksrökning har minskat sedan 1980-talet, men det finns skillnader i andelen som röker bland olika grupper i samhället (4). Att minska rökningen i de grupper som röker mest är därför särskilt viktigt för att nå målet om en jämlik hälsa (5). I Sverige bedrivs ett aktivt tobaksförebyggande arbete som syftar till att öka tillgängligheten till tobaksavvänjning och minska tillgänglighet och efterfrågan på tobak och liknande produkter, exempelvis via tillståndsplikt för försäljning, åldersgräns, rökfria miljöer och en aktiv prispolitik.

Kön

År 2021 var andelen personer 16–84 år som uppgav att de röker tobak dagligen 5,9 procent bland män och 6,1 procent bland kvinnor (figur 1). Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2021. Med möjlighet att välja åldersstandardisering.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2021 sågs en nedgång i andelen personer som uppgav daglig tobaksrökning både bland kvinnor och män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var nedgången statistiskt säkerställd, med 9 procentenheter för kvinnor och 7 procentenheter för män.

Ålder

Andelen som 2021 uppgav daglig rökning var bland personer 16–29 år 3,0 procent, bland personer 30–44 år 5,2 procent, bland personer 45–64 år 7,8 procent och bland personer 65–84 år 7,0 procent (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övrig respektive åldersgrupp var statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län kvarstod endast skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgruppen 16–29 år, samt skillnaden mellan kvinnor 30-44 år och kvinnor 45–64 år.

Figur 2. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2021. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2021 sågs en nedgång i andelen som uppgav daglig tobaksrökning i samtliga åldersgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län var nedgången statistiskt säkerställd i alla åldersgrupper.

Utbildningsnivå

År 2021 var andelen personer 25–84 år som uppgav daglig tobaksrökning 12,5 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 8,0 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 3,0 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övrig respektive utbildningsgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2021. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav att de röker tobak dagligen sjönk i alla utbildningsgrupper under 2006–2021 (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda.

Födelseland

Andelen personer 16–84 år som 2021 uppgav att de röker tobak dagligen var 11 procent bland personer födda i övriga Norden, 10 procent bland personer födda i övriga Europa, 7,1 procent bland personer födda utanför Europa och 5,3 procent bland personer födda i Sverige (figur 4). Skillnaden mellan personer födda i Sverige och övrig respektive födelselandsgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, ålder och län. Den högre andelen som uppgav att de röker tobak dagligen bland män födda i övriga Norden, övriga Europa eller utanför Europa jämfört med män födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder och län. Bland kvinnor födda utanför Europa var det en lägre andel som uppgav daglig tobaksrökning jämfört med kvinnor födda i Sverige och skillnaden kvarstod när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder och län. (figur 4, val kön).

Figur 4. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2021. Möjliga val: kön och åldersstandardisering.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav daglig tobaksrökning sjönk under 2006–2021 i alla grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, ålder och län var nedgången statistiskt säkerställd i alla grupper av födelseländer, undantaget män födda i övriga Norden.

Län

Andelen personer som uppgav daglig tobaksrökning år 2018/21 (flerårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 4 procent och som högst 8 procent (figur 5). Bland länen med högst andel fanns Skåne och Södermanlands län, och bland länen med lägst andel fanns Västerbottens län.

Figur 5. Tobaksrökning, daglig (andel i procent), 16–84 år, fördelat på län, 2004/07–2018/21. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och avser perioden 2006–2021. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 görs den vartannat år och för 2018 och framåt har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. År 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten på grund av den pågående covid-19-pandemin där ett antal extra pandemirelaterade frågor ställdes. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 44 procent 2021. Frågan för rökning är formulerad: "Röker du?" med följande svarsalternativ: "Ja, dagligen", "Ja, ibland" samt "Nej". Indikatorn "Tobaksrökning, dagligen" avser de som svarat "Ja, dagligen" och visar andelen personer i åldern 16–84 år som röker tobak dagligen.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjligt på grund av att antalet personer är otillräckligt. För att få tillräckligt stort dataunderlag så redovisas flerårsmedelvärden för län. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år, med start 2004–2007, och baseras på undersökningar inom perioden.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper, utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i tobaksrökning mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. World Health Organization. Global status report on noncommunicable diseases 2014. Genève: World Health Organization(WHO); 2014. [citerad 26 november 2021]. Hämtad från: https://apps.who.int/iris/handle/10665/148114
  2. The Institute for Health Metrics and Evaluation. Country Profiles: Sweden 2019. Seattle: The Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME); 2018. [citerad 26 november 2021]. Hämtad från: www.healthdata.org/sweden
  3. Socialstyrelsen. Registeruppgifter om tobaksrökningens skadeverkningar. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. [citerad 26 november 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2014-3-4.pdf
  4. Statistiska centralbyrån. Levnadsförhållanden 1980–2016: ett urval av indikatorer. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB); 2018. [citerad 26 november 2021]. Hämtad från: https://www.scb.se/publikation/33620
  5. Socialdepartementet. God och jämlik hälsa: en utvecklad folkhälsopolitik (2017/18:249). Stockholm: Socialdepartementet; 2018 [citerad 26 november 2021]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/04/prop.-201718249/