En fungerande livsmedelsförsörjning är ett av samhällets grundläggande uppdrag, även vid samhällsstörningar. Det krävs omfattande insatser i ett komplext system för att livsmedel ska nå konsumenten. Många samhällssektorer och aktörer medverkar i detta. För att vi ska nå hållbarhetsmålen behöver aktörer i livsmedelskedjan producera, transportera, lagra, förädla och sälja livsmedel som främjar hälsa och minskar miljöbelastningen. Det vi konsumenter sedan väljer att äta påverkas i stor utsträckning av vår närmaste matmiljö och vår konsumtion påverkar i sin tur vad som görs i livsmedelskedjan. Det finns också många olika drivkrafter som påverkar både livsmedelskedjan, matmiljön och oss som konsumenter, inte minst socio-kulturella faktorer.

Bild 1. Modell för faktorer som påverkar produktionen och konsumtionen av mat – ur ett hållbarhets- och jämlikhetsperspektiv.

Bilden visar ett komplext system av insatser och aktörer för att vår livsmedelsförsörjning ska fungera. Bärande delar i systemet är 1. livsmedelskedjans alla delar, från produktion till försäljning; 2. faktorer i människors matmiljö och 3. konsumenters beteende och val. Systemet påverkas av viktiga drivkrafter såsom miljömässiga, politiska och sociokulturella drivkrafter

Källa: FAO, 2017, HLPE. Nutrition and food systems. Återgiven med tillstånd av FAO.

Vår matmiljö

Se filmen Matmiljöns betydelse för vår matkonsumtion och hälsa

Många faktorer i vår matmiljö, såsom utbud, pris, smak, tillgänglighet, kultur, socio-ekonomi och sociala normer, påverkar vad vi äter och kan öka risken för ohälsa. Utbudet av livsmedelsprodukter och måltider är betydligt större idag än för 30-40 år sedan. I dagens samhälle exponeras vi för mat och dryck i många olika sammanhang. Livsmedel finns idag inte bara i matbutiker och på restauranger. Förutom den snabba utvecklingen av, snabbmatsställen, caféer och möjlighet till "hämtmat", erbjuds nu även livsmedel i exempelvis i möbel-, bygg- och elektronikhandeln. Matmiljön påverkar vårt förhållningssätt till mat och kan leda till överkonsumtion. Antalet och närheten till olika inköpsställen, butiker och restauranger, kan ha betydelse för vårt köpbeteende och matkonsumtion. Marknadsföring påverkar människors konsumtion. I det offentliga rummet – på reklampelare, i kollektivtrafik, i butiksfönster mm – exponeras vi ofta för reklam om mat.

Den sociala miljö vi lever i har stor inverkan på vår syn på mat och måltider och vad vi äter. Matkulturer skiljer sig mellan, men även inom länder. Det handlar om vad vi äter och hur vi ser på måltiden. Traditioner och synen på mat vid högtider har många gemensamt. Sociala normer och trender påverkar också vad och hur mycket vi väljer att äta.

Matmiljön ser olika ut i olika delar av landet, men också i områden med olika socioekonomiska resurser. Det kan handla om skillnader i matkulturer och sociala normer, men det kan också handla om skillnader i utbud och marknadsföring.

Med en genomtänkt och hälsomedveten samhällsplanering av matmiljön kan vi skapa bättre förutsättningar för en hälsosam konsumtion av mat och jämlik hälsa.

Läs mer