Frågor och svar om tobaks- och nikotinprodukter

Vi vet olika mycket om olika produkter. Hur mycket vi vet beror på hur länge produkten funnits på marknaden, hur många som använt och använder den och på hur mycket forskning som bedrivits.

Vi vet mycket om tobaksrökningens hälsorisker, mindre om snusets, ännu mindre om e-cigaretters och för nikotinsnus saknas kunskap om riskerna med bruket. Men att studier saknas eller att det vetenskapliga underlaget är för osäkert för att avgöra om det finns ett samband betyder inte att vissa hälsorisker kan uteslutas. Här behöver vi utgå från information som finns om de skadliga ämnen som ingår i produkterna.

Alla tobaks- och nikotinprodukter innehåller nikotin som är giftigt, starkt beroendeframkallande och kan innebära risker för hälsan.

Eftersom kunskapsläget ser olika ut för tobaks- och nikotinprodukterna är det svårt att jämföra hälsorisker. Att studier saknas eller att det vetenskapliga underlaget är för osäkert för att avgöra om det finns ett samband betyder inte att vissa risker kan uteslutas. Alla tobaks- och nikotinprodukter kan leda till beroende och innehåller skadliga ämnen som kan innebära risker för hälsan. Det vi också vet är att tobaksrökning är förenat med särskilt stora risker.

Innehållet i e-cigarettsvätskor kan variera, men förutom nikotin i olika koncentrationer kan vätskan innehålla lösningsmedel, konserveringsmedel och olika smakämnen. I vätskorna och i ångan har flera hälsoskadliga ämnen påträffats, till exempel aluminium, bly och andra metaller, men också skadliga partiklar, ämnen och kemikalier såsom aldehyder, polycykliska aromatiska kolväten och nitrosaminer.

Till skillnad från vanliga cigaretter har e-cigaretter använts under en relativt kort period och det saknas därför kunskap om flera möjliga hälsorisker, framför allt på lång sikt. På kort sikt ser vi att användningen bland annat kan påverka hjärtrytm och blodtryck och försämra blodkärlens funktioner. Studier tyder också på att användningen kan irritera luftvägarna och förvärra astmabesvär.

Det saknas även kunskap om samband mellan e-cigarettsanvändning under graviditeten och eventuella komplikationer för kvinnan, fostret och det nyfödda barnet. Det är heller inte känt hur hälsan påverkas hos personer som utsätts för ångan från e-cigaretter.

Förutom nikotin kan tobakssnus innehålla metaller och andra hälsoskadliga ämnen och kemikalier såsom flyktiga organiska föreningar, polycykliska aromatiska kolväten och nitrosaminer. Nikotinsnus innehåller ofta växtfibrer som tillförts nikotin och olika smakämnen Nikotinhalten i både tobakssnus och nikotinsnus kan skilja sig åt mellan produkter.

Eftersom snusinnehållet varierar mellan olika länder så berättar vi här vad vi vet om hälsorisker med snus som används i Sverige. Tobakssnus innehåller tobak och nikotin. Nikotinssnus innehåller enbart nikotin.

Användning av tobakssnus kan ge en ökad risk för tillfälligt högt blodtryck, diabetes typ 2 och vissa cancerformer. Användningen tycks även ge en ökad risk för att dö efter en hjärtinfarkt, en stroke och vissa cancerdiagnoser. I likhet med rökning innebär snusning under graviditeten risker såsom för tidig födsel eller att fostret dör i livmodern.

Kunskap om nikotinsnusets hälsorisker saknas men att studier saknas betyder inte att vissa hälsorisker kan uteslutas. Här behöver vi utgå från information som finns om de skadliga ämnen som ingår i produkterna. Nikotinsnus innehåller nikotin som är giftigt, starkt beroendeframkallande och kan innebära risker för hälsan.

Nikotin är akuttoxiskt och starkt beroendeframkallande. Nikotin kan på kort sikt försämra blodkärlens funktioner samt höja blodtryck och puls, effekter som i förlängningen kan bidra till en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Nikotin under graviditeten kan innebära risker för kvinnan och barnet.

Tobaksrökning har länge minskat i befolkningen, medan snusning har ökat under de senaste åren efter att ha varit relativt oförändrad sedan i slutet av 2000-talet. Användningen av nyare nikotinprodukter som nikotinsnus och e-cigaretter är högst bland unga och bruket ökar. Samtidigt är det fortsatt många unga som använder röktobak. I dag finns det stora skillnader i tobaks- och nikotinbruk utifrån till exempel kön, ålder och utbildningsnivå, och sådana skillnader bidrar till ojämlikheter i hälsa i befolkningen.

En av de främsta anledningarna till att tobaksrökningen har minskat sedan 1980-talet i Sverige är att vi har arbetat långsiktigt och infört flera tobakspolitiska åtgärder. Åtgärder som syftat till att minska tillgängligheten till produkterna, att minska efterfrågan och den sociala acceptansen för användning och att öka tillgängligheten till tobaksavvänjning. Arbetet har skett och sker i samverkan mellan flera aktörer och på flera nivåer; nationellt, regionalt och lokalt.

Exempel på åtgärder är införandet av åldersgräns, skatter, rökfria miljöer både inomhus och på vissa platser utomhus, förbud mot smaksättning och förbud mot tobaksreklam.

Barn och unga under uppväxttiden är extra känsliga. Det är ofta i ung ålder som ett beroende utvecklas. Många unga använder e-cigaretter och snus. Samtidigt är det fortsatt många unga som använder röktobak.

Eftersom det tar tid att forska och bygga upp kunskap, och det kan ta lång tid för sjukdomar att utvecklas, så behöver vi redan nu utgå från det vi vet om de skadliga ämnen som ingår i produkterna. Till exempel kan kunskap om hälsorisker med nikotin användas för att bedöma risker med nikotinsnus.

Vi bör också ta hänsyn till utvecklingen av bruket, bland annat den ökade användningen av e-cigaretter och nikotinsnus bland unga. Unga personer som använder e-cigaretter eller snus kan också börja röka med tiden. En reglering av dessa produkter som är mer lik den skyddslagstiftning som finns för tobaksrökning, bland annat när det gäller förbud mot smaktillsatser, reglering av nikotinhalt och marknadsföringsförbud skulle minska tillgängligheten och efterfrågan på ett sätt som ökar skyddet för barn och unga.