Hälsoeffekter av fuktproblem i byggnader
Orsaker till fuktproblem
Bedömning av olägenhet för människors hälsa
Undersökning av byggnader med fuktproblem
Åtgärder vid fuktskador

Hälsoeffekter av fuktproblem i byggnader

Att bo eller regelbundet vistas i byggnader med fuktproblem kan utgöra en olägenhet för människors hälsa. Risken för luftvägsinfektioner och besvär i övre och nedre luftvägarna, som hosta och väsande andning kan öka. Personer som har astma kan få mer besvär av sin sjukdom. Personer med allergi är särskilt känsliga och kan påverkas negativt. Även personer utan allergi kan påverkas negativt i byggnader med fuktskador. Enligt Världshälsoorganisationen WHO ger fuktskador i bostäder också ökad risk att insjukna i astma, framför allt barn. WHO har tagit fram publikationen Dampness and Mould. Den innehåller riktlinjer för inomhusmiljö samt information om hur fukt och mögel påverkar luftkvaliteten och vilka risker för hälsan det innebär.

Idag finns otillräcklig kunskap om vilka ämnen som orsakar hälsoeffekterna och hur mekanismerna ser ut. En rad olika ämnen förekommer i fuktiga byggnader, till exempel mikrobiologiska faktorer som mögel och bakterier, allergener från husdammskvalster och flyktiga ämnen från kemiska eller mikrobiologiska processer. Det är klarlagt att det rör sig om många olika mekanismer för påverkan och att såväl aktuella fuktskador som tidigare uttorkade fuktskador kan ha betydelse. Mikroorganismer från fuktiga byggnader kan ha inflammatoriska och toxiska effekter och försämra immunförsvaret. Bland de mikrobiella faktorer som har undersökts finns mögelarter, sporer, total biomassa av mikroorganismer, olika cellfragment som (1→3)-β-D-glukan, ergosterol, allergener, mykotoxiner, endotoxiner och flyktiga ämnen (MVOC). Det finns en rad orsaker till att vi ännu inte vet vilka mikrobiella faktorer det är som ger hälsoeffekterna. Det rör sig om många olika ämnen där förekomsten varierar starkt över tid, svårigheter i provtagning och analys, höga kostnader för mätning och brist på kunskap om normala nivåer. Dessutom rör det sig om ett stort antal olika besvär och hälsoutfall som också kan ha andra orsaker än brister i inomhusmiljön. Ett undantag är allergi mot vissa ämnen som förekommer i inomhusmiljön, främst allergener från husdammskvalster, där sjukdomsmekanismerna är relativt väl kända.

Mot bakgrund av dessa svårigheter utgör tills vidare förekomsten av förhöjd mängd fukt i byggnaden, pågående eller tidigare fuktproblem, en viktig indikator på risk för luftvägssymtom och astma.

Orsaker till fuktproblem

I alla inomhusmiljöer finns en normalflora av mikroorganismer, till exempel mögelsvamp, som varierar med årstiden. Det damm och smuts som normalt finns i de flesta inomhusmiljöer utgör tillräcklig näring och ger förutsättningar för mikroorganismerna att växa till om fukthalten ökar.

Förhöjd mängd fukt inomhus kan ha många orsaker. Brister i husets konstruktion kan ge ett undermåligt skydd mot inträngning av fukt utifrån; av snö, regn, grundvatten eller vid tillfälliga översvämningar. Även fukt som produceras inomhus kan tränga in i konstruktionen. Fuktspärrar i badrum kan saknas eller ha otillräcklig funktion och inte klara normal användning. Läckage från installationer som vattenledningar, disk- och tvättmaskiner och brister i avlopp kan också ge problem, speciellt om de inte åtgärdas omgående.

Hög luftfuktighet inomhus kan ge problem genom att fukt kondenserar på kalla ytor och inne i konstruktionen. Fuktalstrande aktiviteter inomhus som duschning och långkok av mat kan ha betydelse, speciellt i kombination med låg luftomsättning. Köldbryggor, otillräcklig isolering och kalla vattenledningar kan ge yttemperaturer under luftens daggpunkt och orsaka kondensation av fukt. Otäta diffusionsspärrar kan göra att fukt i luften vandrar ut i konstruktionen. En särskild riskkonstruktion är krypgrunder där varm fuktig luft kan kondensera på kallare ytor i grunden. För att förebygga kondens i byggnader är det viktigt att ventilationssystemet har kapacitet att ventilera alla utrymmen och vädra ut fuktig luft.

Bedömning av olägenhet för människors hälsa

Som vägledning vid bedömning av om fukt och mikroorganismer kan utgöra olägenhet för människors hälsa har Folkhälsomyndigheten gett ut Allmänna råd om fukt och mikroorganismer, FoHMFS 2014:14. Vid bedömningen bör tas hänsyn till om

  • det förekommer synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt i bostadsrum eller lokaler för allmänna ändamål
  • mikroorganismer eller mikrobiell lukt befaras spridas från byggnadskonstruktionen eller från till exempel källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor vistas stadigvarande
  • fuktskador inte åtgärdas och detta innebär en risk för att mikroorganismer kan växa till
  • fuktskador har åtgärdats bristfälligt, till exempel vid uttorkning och utbyte av mikrobiellt angripet material.

Eftersom de specifika sambanden mellan mikrobiella faktorer och hälsoeffekter inte är kända finns ännu inga hälsobaserade riktvärden för acceptabla nivåer av mikrobiella exponeringar.

Undersökning av byggnader med fuktproblem

Det är verksamhetsutövaren/fastighetsägaren som ska göra mer grundliga utredningar om det behövs. I de allmänna råden om fukt och mikroorganismer ges exempel på indikationer som kan ge anledning till krav på undersökningar, till exempel

  • synliga fuktskador och fuktfläckar, missfärgningar eller bubblor i golvmattor och tapeter
  • omfattande kondens på fönstrens insida vid en utetemperatur av cirka -5° C eller lägre
  • om fukttillskottet inomhus, under vinterförhållanden, regelmässigt överstiger 3 g/m3 luft
  • om luftfuktighetens medelvärde överstiger 7 g vatten/kg torr luft under en längre period under eldningssäsongen, vilket motsvarar cirka 45 % relativ luftfuktighet vid 21° C.

För att bedöma om en inomhusmiljö har problem med fukt och mikroorganismer kan en rad olika undersökningar göras. Varje undersökning ger olika information. I många fall bör undersökningarna i första hand riktas mot att klarlägga om det finns en förhöjd mängd fukt eller risk för detta. En byggnadsteknisk utredning är viktig. Mätning av fukt i material kan påvisa en pågående fuktskada och dess utbredning i konstruktionen. Även ventilationens funktion och luftflöden kan behöva kontrolleras.

Ibland, till exempel vid äldre fuktskador, är det inte tillräckligt att kartlägga fuktproblem. Det kan vara befogat med provtagning och analys av mikroorganismer eller biprodukter i byggnadsmaterial, luft eller damm. Sådana mätningar syftar till att visa om det finns en skada i byggnaden/materialet. De ger alltså inte ett mått på hälsorisken.

SWESIAQ är en förening för professionellt arbete med inomhusmiljöproblem. SWESIAQ har gett ut rapporten Utredning av mikrobiell påväxt i byggnader. I rapporten finns mer information om olika delar i en utredning och olika mätmetoders styrkor och svagheter.

Åtgärder vid fuktskador

Vid en fuktskada är det viktigaste att hitta skadan och täta läckaget. Byggnadsmaterial som skadats av fukt och mikroorganismer behöver oftast bytas ut mot torra och rena material. Om skadat material inte byts ut utan bara torkas finns risk att problem med lukt och olägenheter för hälsan kvarstår eller återkommer. Det finns också risk för snabb tillväxt av mikroorganismer och luktproblem om materialet blir fuktigt igen. Behandling av fuktskadat material med antimögelmedel har endast en begränsad effekt.

Vid sanering av fuktskador frigörs en mängd partiklar av till exempel sporer och delar av mögelsvamp. Det är viktigt att förhindra att dessa partiklar sprids i byggnaden och att ventilationsanläggningen och byggnaden i övrigt inte kontamineras. Detta gäller även om brukarna evakueras under saneringsarbetet.

Det är verksamhetsutövaren som ska visa att de åtgärder som görs är lämpliga, effektiva och inte innebär olägenheter för människors hälsa.