Övervikt och fetma har ökat i alla befolkningsgrupper sedan 1980

Enligt Statistiska centralbyråns undersökning av levnadsförhållanden (ULF) har andelen bland vuxna (16–84 år) som har övervikt och fetma ökat från 31 till 50 procent mellan 1980 och 2020. Förekomsten av fetma bland vuxna har tredubblats, från 5 procent 1980 till drygt 14 procent 2020. Övervikt och fetma ökar över tid oavsett utbildningsnivå. Enligt Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor (HLV) var förekomsten av fetma 16 procent 2021 och har ökat med 4 procentenheter sedan 2006. Förekomsten enligt HLV ligger på en högre nivå än ULF, vilket kan bero på olika urvalsprinciper, men båda undersökningarna visar på likartad ökning över tid.

Snabbare utveckling hos yngre

Om vi studerar olika åldersgruppers utveckling kan vi konstatera att ökningen i övervikt och fetma gått snabbare i de yngre åldersgrupperna. Enligt ULF har andelen av befolkningen med övervikt och fetma sammantaget dubblerats mellan 1980 och 2020 bland dem som är under 40 år. Andelen bland dem som är äldre än 40 år är mellan 20 och 60 procent högre 2020 än 1980. Vidare så är andelen som har fetma närmare 4 gånger så stor 2020 jämfört med 1980 bland dem som är under 40 år. Bland dem som är över 40 år är förekomsten av fetma 2 gånger vanligare.

Filmen nedan visar både likheten och skillnaden i utveckling av övervikt och fetma 1980 och 2020. Både 1980 och 2020 ökar andelen med övervikt och fetma med stigande ålder. Däremot var sambandet 1980 mellan övervikt och fetma och ålder relativt linjärt upp till en viss ålder för att sedan plana ut. Över tid och fram till 2020 har kurvan ändrat form och börjat böja sig. Det betyder att utvecklingen gått mycket snabbare i de yngre åldrarna. Dessutom visar filmen att förekomsten av övervikt och fetma är högre 2020 i alla åldersgrupper än 1980.

Källa: Statistiska centralbyråns undersökning om levnadsvanor (ULF) och Folkhälsomyndigheten Skolbarns hälsovanor (HBSC).

Den utveckling vi ser innebär att det finns en ökad risk att kroniska sjukdomar relaterat till övervikt och fetma, som vissa cancerformer, hjärtkärlsjukdom och diabetes, kommer att debutera i tidigare ålder. Eftersom vikten tenderar att öka med stigande ålder blir risken också större att yngre generationer kommer att leva längre tid med kroniska sjukdomar än tidigare generationer. På sikt kan detta komma att leda till högre sjukvårdskostnader, produktivitetsförluster och minskad livslängd. Övervikt och fetma ökar inte bara risken för en rad kroniska sjukdomar. Under pandemin har det visat sig att fetma är en riskfaktor för allvarligare konsekvenser av en covid-infektion.

Etappvis ökning av övervikt och fetma

Analys av utvecklingen av övervikt och fetma sedan 1980 visar att ökningen skett i etapper (Bild 1). Den kraftiga ökningen på 90-talet har följts av något som liknar en platå i början på 2000-talet för att följas av ytterligare en kraftig ökning. Analyserna visar också att övervikt ökar först och några år senare ses en ökning av fetma. Det betyder att övervikt är den enskilt största riskfaktorn för ökningen av fetma i befolkningen.

Den likhet i utvecklingen av övervikt och fetma i olika grupper i befolkningen talar för att det är breda samhälleliga och systematiska faktorer som ligger bakom ökningen, det vill säga ökningen kan förklaras av förändringar i människors fysiska och social matmiljö och i samhället i stort. Parallellt med utvecklingen av övervikt och fetma har vårt samhälle förändrats. Det är svårt att leda i bevis att enskilda händelser och skeenden direkt kan kopplas till utvecklingen. Det är förmodligen så att det är en rad förändringar som har påverkat utvecklingen av övervikt och fetma. Under perioden 1980 – 2020 ökade utbudet av och tillgången till livsmedel och måltider genom bl.a. EU-inträdet. Under samma period har det skett en produktutveckling, momsen på livsmedel har sänkts och restaurangbesöken blivit fler. Samtidigt har marknadsföringen och produktplaceringen ökat, liksom tillgängligheten på mat som inte bara säljs i livsmedelsbutiker och på restauranger.

Under perioden har också incitamenten för fysisk aktivitet minskat genom mer manuella och datoriserade arbeten, ökad bilism och minskade aktiva transporter. I bild 1 ges exempel på händelser och insatser med koppling till konsumtionen av mat och förutsättningar för fysisk aktivitet som skett parallellt med utvecklingen av övervikt och fetma.

Figur 1. Utvecklingen av övervikt och fetma mellan 1980 och 2020 i relation till olika händelser och åtgärder.

Bilden visar exempel på händelser som kan ha påverkat konsumtionen av mat och fysisk aktivitet under perioden 1980-2020.

Se bilden i större format
Källa: Statistiska centralbyråns undersökning om levnadsförhållanden (ULF), 16-84 år.

Bilden visar utvecklingen av övervikt respektive fetma mellan 1980 och 2020. Både övervikt och fetma har ökat med 9,4 procentenheter, vilket innebär att förekomsten av övervikt är nästan 1,5 gånger vanligare idag (från 26,2 procent 1980 till 35,6 procent 2020) och att fetma är tre gånger vanligare (från 5 procent 1980 till 14,4 procent 2020). Bilden visar också några exempel på samtidiga händelser och insatser i samhället som kan ha påverkat förutsättningarna för människors konsumtion av mat och fysisk aktivitet, vilket har betydelse för utveckling av övervikt och fetma. Mellan 1980 och 2000 ökade bilismen, mediekonsumtionen och mekanisering av produktionen. Det skedde en marknadsanpassning av livsmedels- och jordbrukssektorn. Prissänkningar på livsmedel samt försäljning av nötkött, pommes frites och läsk ökade. Hel- och halvfabrikat utvecklades och portionsstorlekarna blev större. EU-inträde 1995 med efterföljande jordbruksreformer och importen av livsmedel ökade. Livsmedelsmomsen sänktes 1996 från 21 till 12 procent. Datorer och internet blev vardag. Cyklandet minskade. Mellan 2000 och 2020 kom intåget av smarta telefoner och plattor och dataspelsbranschen växte. Parallellt växte också cafébranschen och försäljningen av sötsaker och sötad dryck ökade. Restaurangmomsen sänktes 2012 från 25 till 12 procent. Prissänkningar inom restaurangbranschen följde och uteätandet ökade. E-handel, digital marknadsföring och produktplacering av mat t.ex. i sociala medier ökade. Det finns ett globalt mål om att fetma inte ska öka mellan 2010 och 2025. Det finns väldigt lite som talar för att vi ska nå det målet. Mellan 2010 och 2020 ökade förekomsten av fetma med cirka 25 procent.

Alla har en roll i arbetet med övervikt och fetma

Under perioden 1980–2020 har samhället vidtagit vissa åtgärder för att främja en hälsosam konsumtion av mat och ökad fysisk aktivitet och förebygga ohälsa. Exempel på detta är:

  • Nyckelhålet, flera versioner sedan 1989, senaste 2021
  • Förbud mot TV- och radioreklam riktat till barn under 12 år, 1991
  • Nationella kostråd, flera versioner, senaste 2015
  • Lag om näringsriktiga måltider i skolan, 2011
  • Inrättande av Kompetenscentrum för offentliga måltider vid Livsmedelsverket, 2011
  • Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, 2011 och uppdatering 2018
  • Förslag på åtgärder för stärkt arbete med mat och fysisk aktivitet, 2017
  • Kunskapsstöd Mer rörelse i skolan, 2019
  • Nationella riktlinjer för offentliga måltider, 2016–2021
  • Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet, 2021
  • Svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande, 2021

Majoriteten av de åtgärder som införts fokuserar på att främja hälsosamma matvanor och ökad fysisk aktivitet, dvs. de huvudsakliga faktorerna som har betydelse för övervikt och fetma. Vidare är flertalet av åtgärderna inriktade på beteendemässiga insatser för individer. Den vetenskapliga litteraturen lyfter dock behovet av att arbeta mer systembaserat och med hela samhället. För att bromsa utvecklingen av övervikt och fetma krävs ett långsiktigt förebyggande arbete på lokal, regional och nationell nivå. Arbetet behöver bedrivas av ett flertal aktörer och sektorer i samhället; allt från förskola, skola och arbetsliv till hälso- och sjukvården, transportsektorn, livsmedelsindustrin och det civila samhället.