För att bromsa ökningen av övervikt och fetma bland barn och unga har medlemsländerna i EU antagit en handlingsplan mot barnfetma. Handlingsplanen, som löper från 2014 till och med 2020, består av åtta frivilliga fokusområden som bör anpassas efter det aktuella landets förutsättningar.

  • Stödja en hälsosam start i livet
  • Främja hälsosamma livsmiljöer – speciellt förskola och skola
  • Hälsosamma val ska vara enkla val
  • Begränsa marknadsföring och reklam riktade till barn
  • Informera och stärka familjer
  • Uppmuntra till fysisk aktivitet
  • Kartlägga och utvärdera
  • Öka forskningen på området

Sverige har ingen nationell handlingsplan, men det finns flera nationella riktlinjer, policys och insatser som går i linje med EUs handlingsplan. Det gäller speciellt områdena att stödja en hälsosam start i livet och att främja hälsosamma livsmiljöer, vilket bland annat inkluderar mödra- och barnhälsovårdens insatser samt kostnadsfria och näringsriktiga måltider i förskola och skola. Men utifrån hur utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och unga ser ut är det tydligt att det inte är tillräckligt. Många faktorer i livsmiljön som har betydelse för utveckling av övervikt och fetma behöver hanteras på både nationell, regional och lokal nivå. Andra faktorer är mer komplicerade att påverka, såsom tillgången till internet, datorer och mobiltelefoner, vilket sannolikt påverkar vårt beteende och främjar sittande snarare än rörelse.

Sedan 2018 har Sverige en ny folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Arbetet med att främja hälsosamma matvanor och regelbunden fysisk aktivitet är en viktig del och synliggörs specifikt genom regeringens delmål – Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla.

Förslag till åtgärder i Sverige

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket gav 2017 förslag till övergripande åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Flera av förslagen har betydelse för möjligheten att förebygga övervikt och fetma hos barn. Bland förslagen nämns behovet av en nationell mobilisering och samordning, kompetenshöjande insatser och utredning av offentliga styrmedel, samt att olika uppföljningssystem behöver utvecklas.

Insatser som enligt EU:s handlingsplan skulle kunna underlätta för människor att göra hälsosamma val är skatt eller subventioner på livsmedel. I handlingsplanen lyfts även insatser för att begränsa marknadsföring och reklam av ohälsosamma livsmedel till barn. Detta var också något som Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten föreslog för regeringen att utreda.

I maj 2019 kom Statskontoret med en analys kring förutsättningarna att införa ekonomiska styrmedel som skatt eller subventioner i Sverige. Analysen visar att denna typ av styrning kan ge positiva effekter på matvanorna och därmed ha förutsättning att påverka utvecklingen av övervikt och fetma. Det krävs dock att möjliga ekonomiska styrmedel preciseras för att konsekvenserna ska kunna analyseras närmare. Statskontoret visar även att åtgärder som begränsar marknadsföring av ohälsosamma livsmedel kan minska konsumtionen av sådana livsmedel hos barn. Effektiviteten bedöms öka om den riktas brett mot de olika mediekanalerna och kombineras med andra åtgärder som främjar hälsosamma matvanor. Nu behövs en fördjupad utredning för att visa hur dessa styrmedel kan tillämpas i Sverige. Mer om analysen finns att läsa hos Statskontoret.

Läs mer

EU:s handlingsplan mot barnfetma
Deltidsuppföljning av handlingsplanen (engelska)
Förslag till åtgärder för ett stärkt, långsiktigt arbete för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet
En analys av några offentliga styrmedel för bättre matvanor
Övervikt och fetma
Förekomst av övervikt och fetma
Livsmiljö som främjar övervikt och fetma
Statistik övervikt och fetma