Det är flera faktorer som påverkar vilka negativa effekter som kan uppkomma av narkotikabruk, till exempel:

  • vilken typ av narkotika man använder
  • hur mycket och hur ofta man använder
  • vilket sätt man intar narkotikan på
  • det allmänna hälsotillståndet hos den som brukar

Att använda opioider, att använda narkotika ofta och i höga doser, att använda i unga åldrar, att injicera och att använda flera olika substanser samtidigt är speciellt förknippade med förhöjda risker för ohälsa, skador och dödsfall.

Utöver risker för ohälsa finns också andra möjliga negativa konsekvenser av bruket som t ex stigma, utanförskap och marginalisering, lägre utbildningsnivå och begränsade möjligheter till försörjning samt kriminalitet relaterat till droganvändandet.

Cannabisanvändning kan leda till negativa hälsomässiga och sociala konsekvenser

Cannabis är den mest använda illegala drogen i Sverige och övriga världen vilket innebär att mycket forskning har riktat in sig på vilka negativa effekter just cannabis har på människan. Forskning pågår också om läkemedel som baseras på t ex cannabis, men fokus i det folkhälsovetenskapliga området är det icke-medicinska bruket av cannabis.

Forskningen om hälsomässiga och sociala effekter av cannabisbruk är ett område under utveckling och sammantaget är kunskapen lägre än för alkohol- och tobaksområdena. Enligt en rapport från WHO visar dock flera studier på att hjärnan hos en ung människa är mer sårbar för cannabis än hos en vuxen.

Sammanfattningsvis visar forskningen om cannabis

De vanligaste kortsiktiga effekterna under ett cannabisrus är:

  • Försämrade kognitiva funktioner (minnet, förmåga till planering, beslutsfattande, reaktion och precision),
  • Försämrad motorisk koordination vilket påverkar t.ex. körförmågan,
  • Övergående ångestkänslor, panikattacker och hallucinationer.

De vanligaste långsiktiga effekterna av cannabisanvändning är:

  • Cannabisberoende, inklusive problem med relationer, studier och arbete,
  • Försämrade kognitiva funktioner, det är dock oklart om den kognitiva förmågan helt återställs om man slutar använda cannabis,
  • Ökad risk att utveckla psykotiska symtom
  • Fysiska hälsoeffekter som t ex bronkit.

Vi har sammanfattat WHO:s rapport från 2016 om kunskapsläget för hälsomässiga och sociala effekter av icke-medicinskt cannabisbruk. Västra Gölandsregionen har också översatt hela rapporten till svenska.

Injicering av droger kan leda till infektionssjukdomar

Infektioner såsom hiv, hepatit B och C är vanliga bland personer som injicerar droger, där virus kan spridas genom delning av injektionsverktyg (kanyler, sprutor etc.) med andra. Idag finns effektiva mediciner för att behandla hiv, hepatit C, och WHO har fastställt målet att eliminera hepatit C i världen till 2030 och FN-organet.

Läs mer om hiv på Folkhälsomyndighetens kunskapsportal HIV IDAG.

Vi har tagit fram ett kunskapsunderlag för hur det förebyggande arbetet med hepatiter kan bedrivas i Sverige. En av slutsatserna är att aktörer i högre grad behöver samverka för att arbetet ska bli effektivt. Vaccination, riskreducerande rådgivning, testning och behandling behöver tillgängliggöras som paketerbjudande och en utbyggnad av mobila så kallade lågtröskelverksamheter rekommenderas. Vi har tidigare också tagit fram en vägledning för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger.

Antalet sprututbytesprogram där personer som injicerar droger bland annat kan byta använda injektionsverktyg mot nya, rena verktyg ökar i Sverige. År 2019 erbjöd 16 av 21 regioner i Sverige sprututbyten. Socialstyrelsen har nyligen gjort en uppföljning av sprututbytesverksamheten i Sverige. Med regeringens ändring i lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler i mars 2017, togs det kommunala vetot bort och åldern för deltagande i programmen sänktes från 20 till 18 år. Lagändringen har lett till en tydlig ökning av antalet regioner som har startat sprututbytesverksamhet.