Sammanfattning

Sysselsättningen i befolkningen 25–64 år var 84 procent 2019. Sysselsättningen var högre bland män än bland kvinnor 2019 såväl som 2006. Sysselsättningen var lägst bland personer 55–64 år, men den gruppen har närmat sig övriga åldersgrupper under perioden 2006–2019. Bland personer med förgymnasial utbildningsnivå har sysselsättningen varit lägre under hela tidsperioden jämfört med personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå. Skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan personer med olika utbildningsnivå har också ökat. Hos kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå har sysselsättningsgraden minskat från 57 till 48 procent. Sysselsättningen var 2019 högst bland personer födda i Sverige och lägst bland personer födda utanför Europa. Under perioden 2006–2019 ökade sysselsättningsgraden i samtliga grupper avseende födelseregion; störst var ökningen bland personer födda i Europa utanför Norden.

Introduktion

På arbetsmarknaden bestäms många av förutsättningarna för individens och hela samhällets välfärd (1). Individers position på arbetsmarknaden har ett starkt samband med skillnader i hälsa på gruppnivå, till exempel mellan dem som har arbete och arbetslösa (2). Sysselsättning och arbetslöshet är därför viktiga bestämningsfaktorer för jämlik hälsa (1-5). Sverige har internationellt sett en hög sysselsättning och andelen sysselsatta bland kvinnor i förvärvsarbetande ålder är en av de högsta bland OECD-länderna (6).

Enligt Statistiska centralbyråns definition är den som är sysselsatt antingen anställd, egen företagare, oavlönad medhjälpare i företag tillhörande medlem av samma hushåll, eller deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program (7). Här redovisas andel sysselsatta i befolkningen i åldrarna 25–64 år. Bland personer äldre än 64 år har många gått i pension, och personer yngre än 25 år redovisas under indikatorn Unga som varken arbetar eller studerar som avser åldersgruppen 15–24 år. Se även den relaterade indikatorn Långtidsarbetslöshet.

Kön

Totalt hade 84 procent av befolkningen 25–64 år sysselsättning 2019. Sysselsättningen var högre bland män än bland kvinnor, och 2019 var den 82 procent bland kvinnor och 87 procent bland män (figur 1). Skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män har under perioden 2006‒2019 minskat från 6 till 5 procentenheter. Mellan 2011 och 2018 pekade kurvorna för både kvinnor och män uppåt och ökningen var något större för kvinnor. Under 2008‒2010 rådde ekonomisk lågkonjunktur i Sverige, vilket avspeglar sig i sysselsättningssiffrorna. I början av perioden 2006‒2019 var 78 procent av kvinnorna och 84 procent av männen sysselsatta.

Figur 1. Andel (procent) sysselsatta invånare, 25‒64 år, fördelat på kön, under perioden 2006‒2019.

Källa: SCB.

Ålder

Sysselsättningsgraden var högst bland personer 35–44 år och 45–54 år med 89 procent sysselsatta i båda åldersgrupperna 2019 (figur 2). Lägst var sysselsättningen i den äldsta åldersgruppen, 55–64 år, med knappt 78 procent. Denna åldersgrupp har dock uppvisat den största ökningen, en ökning med drygt åtta procentenheter sedan 2006.

Figur 2. Andel (procent) sysselsatta invånare, 25‒64 år, fördelat på ålder, under perioden 2006‒2019. Möjliga val: kön.

Källa: SCB.

Utbildningsnivå

Sysselsättningsgraden 2019 var högst bland personer med eftergymnasial och gymnasial utbildningsnivå, 89 respektive 84 procent, och lägst bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, drygt 61 procent (figur 3). Sysselsättningsgraden bland personer med förgymnasial utbildningsnivå har minskat under i stort sett hela perioden 2006–2019, medan den ökat något bland personer med gymnasial såväl som eftergymnasial utbildningsnivå. Denna utveckling gäller både kvinnor och män. Särskilt stor förändring uppvisade kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå, en minskning med 9 procentenheter från 57 till 48 procent.

Att den totala sysselsättningen har ökat förklaras främst av att personer med eftergymnasial utbildningsnivå har högre sysselsättningsgrad än de övriga utbildningsgrupperna och att storleken på denna grupp ökar. En bidragande orsak är att sysselsättningen ökat bland personer för vilka det saknas uppgift om utbildningsnivå.

Figur 3. Andel (procent) sysselsatta invånare, 25‒64 år, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006‒2019. Möjliga val: kön.

Källa: SCB.

Födelseland

Sysselsättningsgraden skiljer sig mellan personer från olika födelseländer. År 2019 var sysselsättningen högst bland personer födda i Sverige, 89 procent (figur 4). Lägst var sysselsättningen bland personer födda utanför Europa, 65 procent. Mellan 2006 och 2018 har sysselsättningen ökat i alla grupper och det gäller både kvinnor och män. Särskilt stor förändring under perioden 2006–2019 uppvisade män födda i övriga Europa (utanför Norden), en ökning med 14 procentenheter.

Figur 4. Andel (procent) sysselsatta invånare, 25‒64 år, fördelat på födelseland, 2006‒2019. Möjliga val: kön.

Källa: SCB.

Metod

Uppgifterna kring sysselsättning kommer från Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU) 2006–2019. AKU är en urvalsundersökning där ett slumpmässigt urval av befolkningen i Sverige tillfrågas om bland annat arbete och arbetslöshet (7). Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Att det är en urvalsundersökning medför att antalet observationer ibland inte räcker till för att redovisa situationen för mindre geografiska områden. Redovisning av sysselsättning på regional nivå finns därför inte med här.

Enligt SCB:s definition är den som är sysselsatt antingen anställd, egen företagare, oavlönad medhjälpare i företag tillhörande medlem av samma hushåll, eller deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program (7). Andelen sysselsatta uppges ofta som andel av arbetskraften (7). I arbetskraften, enligt SCB, ingår endast de som brukar kallas för den arbetsföra befolkningen, det vill säga människor som arbetar eller skulle kunna arbeta om förutsättningarna varit annorlunda, till exempel arbetslösa och tillfälligt sjukskrivna. Med sysselsatta i den här sammanställningen menar vi dock andel sysselsatta i befolkningen i åldersspannet 25–64 år, oavsett om man tillhör arbetskraften eller ej.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa: Slutbetänkande (SOU 2017:47). Stockholm: Wolters Kluwer, 2017. [citerad 17 oktober 2019]. Hämtad från: www.regeringen.se/49ba4e/contentassets/3917644bbd69413bbc0c017647e53528/nasta-steg-pa-vagen-mot-en-mer-jamlik-halsa-slutbetankande-av-kommissionen-for-jamlik-halsa_sou2017_47.pdf
  2. Toivanen S, Vinberg S. Arbete och ojämlikhet i hälsa i vuxenlivet. I: Rostila M, Toivanen S, redaktörer. Den orättvisa hälsan - om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. 2 uppl. Stockholm: Liber; 2018. s. 335.
  3. Diderichsen F, Andersen I, Manuel C, Working Group of Danish Review on Social Determinants of H, Andersen A-MN, Bach E, et al. Health inequality--determinants and policies. Scand J Public Health. 2012;40(8 Suppl):12-105. DOI:10.1177/1403494812457734.
  4. Janlert U. Arbete, arbetslöshet och jämlik hälsa – en kunskapsöversikt. Underlagsrapport nr 2 till Kommissionen för jämlik hälsa S 2015:02. Stockholm: Kommissionen för jämlik hälsa, 2016. [citerad 8 januari 2019]. Hämtad från: kommissionjamlikhalsa.se/publikationer/arbete-arbetsloshet-och-jamlik-halsa-en-kunskapsoversikt/
  5. Dahl E, Bergsli H, van der Wel K. Sosial ulikhet i helse – en norsk kunnskapsoversikt. Oslo: Fakultet for samfunnsfag/Sosialforsk. Høgskolan i Oslo og Akershus, 2014. [citerad 18 maj 2020]. Hämtad från: http://tidliginnsats.forebygging.no/Rapporter/Sosial-ulikhet-i-helse-En-norsk-kunnskapsoversikt/
  6. OECD Stat. Labour. Labour Force Statistics. LFS by sex and age - indicators. Women, 25-64 years. Percentage. 2018. Paris: OECD; 2019 [citerad 18 maj 2020]. Hämtad från: stats.oecd.org/
  7. Statistiska centralbyrån (SCB). Kvalitetsdeklaration. Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Stockholm: SCB, 2019. [citerad 4 november 2019]. Hämtad från: www.scb.se/contentassets/c12fd0d28d604529b2b4ffc2eb742fbe/am0401_kd_2019_lj_190214.pdf