Sammanfattning

Andelen av dem som påbörjat gymnasiet som tagit examen inom fyra år var 71 procent 2019. Det var en högre andel flickor, 75 procent, jämfört med pojkar, 68 procent, som tog examen inom fyra år. Det var vanligare att ha tagit examen inom fyra år om elevens föräldrar hade gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå, än om föräldrarna hade förgymnasial utbildning. Det var också vanligare att ha tagit examen inom fyra år bland elever födda i Sverige, jämfört med elever från övriga Europa och övriga världen. Andelen elever som tagit gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad utbildning varierade beroende på län med som högst 76 procent och som lägst 68 procent 2019.

Introduktion

Arbetsmarknaden har successivt förändrats mot allt högre krav på utbildning och kompetens för att få ett arbete. Unga som saknar fullständig gymnasieutbildning har därför en särskilt utsatt situation på arbetsmarknaden. En avslutad gymnasieutbildning innebär att risken för arbetslöshet minskar bland 20–24-åringar med i genomsnitt 7,4 procentenheter (1). Det finns också studier som visar att när andelen unga som inte kommer in på arbetsmarknaden ökar, försämras också den psykiska hälsan bland unga (2–5). De högre kraven på utbildning och kompetens har troligen påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige 1985–2014, genom en ökad press på unga att lyckas i skolan (6). Unga som saknar slutbetyg från gymnasieskolan har sämre möjligheter inom arbetslivet och detta kan i sin tur minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet (1,2). Se även den relaterade indikatorn Gymnasiebehörighet.

Kön

Totalt tog 71 procent av eleverna i gymnasieskolan examen inom fyra år 2019 (figur 1). Andelen var 75 procent bland flickor och 68 procent bland pojkar. Skillnaden mellan flickor och pojkar var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till föräldrars utbildningsnivå, elevens födelseland och län.

Figur 1. Andel (procent) av dem som påbörjat gymnasiet som tagit examen inom fyra år, fördelat på kön, under perioden 2015–2019.

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Föräldrarnas utbildningsnivå

Andelen som tog gymnasieexamen inom fyra år var högst bland elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå, 81 procent (figur 2). Lägst var andelen bland elever vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå, 36 procent. För de elever vars föräldrar hade gymnasial utbildningsnivå tog 67 procent gymnasieexamen inom fyra år. Skillnaden i andelen som tog examen mellan de elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå och elever med föräldrar i övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland.

Figur 2. Andel (procent) av dem som påbörjat gymnasiet som tagit examen inom fyra år, fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, under perioden 2015–2019. Möjliga val: kön.

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Födelseland

Högst andel elever som tog gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad utbildning fanns bland elever födda i Sverige, 77 procent (figur 3). Lägst andel elever som tog examen inom fyra år fanns bland elever födda i övriga världen, 36 procent. Bland personer födda i övriga Norden och i övriga Europa var motsvarande andel 66 respektive 58 procent. Skillnaden i andelen som tog examen mellan elever födda i Sverige och övriga födelseregioner var, med undantag för elever födda i övriga Norden statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön och föräldrars utbildningsnivå.

Figur 3. Andel (procent) av dem som påbörjat gymnasiet som tagit examen inom fyra år, fördelat på födelseland, under perioden 2015–2019. Möjliga val: kön.

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Län

Andelen elever med gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad utbildning varierade mellan länen, med som högst 76 procent och som lägst 68 procent 2019 (figur 4). Högst andel elever med examen inom fyra år var det i Norrbottens län och lägst andel var det i Södermanlands län och Västernorrlands län.

Figur 4. Andel (procent) av dem som påbörjat gymnasiet som tagit examen inom fyra år, fördelat på län, under perioden 2015–2019. Möjliga val: kön.

Källa: SCB. Ursprungligen Skolverket, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB) 2015–2019, med ursprung från Skolverket, och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Måttet som anges avser elever med gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning och siffrorna redovisas som andel (procent) individer med examen.

År 2011 genomfördes en gymnasiereform, vilket innebär att slutbetygen före och efter 2011 inte är direkt jämförbara. Därför presenteras här data från 2015, det vill säga från och med att det är möjligt att beräkna andelen med gymnasieexamen inom fyra år, efter att förändringarna i gymnasieskolan infördes.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året. I de statistiska analyserna ingår elevens kön, födelseland i fyra grupper och län, samt föräldrarnas utbildningsnivå. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. kön) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i gymnasieexamen mellan könen kan hänföras till just kön och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna flickor, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län.

Föräldrarnas högsta utbildningsnivå används här som ett mått på elevens socioekonomiska position. Utbildningsnivå avser elevens biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Organization for economic co-operation and development (OECD). Education at a Glance 2011: OECD Indicators. Paris: OECD Publishing, 2011. [citerad 8 januari 2020]. Hämtad från: www.oecd.org/edu/school/educationataglance2011oecdindicators.htm
  2. Lager ACJ, Bremberg SG. Association between labour market trends and trends in young people's mental health in ten European countries 1983-2005. BMC Public Health. 2009;9:325-. DOI:10.1186/1471-2458-9-325.
  3. Paul KI, Moser K. Unemployment impairs mental health: Meta-analyses. Journal of Vocational Behavior. 2009;74(3):264-82. DOI:10.1016/j.jvb.2009.01.001.
  4. Sellström E, Bremberg S, O'Campo P. Yearly incidence of mental disorders in economically inactive young adults. Eur J Public Health. 2011;21(6):812-4. DOI:10.1093/eurpub/ckq190.
  5. Vancea M, Utzet M. How unemployment and precarious employment affect the health of young people: A scoping study on social determinants. Scand J Public Health. 2017;45(1):73-84. DOI:10.1177/1403494816679555.
  6. Folkhälsomyndigheten. Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Utvecklingen under perioden 1985–2014. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2018. [citerad 8 januari 2020]. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/v/varfor-har-den-psykiska-ohalsan-okat-bland-barn-och-unga-i-sverige/