Folkhälsomyndigheten har tagit fram svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande. Syftet med riktlinjerna är att öka medvetenheten om betydelsen av fysisk aktivitet och minskat stillasittande för hälsan, samt att synliggöra faktorer som kan främja respektive begränsa människors möjligheter att vara fysiskt aktiva. Riktlinjerna är ett kunskapsstöd som kan vägleda organisationer och verksamheter på nationell, regional och lokal nivå.

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande

Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande

De svenska riktlinjerna baseras på WHO:s globala riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande från 2020, och har anpassats till svensk kontext. Riktlinjerna ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige.

Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande

De generella rekommendationerna är:

  • All rörelse räknas. Samla rörelser i vardagen och hitta vardagsaktiviteter,
  • Ta rörelsepauser. Några minuter varje halvtimme minskar riskerna med långvarigt stillasittande.
  • Det är bättre att vara lite fysiskt aktiv än att inte vara aktiv alls.
  • Börja med små mängder fysisk aktivitet. Öka gradvis frekvensen, intensiteten och varaktigheten med tiden.

Alla barn, ungdomar, vuxna och äldre bör få säkra och jämlika möjligheter att medverka i fysiska aktiviteter som är roliga och varierade samt lämpliga och anpassade till deras ålder och funktionsförmåga.

Fysisk aktivitet och hälsa

Forskningen visar att det finns ett positivt samband mellan regelbunden fysisk aktivitet och hälsosamma hjärnfunktioner, t.ex. kan fysisk aktivitet påverka minne och koncentration och skydda mot depression och demens.

Fysisk aktivitet minskar risken för:

  • förtida död, oavsett orsak
  • hjärt-kärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt, stroke
  • metabola sjukdomar, till exempel typ 2 diabetes, fetma, metabola syndromet
  • cancer, till exempel tjocktarms- och bröstcancer
  • fall och benbrott, till exempel höftfraktur
  • psykisk ohälsa, till exempel demens, depression.

FYSS – Evidensbaserad kunskapsbas

Forskningen visar vidare att stillasittande innebär högre risk för ohälsa. Riskerna med långvarigt stillasittande kan till viss del kompenseras med pulshöjande fysisk aktivitet på måttlig eller hög intensitet.

Risken för ohälsa vid långvarigt stillasittande minskar med ökad fysisk aktivitet

Källa: WHO 2020. Bearbetad av Folkhälsomyndigheten 2021.