Servering av folköl är inte en så kallad tillståndspliktig verksamhet som kräver serveringstillstånd. Däremot måste den som vill servera folköl anmäla det till den kommun där serveringen ska ske. En sådan anmälan ska göras i förväg, det vill säga innan verksamheten påbörjas. Detta krävs för att kommunerna ska kunna bedriva tillsyn.

Syftet med 8 kap. 8 § alkohollagen (2010:1622) är att minska alkoholens skadeverkningar dels genom att begränsa tillgången till folköl för den som är under 18 år, dels genom att servera mat tillsammans med folköl.

Rätten till servering av folköl är knuten till vissa förutsättningar:

  • Försäljningsstället ska vara godkänt enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (2005:20) om livsmedelshygien eller vara registrerat hos kommunen i enlighet med förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien.
  • Det utrymme där försäljningen sker ska vara avsedd för stadigvarande verksamhet med livsmedel.
  • Mat serveras samtidigt på serveringsstället.

För att få servera folköl ska dessa samtliga krav uppfyllas.

Denna sida innehåller

Läs vägledningen

  • Vägledning om servering – alkohollagen

    Utgivningsår 2022 Författare Folkhälsomyndigheten

    Vägledningen vänder sig till dig som arbetar som kommunal handläggare och som prövar ansökningar om serveringstillstånd enligt alkohollagen.

Kort introduktion

Den här filmen innehåller en kort introduktion till reglerna om servering av folköl. Det finns regler i alkohollagen utöver de som behandlas i filmen.

Krav på anmälan

Utöver de ovan nämnda krav som ställs i 8 kap. 8 § alkohollagen är det även ett krav att servering av folköl ska anmälas till kommunen, det vill säga anmälan är en förutsättning för att kunna servera folköl på ett serveringsställe. Servering av folköl får med andra ord inte påbörjas förrän anmälan har lämnats in till den kommun där försäljningen ska ske.

Hantering av anmälan

En anmälan om servering av folköl skiljer sig från en ansökan om serveringstillstånd på så vis att någon prövning av anmälan inte ska göras. I stället ska lagefterlevnaden följas upp via tillsyn på serveringsstället av i första hand kommunen.

Det är också kommunens uppdrag att föra ett kommunalt register över anmälda verksamheter med folkölsservering. Syftet med registret är att kommunen ska ha kännedom om de verksamheter som serverar folköl och därmed kunna bedriva tillsyn över efterlevnaden av de bestämmelser som gäller för servering av folköl.

Avgifter

Kommunen har inte rätt att ta ut någon avgift för att hantera en anmälan om servering av folköl. Däremot får en avgift tas ut för att utöva tillsyn av den som bedriver en sådan serveringsverksamhet.

Det är kommunfullmäktige som beslutar om taxan för avgifterna.

Undantag från krav på anmälan

Om det finns ett serveringstillstånd, får även folköl serveras, eftersom alkohollagens regler för serveringstillstånd redan är uppfyllt.

Det finns ytterligare två undantag från kravet på anmälan i samband med servering av folköl. Det gäller:

  • Vid ett enstaka tillfälle, utan vinstintresse och utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna, samt om serveringen sker i en lokal där det inte bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker.
  • Vid särskilda boenden där matservering tillhandahålls. Serveringen får då ske till de boende och de boendes besökare.

När en serveringsverkssamhet även bedriver avhämtning av mat och dryck får folköl ingå i dryckessortimentet och i så fall anses försäljningen vara detaljhandel med folköl. I och med att detaljhandel enligt 5 kap. 5 § 3 stycke alkohollagen kräver en anmälan, ska denna verksamhet anmälas till kommunen, även om det finns ett serveringstillstånd.

Vad händer om servering sker utan anmälan?

Den som serverar folköl utan att först ha anmält det till kommunen eller annars i strid mot lagen, döms för olovlig försäljning av alkohol till böter eller fängelse i högst två år, se 11 kap. 3 § p. 1 alkohollagen.
Om brottet är uppsåtligt och grovt döms det enligt 11 kap. 4 § i stället till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Se även 11 kap. 9 § alkohollagen.

Krav på lokal och matservering

För att få servera folköl ska lokaler eller andra utrymmen i byggnader eller transportmedel där serveringen ska ske vara godkända enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (2005:20) om livsmedelshygien eller vara registrerade enlighet med förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien i den kommun där verksamheten bedrivs. Verksamheten ska även vara avsedd för stadigvarande verksamhet med livsmedel. Det ska också samtidigt serveras mat när folköl serveras. Det räcker inte med andra ord att mat tillhandahållas utan det måste vara en faktisk matservering.

Begreppet anläggning, som omfattar den lokal eller de utrymmen där servering ska ske, är enligt förarbeten vidare än begreppet lokal. Anläggningen betecknar inte endast den fysiska lokalen utan även själva verksamheten som sådan.

Undantag från detta krav får ske i följande fall:

  • Vid servering vid enstaka tillfälle och utan vinstintresse i annan lokal än sådan där det bedrivs yrkesmässig försäljning av alkohol- eller lättdrycker.
  • Vid servering till en boende och besökare till denne på särskilda boenden.
  • om det finns serveringstillstånd.

Ett enstaka tillfälle innebär i detta sammanhang något som inte sker regelbundet eller återkommande, det vill säga för enstaka helt privata arrangemang, exempelvis bröllopsfest. Om ett arrangemang, till exempel festival eller stadsfest, sker årligen återkommande kan undantaget inte tillämpas. Möjligheten att tillfälligt kunna servera folköl i samband med festivaler eller liknande togs bort från alkohollagen den 1 juli 2001.

Servering av folköl kan kombineras med detaljhandel med folköl, förutsatt att både försäljning av matvaror och servering av mat bedrivs i den aktuella butiken eller serveringsstället.

När ett serveringsställe även bedriver försäljning av mat och dryck för avhämtning, får folköl ingå i dryckessortimentet. Försäljningen ses då som detaljhandel med folköl. I det här fallet uppfylls matkravet i 5 kap. 5 § alkohollagen genom att även mat säljs för avhämtning.

Måttfullhet och undvikande av störningar gäller både detaljhandeln med folköl och servering av folköl.
När det gäller detaljhandeln med folköl definieras butikslokal i 3 kap. 2 § alkohollagen. Enligt förarbetena ingår i begreppet butikslokal affärer liksom varuhus, stormarknader och försäljningstält samt lokaler där verksamheten består i att tillhandahålla tjänster eller där försäljning av varor och tjänster kombineras. Sådana verksamheter är till exempel resebyråer, bilverkstäder, skomakare och frisörer, respektive optiker och lokaler för uthyrning av videofilmer. Om det är ett köpcentrum där flera butiker med gångstråk mellan affärerna ryms, utgör gångstråken inte del av butikslokalen. I ett varuhus där affärslokaler inte är avgränsade får hela varuhuset anses utgöra butikslokal, i den mån inte särskilt utrymme avskilts för annat ändamål.

Ett rättsfall du kan ta tolkningsstöd av

Kammarrätten i Göteborg den 8 september 2021 mål nr 1688-21

Krav på egenkontrollprogram

Den som bedriver servering av folköl ska utöva särskild kontroll över serveringen, så kallad egenkontroll, och ha ett särskilt program för det. Alkohollagen kräver inte att egenkontrollprogrammet ska bifogas med anmälan om försäljning. Kommunen får i stället kontrollera att det finns ett lämpligt program i sin tillsynsverksamhet.

Syftet med ett egenkontrollprogram är att det ska vara ett stöd för serveringsstället för att säkerställa att bestämmelserna i alkohollagen kommer att följas. Det blir en trygghet både för ansvariga personer och anställda. Ett egenkontrollprogram är också ett viktigt underlag för kommunen vid en tillsynskontakt. Genom programmet får kommunen en bild av hur ansvariga för verksamheten arbetar för att följa lagstiftningen, och vid en tillsyn kan kommunala handläggare även ställa frågor utifrån programmet och ge förbättringsförslag på det.

Alkohollagen kräver inte att egenkontrollprogrammet ska bifogas med anmälan om försäljning. Kommunen får istället kontrollera att det finns ett lämpligt program i sin tillsynsverksamhet. Det går inte att hindra verksamheten från att påbörja servering på grund av att egenkontrollprogrammet inte finns, eller att programmet bedöms som ofullständigt. Däremot kan en varning eller ett försäljningsförbud meddelas den pågående verksamheten, om programmet inte finns trots uppmaning från kommunen.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett exempel på ett egenkontrollprogram som är tänkt att vara till stöd och hjälp för kommunerna i deras tillsynsarbete. Du hittar den på sidan om regler för tillverkning, handel och hantering av folköl.

Serveringstider

Vad gäller de serveringsställen som enbart bedriver servering av folköl?

För serveringsställen som bara serverar folköl regleras serveringstiderna inte i alkohollagen.

Vad gäller serveringsställen med serveringstillstånd?

För serveringsställen med serveringstillstånd gäller generellt att servering av andra alkoholdrycker än folköl och alkoholdrycksliknande preparat får ske mellan kl. 11.00 och 01.00, om kommunen inte har beslutat annat. Önskar tillståndshavaren servera folköl efter att serveringstiden som serveringstillståndet gäller, måste serveringsstället utrymmas senast 30 minuter efter serveringstidens utgång. Syftet med bestämmelsen om utrymning är att motverka att gäster beställer stora mängder alkoholdrycker strax innan serveringstidens slut och sitter kvar och dricker dessa lång tid efter att sluttiden för servering har passerat.

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2020:79) om servering av mat, lättdryck och folköl efter serveringstidens utgång bör serveringsstället sedan hållas stängt under minst en timme innan det öppnar igen för servering av mat, lättdrycker och folköl.

Att återöppna serveringsstället en viss tid efter att det utrymts innebär sådan förändring som ska anmälas till kommunen. Detta är för att kommunen genom anmälan ska få vetskap om att servering av folköl sker efter stängning och därmed ska kunna utöva tillsyn över serveringen på serveringsstället.

Kan annan verksamhet, exempelvis avhämtning av mat och folköl, bedrivas under perioden när serveringsstället ska vara stängt?

Efter att serveringen av de alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat som serveringstillståndet medger har avslutats, ska serveringsstället utrymmas och stängas senast 30 minuter efter serveringstidens slut.
Under den tid som serveringsstället är stängt får inga gäster släppas in på serveringsstället. Personalen får vara kvar i lokalerna och iordningställa dessa inför att serveringsstället öppnas på nytt igen.

Undantag från kravet på utrymning och stängning gäller för de fristående serveringsrörelser utan serveringstillstånd som är klart avgränsade från den tillståndspliktiga rörelsen och därav inte ingår som en del av serveringsstället. Exempelvis kan en serveringsrörelse vara belägen i direkt anslutning till en restaurang med serveringstillstånd. Om den är en del av serveringsstället, kan varken servering av folköl eller försäljning av mat och folköl för avhämtning bedrivas under den tid när serveringsstället är stängt.

Undantag från förvaringsförbud

Det finns inte något förvaringsförbud för folköl på ett serveringsställe. Det innebär att folköl får förvaras på serveringsstället. Det framgår av 8 kap. 24 § 4 st. alkohollagen. Ett serveringsställe som har en så kallad take away-verksamhet kan inte anses vara en butik som bedriver detaljhandel med folköl. Förvaringsförbudet i 3 kap. 2 § alkohollagen är därför inte tillämpbar.

I en lokal som har serveringstillstånd, exempelvis en restaurang, får endast de alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat som omfattas av serveringstillståndet förvaras (8 kap. 24 § alkohollagen). Folköl är dock ett undantag, vilket innebär att det får förvaras på ett serveringsställe med eller utan serveringstillstånd.

Om verksamheten på ett serveringsställe består av både servering på stället och avhämtning av mat och lättdryck, gör inte avhämtningsverksamheten att lokalen definieras som butik enligt 3 kap. 2 § alkohollagen. Folköl får därför förvaras på serveringsstället. För att försäljning av folköl ska få ske, i serverings- eller avhämtningsverksamheten, krävs dock en anmälan till kommunen.

Ett serveringsställe som varken har anmält folkölsförsäljning eller har ett serveringstillstånd får förvara folköl i lokalerna. Folkölen bör dock förvaras avskilt från verksamhetens övriga drycker, så att det är uppenbart att folkölen inte bjuds ut till försäljning eller intag på platsen (11 kap. 9 § 2 stycket alkohollagen). Exempelvis en restaurang som ska invigas, får förvara folköl på restaurangen innan serveringstillståndet börjar gälla eller anmälan om servering av folköl har lämnats in.

Tillsyn över servering av folköl

Kommunen och Polismyndigheten har kommunen tillsyn över efterlevnaden av de bestämmelser som gäller för servering av folköls och alkoholdrycker samt över detaljhandeln med folköl.

Vad ska kommunen ta särskild hänsyn till vid tillsynsarbetet?

Kommunen ska kontrollera verksamhetens egenkontrollprogram

Vid tillsynsbesök är det lämpligt att kontrollera att egenkontrollprogrammet finns på plats eller är väl känt av personalen. Lagen anger att egenkontroll ska utövas och att det ska finnas ett program för det. Om inte personalen på plats är bekanta med egenkontrollprogrammet, är det en stark indikation på att egenkontrollen inte utövas i praktiken. Egenkontrollen bör omfatta samma punkter som kommunen kontrollerar vid sin tillsyn över verksamheten.

Kommunen ska kontrollera att åldersgränsen efterföljs på serveringsstället

Folköl får inte säljas eller annars lämnas ut till den som inte har fyllt 18 år. Den som lämnar ut folköl ska förvissa sig om att mottagaren har uppnått rätt ålder.

Syftet med åldersgränsen är att skydda ungdomar från skador som kan uppkomma vid alkoholkonsumtion. Motivet är att begränsa tillgången till alkohol för ungdomar. Vid tveksamheter om konsumentens ålder ska därför en ålderskontroll göras i samband med servering, försäljning eller annan utlämning av folköl. Om mottagaren inte kan styrka sin ålder genom att exempelvis visa legitimation, ska försäljning eller servering vägras. Även om det finns krav på lägsta ålder i entrén ska ålderskontroll ske vid servering.

Folköl får inte ges som gåva eller lån till någon som inte har fyllt 18 år. Det är också förbjudet att via ombud eller på annat sätt förse någon som inte har uppnått rätt ålder med folköl, så kallad langning.

För att bedriva näringsverksamhet med servering av folköl krävs att personen är minst 20 år. Detta krav avser dock tillståndshavaren och inte serverings- eller försäljningspersonalen.

Kommunen ska kontrollera ordning och nykterhet på serveringsstället

Om ett serveringsställe bedriver både servering på stället och avhämtning av mat, lättdryck och folköl, behöver ordning och nykterhet säkerställas i de båda verksamheterna. Detta innebär att både den som säljer folköl i samband med avhämtning och den personal som medverkar vid servering har ansvar för att ordning och nykterhet råder vid försäljning eller servering av folköl. Detta innebär till exempel en skyldighet att avbryta serveringen innan problem uppstår eller att neka minderåriga att köpa folköl.

Serveringen ska utövas på ett ansvarsfullt sätt. För att uppfylla detta kan näringsidkaren exempelvis ta fram ett hanteringsdokument eller en internpolicy som stöd för personalen. Enligt förarbetena till alkohollagen bör varje restaurang ha en genomtänkt policy, bland annat om hur ansvarsfull servering av alkohol ska ske. Utbildning av personalen utgör en grund för en sådan policy.

Vid servering får inte gästerna serveras folköl i sådan omfattning att de blir störande eller onyktra. Tecken på onykterhet kan vara att en person stör sin omgivning, somnar vid bordet, raglar eller har svårigheter att kontrollera sitt tal.

Onyktra kunder eller gäster ska avvisas, och får inte ges tillträde till serveringsstället eller vistas där.

Oordning på serveringsstället ska motverkas. Detta gäller oavsett om oordningen orsakas av alkoholförtäringen eller inte. Exempel på icke alkoholrelaterad oordning kan vara att gäster uppträder störande utan att vara alkoholpåverkade eller att brottslig verksamhet förekommer, till exempel narkotika- eller häleribrott. Om oordning uppkommer måste missförhållandena rättas till. Det kan till exempel ske genom att gäster talas till rätta, avvisas eller, om inget annat återstår, att utrymma serveringsstället.

Ett rättsfall som du kan ta tolkningsstöd av

Kammarrätten i Göteborg den 10 september 2012 mål nr 4726-12

Kommunen ska kontrollera prissättningen

Alkoholförsäljning ska bära sina egna kostnader. Alkohollagen kräver att folköl inte säljs till ett lägre pris än inköpspriset vid servering. Ett skäligt påslag avser tillägg för kostnader för servering och övrig hantering. Sådana kostnader har i förarbetena till lagen om handel med drycker (1977:293) bedömts uppgå till minst 25 procent av inköpspriset.

Det är förbjudet med åtgärder som innebär en aktiv påverkan som leder till att gäster dricker mer eller starkare drycker. Varken prissättningen eller personalens agerande får medföra att gäster påverkas att välja mer eller starkare alkoholdrycker än de ursprungligen tänkt beställa. En förfrågan från serveringspersonalens sida om till exempel ytterligare beställning i samband med att kassan stängs är tillåten. Däremot får inte personalen uppmana gästerna att köpa alkoholdrycker.

Mängdrabatter av typen "Köp två folköl för samma pris som en" kan vara en sådan åtgärd som aktivt påverkar gäster att köpa mer folköl.

Kommunen ska kontrollera att gästerna har tillgång till lättdrycker

Serveringsställen som serverar folköl har en skyldighet att även tillhandahålla lättdrycker. Kommunens bedömning av om urvalet och omfattningen av lättdrycker som tillhandahålls är tillfredsställande bör utgå från gästers önskemål om ett alternativ till en specifik alkoholdryck. En gäst som önskar en lättdryck i stället för en alkoholdryck, ska kunna få ett motsvarande lättdrycksalternativ. Vid folkölsservering innebär det att öl med lägre alkoholhalt än 2,25 volymprocent och alkoholfri öl båda är tillfredsställande alternativ.

Vilka kommunala ingripanden kan göras om någon inte följer alkohollagens krav?

Vad händer om ålderskontroll inte görs?

Kommunen har möjlighet att förbjuda försäljning av folköl, i 6 alternativt 12 månader, om ålderskontroll inte sker.

Det finns även situationer då överträdelserna hanteras i allmän domstol. Personal på försäljnings- eller serveringsställen är personligt ansvariga för att genomföra ålderskontroll vid försäljning eller servering av folköl, om det är tveksamt om konsumenten verkligen har uppnått rätt ålder.

Det är även olagligt att genom lån, gåva eller på annat sätt förse underåriga med folköl.

Vad händer om egenkontrollprogram inte finns?

Den som bedriver servering av folköl är ansvarig för att ta fram ett lämpligt egenkontrollprogram för verksamheten och att ansvariga personer och anställda ska känna till detta program. Egenkontrollprogrammet kan bland annat beskriva hur verksamheten bedrivs i enlighet med alkohollagens bestämmelser och vilka rutiner för ålderskontroll som ska följas vid servering av folköl.

Kommunen kan meddela beslut om varning eller förbud att sälja folköl om man inte följer bestämmelserna i alkohollagen. Det gäller även om en serveringsrörelse inte har ett egenkontrollprogram som är anpassat för verksamheten. Med andra ord räcker det inte att verksamheten har ett egenkontrollprogram. Programmet ska också vara aktuellt och anpassat efter den verksamhet som bedrivs på serveringsstället. Kravet på egenkontrollprogram gäller även vid detaljhandeln med folköl.

Vad händer om ordning och nykterhet inte upprätthålls?

Kommunen har två olika sanktionsmöjligheter om ordning och nykterhet inte upprätthålls i samband med försäljning eller servering av folköl. Kommunen kan meddela en varning eller förbjuda folkölsservering. Om förbud är en alltför ingripande åtgärd kan en varning meddelas. Ett förbud av servering av folköl får gälla i 6 eller 12 månader från den dag när den som bedriver försäljningen fått del av beslutet. Fortsätter försäljningen trots förbud kan kommunen göra en polisanmälan.

OBS! Den ovan nämnda listan över kommunala ingripanden är inte uttömmande. Kommunerna har även sanktionsmöjligheter om någon inte följer alkohollagens andra bestämmelser, exempelvis marknadsföring på serveringsstället.

Ett rättsfall som du kan ta tolkningsstöd av

Kammarrätten i Jönköping den 6 april 2016 mål nr 1235-15