E-cigarettbruk och hälsoeffekter

Innehållet i e-vätskan (förutom nikotin) kan variera och det är därför svårt att göra generella antaganden om brukets hälsopåverkan.

Nikotin är ett akuttoxiskt ämne med akuta effekter på bland annat hjärta och kärl och det är starkt beroendeframkallande. Nikotin kan också påverka foster vid användning under graviditet (till exempel lungutveckling och lungfunktion). Det är däremot oklart vilka långtidseffekter nikotinprodukter har på hälsan. Nikotinets roll vid uppkomst av arterioskleros och hjärt-/kärleffekter över tid är till exempel inte helt utredd.

Ett möjligt hälsoproblem som också lyfts fram är att det vid uppvärmning av e-vätskan kan bildas olika skadliga kemikalier beroende på vätskans innehåll. Några av dessa som har identifierats har kända hälsoeffekter. Det kan till exempel bildas aldehyder i form av formaldehyd, acetaldehyd och akrolein. Formaldehyd och acetaldehyd har potential att orsaka cancer men det är oklart om exponeringen vid bruk av e-cigaretter är i sådana nivåer att de har effekter på hälsan men det kan därför heller inte uteslutas.

Rapport om hälsorisker vid bruk av e-cigaretter från Norges Folkhelseinstitutt

Bruket i Sverige av e- cigaretter och påfyllningsbehållare

Under 2017 använde omkring 1 procent av Sveriges befolkning i åldrarna 17-84 år e-cigaretter dagligen. Det var fler bland de som använt tobakscigaretter som också använde e-cigaretter. Bland de som uppgav daglig eller sporadisk tobaksrökning hade 9 procent använt e-cigaretter de senaste 30 dagarna, att jämföra med 1 procent av de som inte röker. I gruppen som använt e-cigaretter de senaste 30 dagarna uppgav också användarna samtidig användning av andra tobaksprodukter, 57 procent hade rökt tobakscigaretter och 34 procent hade använt snus. (Tobaksvanor i Sverige, tobakskonsumtionen i siffror med fokus på år 2017)

År 2018 har det skett en signifikant ökning av andelen ungdomar som använt e-cigaretter någon gång jämfört med 2014 (sedan frågan inkluderades i enkäten). En större andel pojkar än flickor uppgav att de har testat eller använder e-cigaretter (figur 1). År 2018 uppgav 35 respektive 45 procent av pojkarna och 29 respektive 37 procent av flickorna att de någon gång använt e-cigaretter i årskurs 9 respektive gymnasiet år 2. En större andel av de ungdomar som uppgav att de rökte hade också någon gång använt e-cigaretter. (Skolelevers drogvanor 2018)

Figur 1. Andelen ungdomar (samtliga elever och elever som röker) som uppgav att de någon gång använt e-cigaretter fördelat på ålder och kön 2018.

diagram över vanor

Källa: Skolelevers drogvanor, 2018, CAN.

Folkhälsomyndigheten följer bruket av e-cigaretter genom Skolbarns hälsovanor (sedan 2017) och Folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor (sedan 2018). Det tobakspolitiska målet i Sverige är att minska allt tobaksbruk och det är viktigt att följa om användning av e- cigaretter och nya tobaksliknande produkter leder till ett ökat tobaksbruk.

Kunskapsunderlag

Folkhälsomyndigheten följer kunskapsutvecklingen för e- cigaretter och tar fram kunskapsunderlag för hur produkterna påverkar folkhälsan i Sverige. De kunskapsunderlag som tas fram av Folkhälsomyndigheten ska följa vår metod för framtagande av vetenskapliga litteraturöversikter.

Vi kan också hänvisa till andra myndigheters- och organisationers kunskapsunderlag. Vi hänvisar då i första hand till kunskapsunderlag som är framtagna enligt en metod som är jämförbar med vår metod för litteraturöversikter.

Informationen på denna webbsida är inte bindande

Observera att det kan förekomma fel och att informationen inte är heltäckande. Kontrollera därför alltid mot den tryckta versionen av lag, förordning och föreskrift för fullständig och korrekt information.

Gå till toppen av sidan