Mat och fysisk aktivitet

Mat och fysisk aktivitet är grundläggande för en god hälsa för alla individer under hela livet. Hälsosam mat och regelbunden fysisk aktivitet främjar var för sig och tillsammans god hälsa och välbefinnande. De har även en sjukdomsförebyggande effekt.

Mat och fysisk aktivitet är kopplade till några av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan och förlorade friska levnadsår i Sverige. Bland annat risken att få övervikt och fetma och för att drabbas av sjukdomar som diabetes, hjärt- kärlsjukdom, stroke och olika cancerformer. Idag insjuknar ca 90 000 personer årligen i sjukdomar kopplat till mat och fysisk aktivitet.


Data från Institute for Health Metrics and Evaluation, 2017, visar sjukdomsbördan i Sverige uttryckt i förlorade friska levnadsår (DALY).

Matvanor

Vår konsumtion av mat påverkas av en rad faktorer såsom utbud och tillgång, social och kulturell miljö och socioekonomiska resurser. Vi ser att personer med längre utbildning äter mer hälsosamt än personer med kortare utbildning. Kön har också betydelse; kvinnor äter mer hälsosamt än män, och skillnaderna ses redan i tonåren. År 2018 var andelen som uppgav att de äter frukt och grönt mer än 3 gånger per dag 29 procent för kvinnor och 14 procent för män. Enligt Jordbruksverket ökade, under perioden 1980–2015, den totala energitillgången per person och dag med ca 9 procent eller ca 200 kcal (alkohol ej inkluderat). Faktorer som kan ha betydelse för förändringen är bl. a. en ökad tillgänglighet till mat dygnet runt, relativt lägre matpriser, större portionsstorlekar, ett större utbud och marknadsföring av ohälsosam mat.

Våra skolban har anger att de äter mer hälsosamt idag jämfört med 2001/2002, men det är få som äter frukt varje dag. Majoriteten av skolbarnen äter frukost under veckan, men dock har andelen minskat något sedan 2001/2002.

De främsta kostfaktorerna kopplade till sjukdomsbördan i Sverige är ett högt intag av salt samt ett lågt intag av fibrer, grönsaker och frukt.

Läs mer om de nordiska näringsrekommendationerna

Fysisk aktivitet

Människors fysiska aktivitet påverkas av förutsättningar i vardagen såsom den fysiska, sociala och kulturella miljön och socioekonomiska resurser. En majoritet bland både kvinnor och män (64 %) uppger att de är fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka, vilket är i linje med WHOs rekommendationer för fysisk aktivitet. Det finns dock skillnader mellan olika grupper. Liksom för matvanor finns en social gradient för fysisk aktivitet och stillasittande. Andelen fysiskt aktiva, minst 150 min per vecka, är störst i de yngre grupperna och gruppen med eftergymnasial utbildning är mer fysiskt aktiv jämfört med dem som har gymnasial eller förgymnasial utbildning, för både kvinnor och män. Bidragande faktorer till den låga fysiska aktiviteten kan exempelvis vara mindre fysiskt aktiva yrken och färre transporter till fots och cykel. Bilåkandet har ökat, och mellan 1990 och 2015 minskade antalet cykelresor med 38 procent, särskilt i områden utanför de stora städerna. Barns skolresor på cykel minskade under samma period med 48 procent.

Skolbarn i åldrarna 11-15 år som är fysisk aktiva, dvs. säger att rör på sig minst en timme varje dag har i stort sett inte förändrats sedan 2001/2002. Å andra sidan har andelen pojkar och flickor som säger att de tränar utanför skoltid minst fyra gånger i veckan har ökat sedan 1985/86 . Barn och ungas rörelsemönster skiljer sig åt utifrån ålder och kön. Sammantaget är 11-åringar mer fysiskt aktiva jämfört med 13- och 15-åringar, och pojkar är mer aktiva än jämnåriga flickor. Skoldagen bidrar med cirka 35 procent av veckans totala fysiska aktivitet på måttlig och hög ansträngningsnivå.

Läs mer om WHO:s rekommendationer om fysisk aktivitet

Myndighetens arbete

Folkhälsomyndighetens uppdrag utgår från den nationella folkhälsopolitiken vilket innebär att vi arbetar för att skapa samhälleliga förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. Det gör vi genom att följa befolkningens hälsoläge och analysera dess bakomliggande faktorer. En viktig del i arbetet är också att ta fram kunskap om åtgärder och insatser som syftar till att förbättra och främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor i befolkningen.

Folkhälsomyndigheten är även samordnande myndighet för det mål i friluftslivspolitiken som handlar om friluftsliv för god folkhälsa. Vi är även nationell kontaktpunkt för WHO:s arbete inom icke- smittsamma sjukdomar och för arbetet med hälsostärkande fysisk aktivitet (HEPA) inom EU och WHO:s Europaregion. Vi arbetar även inom NDPHS (Northern Dimension Partnership in Public Health and Social Well-being) arbetsgrupp för icke-smittsamma sjukdomar.

Friluftslivet spelar en viktig roll för folkhälsan – att få möjlighet att vara ute i naturen kan ge många hälsovinster för både den fysiska och psykiska hälsan.

Folkhälsomyndigheten koordinerar ett treårigt EU-projekt för att i nio andra länder implementera den svenska metoden "fysisk aktivitet på recept" (FaR).

Gå till toppen av sidan