Bruk av cigaretter, snus och e-cigaretter i den vuxna befolkningen

Daglig rökning har minskat i Sverige och år 2018 var andelen som röker varje dag sju procent bland både kvinnor och män. Fortfarande ses dock skillnader i andelen som röker varje dag mellan grupper med olika utbildnings- och inkomstnivå, till exempel ses ingen minskning för gruppen med förgymnasial utbildning mellan åren 2016-2018. Under de senaste åren ses ingen förändring i daglig snusanvändning.

Här presenteras ett urval av resultaten gällande användningen av cigaretter, snus och e-cigaretter i Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor från 2018. Hälsa på lika villkor är en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor som genomförs i åldrarna 16-84 år. Med hjälp av FolkhälsoStudio kan du själv ta fram mer statistik.

Daglig rökning har minskat i Sverige

Andelen som röker dagligen har minskat i Sverige under de senaste åren. År 2018 uppgav sju procent att de röker dagligen jämfört med nio procent år 2016. För kvinnorna ses en minskning med tre procentenheter (från 10 till sju procent) mellan 2016 och 2018, medan minskningen för män (från åtta till sju procent) inte kan säkerställas statistiskt. Ingen skillnad i daglig rökning ses mellan kvinnor och män 2018 (figur 1).

Figur 1: Andel (procent) personer i åldern 16-84 år som uppgav daglig tobaksrökning under perioden 2004-2018, uppdelat på kön.

Figur som visar utveckling av daglig tobaksrökning i åldern 16-84år under 2004-2018

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Skillnader i daglig rökning kvarstår mellan olika grupper i samhället

Andelen som röker dagligen har minskat i Sverige men skillnader ses fortfarande mellan olika grupper baserat på utbildnings- och inkomstnivå, födelseland och sysselsättning. Bland personer med förgymnasial utbildning ser vi ingen förändring i andelen som röker dagligen sen 2016 (14 procent), medan gruppen med eftergymnasial utbildning minskat från fem till fyra procent (figur 2). En större andel som uppgav daglig rökning ses även bland personer födda i annat europeiskt land (11 procent), personer med sjukpenning eller annan aktivitetsersättning (16 procent), personer som söker arbete (13 procent) och bland personer med lägst inkomst (12 procent).

Figur 2: Andel (procent) personer i åldern 25-84 år* som uppgav daglig tobaksrökning under perioden 2004-2018, uppdelat på utbildningsnivå.

diagram som visar andel personer i åldern 25-84 år som dagligen tobaksrökning under perioden 2004-2018, uppdelat på utbildningsnivå

*År 2009 och bakåt inkluderas endast personer upp till 74 år.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Minskning i daglig rökning bland de yngsta

Lägst andel daglig rökning, fem procent, ses i de två yngsta åldersgrupperna (16-29 och 30-44 år) år 2018. De senaste två åren har en minskning skett i den yngsta åldersgruppen, från åtta till fem procent (figur 3).

Figur 3: Andel (procent) personer åldern 16-84 år som uppgav daglig tobaksrökning under perioden 2004-2018, uppdelat på ålder.

figur 3: diagram som visar minskning av rökning bland de yngesta

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Ingen förändring i daglig snusanvändning

Andelen som snusar varje dag skiljer sig åt mellan kvinnor och män. År 2018 uppgav 18 procent av männen och fyra procent av kvinnorna att de snusar dagligen. För både män och kvinnor är andelen som använder snus varje dag oförändrad sen 2016. Den dagliga snusanvändningen har varit relativt oförändrad sen 2004 (figur 4).

Figur 4: Andel (procent) personer i åldern som uppgav daglig användning av snus under perioden 2004-2018, uppdelat på kön.

diagram som visar att de inte skett någon förändring av daglig använd av snus

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Störst andel daglig snusanvändning bland personer födda i Sverige

En större andel som använder snus dagligen ses bland personer födda i Sverige (13 procent) jämfört med personer från övriga Norden (sju procent), övriga Europa (tre procent) och övriga världen (tre procent).

Personer med eftergymnasial utbildning uppgav en lägre andel daglig snusanvändning (nio procent) än personer med förgymnasial (12 procent) och gymnasial utbildning (14 procent) år 2018 (figur 5). En högre andel av personer i gruppen med högst inkomst snusade dagligen (12 procent) jämfört med personer med lägst inkomst (åtta procent).

Figur 5: Andel (procent) personer i åldern 25-84 år* som uppgav daglig snusanvändning under perioden 2004-2018, uppdelat på utbildningsnivå.

diagram som visar att Personer med eftergymnasial utbildning uppgav en lägre andel daglig snusanvändning

*År 2009 och bakåt inkluderas endast personer upp till 74 år.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Lägst andel daglig snusanvändning bland de äldsta

Den äldsta åldersgruppen (65-84 år) hade den lägsta andelen daglig snusanvändning år 2018, sju procent. I den yngsta åldersgruppen (16-29 år) uppgav 10 procent att de använde snus varje dag (figur 6).

Figur 6: Andel (procent) personer som uppgav daglig användning av snus under perioden 2004-2018, uppdelat på ålder.

figur 6 visar ett diagram över daglig användning av snus

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Dagligt tobaksbruk betydligt vanligare bland män än bland kvinnor

År 2018 uppgav en fjärdedel av männen och en tiondel av kvinnorna att de använder tobak varje dag (cigaretter, snus eller båda). Kvinnornas totala tobaksanvändning har minskat sen 2016, från 14 till 11 procent (figur 7).

Figur 7: Andel (procent) personer i åldern 16-84 år som uppgav daglig användning av cigaretter, snus eller båda 2004-2018, uppdelat på kön.

figur 7 visar ett diagram över användningen av snus uppdelat på kön

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Rökning ibland nästan lika vanligt som daglig rökning

År 2018 uppgav sex procent att de rökte ibland. En högre andel i den yngsta åldersgruppen, 11 procent, rökte ibland jämfört med övriga åldersgrupper (figur 8). Inga skillnader ses i andelen som röker ibland uppdelat på kön, utbildnings- eller inkomstnivå.

Figur 8: Andel (procent) personer i åldern 16-84 år som uppgav rökning ibland år 2018, uppdelat på ålder.

figur 8 visar diagram över rökning uppdelat på ålder

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Snusning ibland vanligare bland yngre kvinnor

Tre procent uppgav att de snusade ibland, fyra procent av männen och två procent av kvinnorna. En högre andel kvinnor i den yngsta åldersgruppen, sex procent, snusade ibland jämfört med övriga åldersgrupper (figur 9). Inga skillnader ses i andelen som snusar ibland uppdelat på utbildnings- eller inkomstnivå.

Figur 9: Andel (procent) personer i åldern 16-84 år som uppgav snusning ibland år 2018, uppdelat på ålder och kön.

diagram som visar snusning uppdelat på ålder och kön

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Användning av e-cigaretter

E-cigarettsanvändning undersöktes för första gången i enkäten år 2018. Omkring två procent uppgav att de använder e-cigaretter antingen dagligen eller ibland (både med och utan nikotin). Av dessa uppgav en procent daglig användning och en procent användning ibland. En något högre andel i de yngsta åldersgrupperna uppgav e-cigarettsanvändning jämfört med de äldsta.

En större andel uppgav att de använde e-cigaretter med nikotin än utan.

Kontakt

Epost till Tobaksprevention
För frågor om tobaks­förebygg­ande arbete, tobakens skade­verkningar och om tobaksbruk.

ANDT-statistik

andtuppfoljning.se kan du söka fram data om utvecklingen inom ANDT och få stöd i ditt uppfölj­nings­­arbete.

Länsrapporten beskriver kommunernas och länsstyrel­sernas arbete med tillsyn enligt alkohollagen och tobaks­lagen, samt övrigt ANDT-förebyggande arbete.

Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor är en nationell undersökning om hälsa, levnads­vanor och livsvillkor.