Alkohol bidrar till både smittsamma och icke smittsamma sjukdomar. Den kan också ge psykisk ohälsa. En betydande del av skadorna drabbar andra än den som dricker.

Dödsfall och ohälsa vanligast bland unga vuxna och kopplas till berusning

För alkohol är risken för dödsfall och ohälsa som högst bland unga vuxna för att sedan avta med ålder. Detta är ett mönster som konstaterats i alla världsdelar i Världshälsoorganisationens Global Burden of Disease-arbete. Samtidigt finns det en betydande översjuklighet orsakad av alkohol bland medelålders och äldre.

Berusning står bakom en stor del av de direkta fysiska skadorna av alkohol, som våldsbrott, drunkning, bränder, fall och trafikolyckor. Alkoholen kan också skapa beroende som leder till sociala problem. Översjukligheten hos medelålders och äldre beror till största delen på kroniska skador man ådragit sig efter många års överkonsumtion.

Drabbar andra än de som dricker

Alkoholrelaterade skador på andra än de som dricker kan handla om fosterskador, fysisk och psykisk misshandel, skadegörelse på andras eller gemensam egendom, trafikolyckor, mord och nedsatt psykisk hälsa hos närstående.

Det är svårt att få en tydlig bild av skadorna på andra än den som dricker. Men de uppgifter som finns pekar på att påverkan är stor. I EU räknar man med att skadorna på andra leder till 7 000 döda eller 200 000 förlorade livsår av god hälsa. I Sverige berörs 16 procent negativt av närståendes alkoholkonsumtion, enligt en enkätundersökning.

Fosterskador från alkohol spänner över ett spektrum, från hyperaktivitet och lägre IQ till svåra skador, så kallat fetalt alkoholsyndrom (FAS). Forskarna har inte kunnat finna en säker nedre gräns för när alkoholen riskerar att skada fostret. Alkohol har visats kunna skada fostret i alla stadier av graviditeten.

I Sverige lever statistiskt sett 4–5 barn per skolklass i hushåll där någon vuxen riskkonsumerar alkohol. Konsumtionen kan leda till negativa konsekvenser för både förälderns och barnets hälsa och skolresultat. Minst 60 000 barn under 18 år i Sverige har en förälder med allvarliga missbruksproblem. Dessa barn har en stor överrisk för självmord, olyckor och våld och eget alkohol- och narkotikamissbruk.

Kan leda till cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes

Alkoholens nedbrytningsprodukt (acetaldehyd) är giftig för vävnader och organ. De vanligaste alkoholrelaterade sjukdomarna är hjärt- och kärlsjukdomar, inflammation och cancer i bukspottskörteln, fettlever och levercirros (skrumplever), och cancer i mun och magtarmkanal.

Riskabel alkoholkonsumtion är en riskfaktor för Sveriges största folksjukdomar cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Övriga riskfaktorer för dessa kroniska sjukdomar är tobaksbruk, ohälsosam kost och fysisk inaktivitet.

Alkohol är enda orsak till cirka 25 kroniska sjukdomar, och bidrar till mer än 200 sjukdomstillstånd. Risken för sjukdom eller dödsfall ökar ju mer man dricker, och forskarna har inte kunnat fastställa en lägre gräns där det inte finns någon risk. Vissa människor är känsligare för alkoholens skadliga effekter på grund av ålder, kön och ärftliga orsaker.

2 000 dödsfall varje år är en underskattning

Varje år vårdas cirka 20 000 personer i Sverige för missbruk av alkohol och knappt 2 000 dör. Det framgår av Socialstyrelsens alkoholindex.

Men alkoholindexet ger en grovt underskattad bild av skadorna. Några orsaker är:

  • Alla alkoholrelaterade akuta skador täcks inte av indexet. En amerikansk studie visar att akuta skador utgör ungefär två tredjedelar av de totala skadorna.
  • Bara diagnoser där alkohol finns med i dödsorsaksintyget inkluderas, trots att flera andra sjukdomar är relaterade till alkohol. Uppgifter från bland andra Cancerfonden pekar till exempel på att det i Sverige varje år insjuknar 3 000 – 4 000 personer i cancer orsakad av alkoholkonsumtion.
  • Det finns ett mörkertal. Bara en del av det skadliga alkoholbruket kommer till vårdens kännedom.

Hälsofrämjande effekter

Vissa forskare menar att alkoholkonsumtion har hälsofrämjande effekter för vissa hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och livslängd. Men forskningen är ifrågasatt. Det är svårt att bedriva forskning på något som är så integrerat med vår kultur och våra normer. Lyckas man isolera effekten av alkohol verkar den positiva hälsoeffekten försvinna. Man bör inte rekommendera alkoholkonsumtion framför metoder utan biverkningar, bland annat eftersom även måttlig alkoholkonsumtion ger ökad risk för cancer, fosterskador, högt blodtryck och kroniska leverskador.

Alkoholens samhällspåverkan

Ju fler som dricker i samhället, desto fler alkoholskador blir det. Storkonsumenterna blir fler, och deras medicinska och sociala skador kostar stora pengar. Men det största antalet skador drabbar den majoritet av befolkningen som dricker mindre. Helt enkelt för att de är många fler. Alkoholen är en social och kulturell företeelse, och människor påverkar varandras dryckesvanor.

Arbetslivet drabbas hårdast

Den största delen av samhällets totala kostnad för alkoholskador drabbar arbetslivet på grund av produktionsbortfall. Andra kostnader är vård och behandling av alkoholskador, rättssystemet, skadegörelse och förlorad livskvalitet. Kostnaderna för de förebyggande åtgärder som samhället investerar i för att motverka skador är i sammanhanget liten.

Alkoholen kostar 20–160 miljarder per år

Det är svårt att beräkna vad alkoholen kostar samhället. Men mellan 20 och 160 miljarder per år har man med hjälp av olika beräkningar kommit fram till. De olika beräkningarna skiljer sig i hur man har räknat ut kostnaden för förtidspensionering, sjukfrånvaro och sjukvård. Missbruksutredningen beräknade 2010 kostnaderna för riskbruk, skadligt bruk (missbruk) och beroende till 49 eller 66 miljarder kronor varje år, beroende på beräkningsmetod.

Stora skillnader i hälsa mellan grupper

Allt fler studier visar att alkoholen bidrar starkt till socioekonomiska skillnader i hälsa i befolkningen. En strategi eller handlingsplan för minskade skillnader i hälsa bör därför ta upp alkoholfrågan.