Sedan 2004 då alkoholkonsumtionen var som högst (10,6 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre) har den totala alkoholkonsumtionen minskat i Sverige. Under 2020 var den totala alkoholkonsumtionen 8,46 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre.

Alkoholkonsumtionen i befolkningen kommer här att beskrivas utifrån vuxnas respektive ungdomars alkoholkonsumtion. De begrepp kring konsumtion som förekommer i denna text finns beskrivna i figur 1 och är:

  • totalkonsumtion,
  • riskkonsumtion,
  • högkonsumtion,
  • intensivkonsumtion,
  • berusningsdrickande.

Översikt av de begrepp som används för att beskriva alkoholkonsumtionen i befolkningen

Figur 1. Översikt av de begrepp som används för att beskriva alkoholkonsumtionen i befolkningen.

Totalkomsumtion, riskkonsumtion, brusningsdrickande, intensivkonsumtion och högkonsumtion är fem begrepp som används för att beskriva alkoholkonsumtionen.

Alkoholkonsumtion bland vuxna

Alkoholkonsumtion bland vuxna presenteras i denna text utifrån andel av befolkningen som någon gång druckit alkohol, riskkonsumtion och intensivkonsumtion. Riskkonsumtion och intensivkonsumtion har totalt sett minskat de senaste 15 åren. Data presenteras från vår undersökning Hälsa på lika villkor och från CAN:s Monitormätningar. Monitormätningarna har pågått sedan 2000 och Hälsa på lika villkor sedan 2004.

Hälsa på lika villkor

Ungefär 3 av 4 vuxna dricker alkohol

Ungefär 3 av 4 vuxna (75 procent) angav att de någon gång hade druckit alkohol under den senaste månaden enligt Monitormätningar 2020. Andelen kvinnor (73 procent) var lägre än andelen män (78 procent). Den totala andelen personer som uppgett att de druckit alkohol den senaste månaden har varit ungefär densamma de senaste tio åren, men skillnaden mellan könen har minskat. Det beror på att andelen män som dricker alkohol har minskat vilket inte kan ses bland kvinnor under perioden.

Minskning av riskkonsumtion över tid

Andelen personer i befolkningen med riskkonsumtion av alkohol har minskat sedan 2004 (figur 2). Totalt 15 procent uppgav en riskkonsumtion av alkohol vid mätningen 2021 i Hälsa på lika villkor, jämfört med 18 procent 2004. Monitormätningarna visade 2020 att 31 procent av den vuxna befolkningen uppgav en riskkonsumtion, jämfört med 34 procent 2004. Trots skillnaden visar båda undersökningarna samma trend; att andelen vuxna med riskkonsumtion minskar. En möjlig förklaring till skillnaden i förekomst är att frågan ställs olika och att definitionen av begreppet riskkonsumtion skiljer sig mellan undersökningarna.

Figur 2. Andel (procent) i befolkningen som uppgav en riskkonsumtion av alkohol, 16-84 år (Monitormätningarna 17-84 år), perioden 2004–2021.

Figuren visar att riskkonsumtionen i båda undersökningarna har minskat något under perioden 2004-2021 men en liten ökning kan ses i Monitormätningarna 2019.

Hälsa på lika villkor genomförs sedan 2016 vartannat år.

Den totala minskningen av riskkonsumtionen förklaras framförallt av att män och dem i åldersgruppen 16–29 år dricker mindre. Trots att andelen män och unga vuxna med riskkonsumtion har minskat är:

  • andelen män med riskkonsumtion högre än andelen kvinnor med riskkonsumtion
  • andelen yngre med riskkonsumtion högre än andelen äldre med riskkonsumtion.

Andelen äldre med riskkonsumtion har ökat under perioden. I Hälsa på lika villkor ses också en skillnad mellan grupper med olika utbildningsnivåer. Andelen med riskkonsumtion är högst i gruppen med gymnasial utbildningsnivå (16 procent) och lägst i gruppen med förgymnasial utbildning (13 procent).

Riskkonsumtionen är lägre bland vuxna med hemmavarande barn

Även riskkonsumtionen bland vuxna med hemmavarande barn har minskat något under perioden 2007–2020. Andelen med riskkonsumtion är nästan dubbelt så hög bland män jämfört med bland kvinnor, 17 procent respektive 9 procent åren 2018/2020. Andelen som uppger riskkonsumtion bland vuxna med hemmavarande barn är lägre än i övriga befolkningen (figur 3). Riskkonsumtion bland vuxna med hemmavarande barn är lägst när barnen är små (0–5 år).

Figur 3. Andel (procent med 95% konfidensintervall) i befolkningen totalt och med hemmavarande barn som uppgav en riskkonsumtion av alkohol, indelat i åldersgrupper år 2018/2020.

Andel i befolkningen totalt och med hemmavarande barn som har en riskkonsumtion av alkohol Figuren visar att andelen med riskkonsumtion av alkohol är lägre bland personer med hemmavarande barn jämfört med i den totala befolkningen. Detta stämmer för åldersgrupperna 16-29 år, 30-44 år och 45-64 år.

Många barn lever i familjer där en vuxen har riskkonsumtion

Enligt en beräkning baserad på Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, var omkring 400 000 barn folkbokförda i ett hushåll med en vuxen som har en riskkonsumtion av alkohol år 2020. Det innebär att cirka 1 av 6 barn i Sverige har en nära relation till en vuxen med förhöjd risk för fysiska, psykiska och sociala skador.

Riskkonsumtion är ett vitt begrepp och risken för att omgivningen påverkas varierar men kan antas öka vid hög konsumtion av alkohol eller vid beroende. Det innebär att även barn i nära relation till den vuxne med riskkonsumtion kan påverkas i varierande grad – från att inte alls påverkas till att påverkas mycket negativt. Negativ påverkan av en närstående vuxens alkoholkonsumtion kan det till exempel handla om konflikter inom familjen, ekonomiska problem eller emotionell och fysisk frånvaro.

Beräkningen av antal barn som lever med en vuxen som har en riskkonsumtion är inte ett mått för hur många barn som har eller kommer att påverkas negativt av den vuxens alkoholkonsumtion. Uppgiften visar dock att det är en stor grupp barn i Sverige som lever i en situation som kan innebära en förhöjd risk att påverkas negativt av andras konsumtion av alkohol.

Intensivkonsumtion bland vuxna minskar

Enligt CANs befolkningsundersökning Monitormätningarna har andelen i befolkningen, 17-84 år, som uppgett att de intensivkonsumerat alkohol minst en gång under de senaste 30 dagarna minskat från 31 procent 2004 till 28 procent 2020.

Andelen personer som intensivkonsumerat alkohol har totalt sett minskat något sedan 2004. Minskningen förklaras framför allt av att män och unga 17–49 år har uppgett att de minskat sin intensivkonsumtion. De som är 50 år och äldre har ökat sin intensivkonsumtion samma period. I Monitormätningarna kan man under 2004–2020 se att andelen som uppgett att de intensivkonsumerat alkohol en gång i månaden eller oftare under de senaste tolv månaderna har:

  • ökat från 19 till 21 procent bland kvinnor
  • minskat från 43 till 35 procent bland män
  • minskat från 51 till 41 procent bland unga 17-29 år
  • ökat från 6 till 13 procent bland äldre 65-84 år.

Monitormätningarna och befolkningens självrapporterade alkoholvanor 2004–2020 (CAN.se)

Alkoholkonsumtion bland ungdomar

Alkoholkonsumtion bland ungdomar presenteras i denna text utifrån berusningsdrickande, intensivkonsumtion och högkonsumtion. Samtliga mått visar att alkoholkonsumtionen totalt sett har minskat bland ungdomar. Data presenteras från vår undersökning Skolbarns hälsovanor och CAN:s årliga drogvaneundersökning bland skolelever.

Andel skolelever som druckit sig berusade har halverats

Andelen skolelever som någon gång druckit sig berusade har minskat sedan mitten på åttiotalet då undersökningen Skolbarns hälsovanor påbörjades.

Andelen som uppgav att de har varit berusade i undersökningen 2017/18 var:

  • 1 procent bland både 11-åriga flickor och pojkar
  • 4 procent bland 13-åriga flickor och 6 procent bland pojkarna
  • 22 procent bland 15-åriga flickor och 17 procent bland pojkarna.

Vid mätningens början 1985/86 var andelen som druckit sig berusade 44 procent bland 15-åriga flickor och 52 procent bland pojkar. Även bland 13-åringar har andelen som någon gång druckit sig berusade mer än halverats under perioden.

Läs mer om alkoholkonsumtion bland ungdomar i undersökningen Skolbarns hälsovanor.

Små skillnader mellan flickors och pojkars intensivkonsumtion

Intensivkonsumtion bland elever i årskurs 9 har minskat de senaste nio åren, mätt som andelen med självskattad intensivkonsumtion minst en gång per månad under det senaste året (figur 4). I årskurs 9 minskade andelen från 13 procent 2012 till 6 procent 2021. Andelen flickor som uppgav en intensivkonsumtion av alkohol var något högre (6 procent) jämfört med pojkar (5 procent) vid mätningen 2021.

I gymnasiets år 2 har andelen skolelever som uppgav en intensivkonsumtion av alkohol minskat från 35 procent 2012 till 19 procent 2021, mätt som andelen med självskattad intensivkonsumtion minst en gång per månad under det senaste året. Andelen flickor och pojkar med intensivkonsumtion låg på samma andel (19 procent) vid mätningen 2021.

Figur 4. Andel (procent) skolelever som uppgav en intensivkonsumtion av alkohol minst en gång per månad under det senaste året, perioden 2012–2021. OBS! Ingen datainsamling genomfördes i gymnasiet 2020.

 Diagrammet visar en minskad intensivkonsumtion bland elever i både årskurs 9 och gymnasiet år 2 sedan 2012 men 2021 kan en liten ökning ses bland flickor på gymnasiet år 2.

Högkonsumtionen har minskat bland både flickor och pojkar

Andelen ungdomar med högkonsumtion har minskat. Högkonsumtion definieras som minst 9 standardglas (flickor) respektive 14 standardglas (pojkar) alkoholhaltig dryck per vecka (figur 5). I årskurs 9 uppgav 2 procent en högkonsumtion av alkohol 2021 jämfört med 12 procent 2004. Andelen var 2 procent pojkar och 3 procent flickor. I gymnasiets år 2 var andelen skolelever som uppgav en högkonsumtion av alkohol 18 procent 2004 och 7 procent 2021. Andelen flickor har ökat till 8 procent och andelen pojkar har minskat till 5 procent 2021.

Figur 5. Andel (procent) skolelever som uppgav en högkonsumtion av alkohol, perioden 2004–2021. OBS! Ingen datainsamling genomfördes i gymnasiet 2020.

Figuren visar en minskad högkonsumtion bland skolelever i både årskurs 9 och gymnasiet år 2, 2005 till 2021. Dock ses 2021 en ökning bland flickor i gymnasiet år 2 men inte bland pojkar.

Läs mer om skolelevers alkoholkonsumtion i CAN:s rapport Skolelevers drogvanor (CAN.se).

Färre ungdomar får tag på alkohol från Systembolaget

Ungdomar dricker oftast alkohol som är inköpt på Systembolaget, troligen genom inköp av någon annan snarare än av ungdomarna själva enligt rapporten Skolelevers drogvanor 2021. Men mellan 2012 och 2021 minskade andelen bland elever i årskurs 9 som uppgav Systembolaget som källa, medan andelen som köpt smugglad alkohol ökade. Under samma tidsperiod ökade andelen elever i gymnasiets år 2 som uppgav Systembolaget som källa, men andelen som köpt smugglad alkohol minskade. Att få tag på alkohol genom att köpa smugglad alkohol är efter Systembolaget den vanligaste källan för ungdomar i årskurs 9 och gymnasiet år 2. Data saknas för gymnasiet 2020 då covid-19-pandemin medförde att eleverna hade distansundervisning.

Läs mer