Frågor och svar om lustgas

Lustgas (dikväveoxid, N2O) används inom sjukvården som ett läkemedel mot smärta, till exempel vid förlossningar. Lustgasen är då blandad med syrgas.

Lustgas används även som drivgas i livsmedelsprodukter, framför allt till så kallade gräddsifoner. Denna lustgas är koncentrerad, alltså inte utblandad med syrgas.

Lustgas är inte klassat som narkotika, eller förbjudet på annat sätt.

På senare år har det blivit vanligare att använda lustgas som berusningsmedel både i Sverige och i andra europeiska länder. Ökningen verkar framförallt ske bland ungdomar och unga vuxna. I Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN:s) årliga nationella skolundersökning 2022 uppgav 6 procent av eleverna i årskurs 9 att de provat lustgas någon gång, medan motsvarande andel bland eleverna i gymnasiets år 2 var 17 procent.

CAN:s skolundersökning visar också att användningen är:

• vanligare bland elever i storstadsområden
• lika vanlig bland killar som bland tjejer
• tydligt sammanhängande med bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Lustgas säljs i små silverfärgade patroner (till gräddsifoner) eller som större tuber. Inhalering av lustgas kan ske antingen direkt från tuben/patronen eller från ballonger som fyllts med lustgas från tub/patron.

När lustgas används som ett läkemedel inom sjukvården är det ofarligt. Detta beror på att lustgasen då är blandad med syre, och att den ges av medicinskt kunnig personal som kontrollerar mängden och styrkan. Att använda koncentrerad lustgas i berusningssyfte kan däremot innebära allvarliga hälsorisker. Det går inte att säga hur mycket lustgas man kan använda utan att det är farligt. Det varierar från person till person.

Det här kan hända om man använder lustgas i berusningssyfte:

• Koncentrerad lustgas är väldigt kall direkt när den kommer ut ur tuben, och kan därför ge köldskador i munnen, matstrupen och luftvägarna. Man kan få svårt att andas och svälja en lång tid efteråt.
• Om man andas in koncentrerad lustgas får man inte i sig något syre, vilket gör att man kan bli yr och svimma.
• Vid upprepad lustgasanvändning förstörs vitamin B12 i kroppen, vilket kan leda till skador på nervsystemet. Symtom på detta är känselbortfall, domningar och nedsatt kraft i fingrar, händer, armar och ben samt att man kissar på sig. Man kan få svårt att stå och gå. Andra symtom är ångest, psykos och kognitiv nedsättning liknande demens. B12-brist ökar också risken för blodproppar i lungorna och hjärnan.

Folkhälsomyndigheten har, tillsammans med Läkemedelsverket (Giftinformationscentralen) och länsstyrelserna, fått i uppdrag av regeringen att sprida information om riskerna med att använda lustgas för berusning. I ett första skede sprids information till hälso- och sjukvård samt till yrkesgrupper som möter ungdomar i sitt arbete. I nästa steg kommer information att spridas även till allmänheten. Uppdraget pågår till mars 2024.

Uppdrag att sprida information om risker vid berusning med lustgas (regeringen.se)

Folkhälsomyndigheten bidrar också med expertkunskap i en pågående statlig utredning, som ska föreslå regler för icke-medicinsk användning av lustgas, till exempel åldersgränser samt regler för försäljning, tillsyn, marknadsföring och införsel.

En trygg uppväxt utan alkohol, tobak och nikotinprodukter (regeringen.se)

Giftinformationscentralen har mer information om risker, symtom och behandling av lustgas.

Så farligt är lustgas som berusningsmedel (giftinformation.se)

Du som arbetar inom hälso- och sjukvården, eller som möter ungdomar eller unga vuxna i din yrkesroll, hittar mer information på Läkemedelsverkets webbplats.

Lustgas som berusningsmedel (lakemedelsverket.se)