Folkhälsomyndigheten arbetar för att skapa förutsättningar för hälsofrämjande levnadsvanor. Det gör vi genom att följa befolkningens hälsoläge och analysera dess bakomliggande faktorer. En betydelsefull del i folkhälsoarbetet är åtgärder som syftar till att förbättra och främja fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor i befolkningen. I detta arbete är det viktigt att ta hänsyn till socialt och ekonomiskt utsatta grupper för att kunna minska skillnader i hälsa.

Folkhälsomyndigheten är samordnande myndighet för det mål i friluftslivspolitiken som handlar om friluftsliv för god folkhälsa. Vi är även nationell kontaktpunkt för WHO:s arbete inom icke smittsamma sjukdomar och för arbetet med hälsofrämjande fysisk aktivitet (HEPA) inom EU och WHO:s Europaregion. Vi har även ett tidsbegränsat uppdrag kopplat till dessa båda områden som bland annat innebär att vi, tillsammans med Livsmedelsverket, ska lämna förslag på hur aktörer på nationell, regional och lokal nivå kan medverka i ett långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet

De svenska rekommendationerna för fysisk aktivitet följer de från WHO som bland annat innebär att alla vuxna rekommenderas vara fysiskt aktiva sammanlagt minst 150 minuter per vecka av minst måttlig intensitet (vid hög intensitet rekommenderas 75 minuter per vecka). Det är även viktigt att motverka långa perioder av stillasittande, eftersom stillasittande i sig är en riskfaktor för hälsan, även bland personer som i övrigt är fysiskt aktiva. Fysisk inaktivitet finns med bland de tio främsta riskfaktorerna i Sverige för förlorade friska levnadsår.

Matvanor

Under de senaste 30 åren har mycket förändrats vad gäller bland annat utbud, pris, tillgänglighet, marknadsföring, portionsstorlekar och sociala normer som sammantaget har lett till en förändrad matkonsumtion. Ohälsosamma matvanor, såsom ett lågt intag av frukt och grönsaker samt ett högt intag av salt, är bland de främsta riskfaktorerna för sjukdomsbördan i Sverige.

Övervikt och fetma

Andelen personer med fetma i Sverige har tredubblats sedan 1980-talet och fortsätter öka. År 2015 var andelen 14 procent hos såväl kvinnor som män. Samtidigt var andelen med övervikt 29 procent bland kvinnor och 42 procent bland män. Ett högt body mass index (BMI) återfinns bland de fem främsta riskfaktorerna i Sverige för förlorade friska levnadsår.

Pågående uppdrag för långsiktig förändring

Just nu arbetar vi nu tillsammans med Livsmedelsverket i ett regeringsuppdrag för att ta fram underlag till insatser som ska främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Det handlar om att åstadkomma långsiktig förändring på nationell, regional och lokal nivå och att använda befintlig kunskap och resurser effektivt. Fokus kommer att vara på samhälleliga övergripande insatser, inte på individinriktade metoder. Regeringen lyfter särskilt att vi ska ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet, arbetet som bedrivs inom kommissionen för jämlik hälsa, barn och unga, förutsättningarna för idrottsrörelsens arbete och friluftsmålet för god hälsa.

Vi kommer att föra dialog med andra myndigheter, kommuner och landsting, arbetsmarknadens parter, företrädare för professioner, delar av näringslivet och civilsamhället under arbetets gång.

I uppdraget ingår att vi ska rapportera data från Sverige till Childhood Obesity Surveillance Initiative (COSI) och WHO Europa.

Uppdraget ska redovisas 30 april 2017.

Regeringsuppdraget