Mat och fysisk aktivitet är kopplade till några av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan och förlorade friska levnadsår i Sverige. Bland annat risken att få övervikt och fetma och för att drabbas av sjukdomar som diabetes, hjärt- kärlsjukdom, stroke och olika cancerformer. Idag insjuknar ca 90 000 personer årligen i sjukdomar kopplat till mat och fysisk aktivitet.

Mer om övervikt och fetma

Figur 1. De största riskfaktorerna för sjukdomsbörda.

Liggande stapeldiagram som beskriver de 15 största riskfaktorerna för sjukdomsbördan. Dessa är tobak, högt blodtryck, kostfaktorer, högt fasteblodsocker, högt BMI, alkohol, högt kolesterol, yrkesrelaterade faktorer, nedsatt njurdunktion, narkotika, benskörhet, omgivningstemperatur, låg fysisk aktivitet, undernäring och luftföroreningar.

Källa: Data från Institute for Health Metrics and Evaluation, 2019, visar sjukdomsbördan i Sverige uttryckt i procent av förlorade friska levnadsår (DALY).

Konsumtion av mat

Den mat vi konsumerar påverkar inte bara vår hälsa utan även den miljö vi lever i. Vi konsumerar dagligen flera kilo mat och dryck. Det innebär att mer än 70 000 kg mat och dryck behöver produceras per person under en livstid, varav en del blir matsvinn. För att kunna förse befolkningen med mat behövs omfattande insatser i ett komplext system. Ett system som involverar flera samhällssektorer och många aktörer. Produktion och konsumtion av mat påverkar därför alla 17 globala hållbarhetsmål.

Vad och hur mycket vi äter förändras över tid. Enligt Jordbruksverket ökade, under perioden 1980–2015, den totala energitillgången från livsmedel per person och dag med ca 9 procent eller ca 200 kcal (alkohol ej inkluderat). Förändringen beror till stor del på faktorer utanför individen. Matmiljön - den sociala och fysiska miljö som människor lever i – har stor inverkan på vårt förhållningssätt till mat och på vår konsumtion. Faktorer i matmiljön såsom utbud, marknadsföring, tillgång och tillgänglighet av livsmedel och måltider påverkar vår matkonsumtion. Social och kulturell miljö, liksom socioekonomiska faktorer påverkar också. Vi ser att personer med längre utbildning äter mer hälsosamt än personer med kortare utbildning. Kön har också betydelse; kvinnor äter mer hälsosamt än män, och skillnaderna ses redan i tonåren.

Nordiska näringsrekommendationer och Livsmedelverkets kostråd ger en bra grund för att äta hälsosamt.

Matvanor hos vuxna

Matvaneundersökningar, som Riksmaten från Livsmedelsverket, visar att matvanorna hos den vuxna befolkningen har blivit mer hälsosamma under början av 2000-talet. Ändå är det en mycket stor andel av befolkningen som ligger långt från aktuella rekommendationer och kostråd. Det gäller till exempel hur mycket grönsaker och frukt vi äter, och hur mycket fullkorn, fett, salt och socker vi får i oss från mat och dryck.

Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen av matvanor i befolkningen i relation till rekommendationer och kostråd, genom den återkommande undersökningen Hälsa på lika villkor. Resultaten visar att matvanorna har försämrats de senaste åren. De visar också att matvanorna skiljer sig mellan olika grupper utifrån kön, ålder, socioekonomi, funktionsvariation och geografi.

Matvanor hos vuxna

Matvanor hos skolbarn

Skolbarn anger att de äter mer hälsosamt idag än tidigare. Mindre än 10 procent uppger att de äter sötsaker och dricker läsk varje dag. Majoriteten äter frukost under veckan, men andelen har dock minskat något sedan början av 2000-talet. Elever i Sverige följer samma mönster som de flesta andra nordiska länderna. Det vill säga att pojkar äter oftare frukost än flickor och att frukostätande minskar med ålder. Matvanorna skiljer sig även utifrån socioekonomiska villkor så att elever med bättre villkor oftare äter frukost och mer sällan äter sötsaker och dricker läsk.

Skolbarns matvanor (fohm-app.folkhalsomyndigheten.se)

Fysisk aktivitet

Människors fysiska aktivitet påverkas av förutsättningar i vardagen såsom den fysiska, sociala och kulturella miljön och socioekonomiska resurser. En majoritet bland både kvinnor och män uppger att de är fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka, vilket är i linje med rekommendationerna för fysisk aktivitet. Det finns dock skillnader mellan olika grupper. Andelen fysiskt aktiva vuxna, minst 150 min per vecka, är störst i de yngre grupperna (16-44 år) och gruppen med eftergymnasial utbildning är mer fysiskt aktiv jämfört med dem som har gymnasial eller förgymnasial utbildning, för både kvinnor och män.

Vårt rörelsemönster har förändrats på grund av den digitala utvecklingen och övergången till mer sittande under arbetstid och fritid samt den ökande användningen av motordrivna transportsätt. Både barn och vuxna sitter numera stilla under en större del av den vakna tiden.

Fysisk aktivitet hos skolbarn

Andelen elever som är fysiskt aktiva en timme varje dag har i stort sett varit oförändrat sedan början av 2000-talet. Samtidigt har andelen pojkar och flickor som säger att de tränar utanför skoltid minst fyra gånger i veckan ökat. Barn och ungas rörelsemönster skiljer sig åt utifrån ålder och kön. Sammantaget är 11-åringar mer fysiskt aktiva jämfört med 13- och 15-åringar, och pojkar är mer aktiva än jämnåriga flickor. Skoldagen bidrar med cirka 35 procent av veckans totala fysiska aktivitet på måttlig och hög ansträngningsnivå.

Skolbarns fysiska aktivitet (fohm-app.folkhalsomyndigheten.se)

Fysisk aktivitet inom vård och omsorg

Fysisk aktivitet har stor betydelse för vår hälsa och kan användas i det främjande, förebyggande och behandlande arbetet inom vård och omsorg. Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en svensk metod och ett användbart verktyg vid förskrivning av fysisk aktivitet.

Folkhälsomyndigheten koordinerar ett EU projekt för att överföra den svenska FaR metoden till nio europeiska länder. Det övergripande målet med projektet är att införa fysisk aktivitet i förebyggande och behandlande syfte inom hälso- och sjukvården.

Myndighetens arbete

Folkhälsomyndighetens uppdrag utgår från den nationella folkhälsopolitiken vilket innebär att vi arbetar för att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. Det gör vi genom att följa befolkningens hälsoläge och analysera dess bakomliggande faktorer. En viktig del i arbetet är också att ta fram kunskap om åtgärder och insatser som syftar till att förbättra och främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor i befolkningen.

Vad styr folkhälsopolitiken?

Folkhälsomyndigheten är även samordnande myndighet för det mål i friluftslivspolitiken som handlar om friluftsliv för god folkhälsa. Vi är även nationell kontaktpunkt för WHO:s arbete inom icke- smittsamma sjukdomar och för arbetet med hälsostärkande fysisk aktivitet (HEPA) inom EU och WHO:s Europaregion. Vi arbetar även inom NDPHS (Northern Dimension Partnership in Public Health and Social Well-being) arbetsgrupp för icke-smittsamma sjukdomar.

Folkhälsomyndigheten ingår även i det nationella cykelrådet som är ett samverkansforum för en ökad och säker cykling. Varje år tar rådet fram ett nationellt cykelbokslut med syftet att följa upp och redovisa cyklandets utveckling i Sverige kopplat till de transportpolitiska målen.