Att använda narkotika medför ökade risker för hälsoproblem
LyssnaNarkotikabruk medför ökade risker för skador ur både ett medicinskt och ett socialt perspektiv. Sjukligheten och dödligheten är större bland personer som använder narkotika jämfört med övriga befolkningen. Skadorna kan uppkomma akut eller först efter en tids användning och varierar mellan individer och substanser.
Det är flera faktorer som påverkar vilka negativa effekter som kan uppkomma av narkotikabruk, till exempel:
- vilken typ av narkotika man använder
- hur mycket och hur ofta man använder
- vilket sätt man intar narkotikan på
- det allmänna hälsotillståndet hos den som brukar
Att använda opioider, att använda narkotika ofta och i höga doser, att använda i unga åldrar, att injicera och att använda flera olika substanser samtidigt är speciellt förknippade med förhöjda risker för ohälsa, skador och dödsfall.
Utöver risker för ohälsa finns också andra möjliga negativa konsekvenser av bruket som t ex stigma, utanförskap och marginalisering, lägre utbildningsnivå och begränsade möjligheter till försörjning samt kriminalitet relaterat till droganvändandet.
Cannabisanvändning kan leda till negativa hälsomässiga och sociala konsekvenser
Cannabis är den mest använda illegala drogen i Sverige och övriga världen vilket innebär att mycket forskning har riktat in sig på vilka negativa effekter just cannabis har på människan. Forskning pågår också om läkemedel som baseras på t ex cannabis, men fokus i det folkhälsovetenskapliga området är det icke-medicinska bruket av cannabis.
Forskningen om hälsomässiga och sociala effekter av cannabisbruk är ett område under utveckling och sammantaget är kunskapen lägre än för alkohol- och tobaksområdena. Enligt en rapport från WHO visar dock flera studier på att hjärnan hos en ung människa är mer sårbar för cannabis än hos en vuxen.
Sammanfattningsvis visar forskningen om cannabis
De vanligaste kortsiktiga effekterna under ett cannabisrus är:
- Försämrade kognitiva funktioner (minnet, förmåga till planering, beslutsfattande, reaktion och precision),
- Försämrad motorisk koordination vilket påverkar t.ex. körförmågan,
- Övergående ångestkänslor, panikattacker och hallucinationer.
De vanligaste långsiktiga effekterna av cannabisanvändning är:
- Cannabisberoende, inklusive problem med relationer, studier och arbete,
- Försämrade kognitiva funktioner, det är dock oklart om den kognitiva förmågan helt återställs om man slutar använda cannabis,
- Ökad risk att utveckla psykotiska symtom
- Fysiska hälsoeffekter som t ex bronkit.
Vi har sammanfattat WHO:s rapport från 2016 om kunskapsläget:
Injicering av droger kan leda till infektionssjukdomar
Infektioner såsom hiv, hepatit B och C är vanliga bland personer som injicerar droger, där virus kan spridas genom delning av injektionsverktyg (kanyler, sprutor etc.) med andra. Hepatit C är särskilt vanligt förekommande i gruppen personer som injicerar droger. WHO har fastställt målet att eliminera hiv, hepatit B och C i världen till 2030. Det är viktigt att motverka spridning av dessa infektionssjukdomar då de kan leda till ökad risk för ohälsa och för tidig död. I dag finns ett vaccin för att förebygga hepatit B, effektiva mediciner för hiv och hepatit B, samt botande behandling för hepatit C.
Folkhälsomyndigheten har tagit fram ett kunskapsunderlag som stöd för nationella aktörer, regioner och kommuner i sitt arbete med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet med hepatiter. En av slutsatserna är att personer som injicerar droger behöver kunna nås på ett enklare sätt, och på fler arenor, med ett paketerbjudande om vaccination, riskreducerande rådgivning, testning och behandling. Fler mobila sprutbytesverksamheter behövs, för att mer jämlikt kunna nå personer över landet som injicerar droger med erbjudande om vård och ren injektionsutrustning. Folkhälsomyndigheten har tidigare också tagit fram en vägledning för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger.
- Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatiter i Sverige – Kunskapsunderlag, analys och bedömningar
- Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatit och hiv för personer som injicerar droger – en vägledning
Med regeringens ändring i lagen om utbyte av sprutor och kanyler år 2017 (2006:323), då det kommunala vetot togs bort, kunde betydligt fler sprutbytesverksamheter öppna runt om i Sverige. Åldern för deltagande i verksamheterna sänktes från 20 till 18 år. År 2021 hade 17 av Sveriges 21 regioner etablerat sprututbytesverksamheter. Under 2022 öppnade ytterligare några regioner sprututbytesverksamheter. I verksamheterna erbjuds bland annat testning för hiv och hepatit, vaccin mot hepatit B samt länkning till vård.