Städning i skolan

Denna vägledning är en komplettering till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor. Målgrupp är främst miljö- och hälsoskyddsinspektörer men vägledningen kan även användas av till exempel ansvariga för skolor vid upprättande eller översyn av egenkontrollprogram gällande städning.

Allmänna råd om städning

I Folkhälsomyndighetens allmänna råd 2014:19 om städning i skolor, förskolor och fritidshem finns råd och riktvärden för frekvens och omfattning av städning med mera.

Bedömning av städning

I tillsynen av städning i skolor bör man utgå från Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning. Frekvensen för städning bör anpassas till den belastning som lokalerna utsätts för av elever, personal och verksamhet.

Tillsynen av städningen bygger huvudsakligen på systemtillsyn, på kontroll av vilka rutiner för städning som finns i verksamhetsutövarens egenkontroll och dels på faktiska inspektioner i lokalerna.

Enligt de allmänna råden bör lokaler i skolor, förskolor, fritidslokaler, gymnastiksalar med mera städas dagligen. För att avgöra om städningen är tillfredsställande bör även lokalerna inspekteras. Inspektionen kan endast ge en allmän bild av hur städningen fungerar och om rutinerna följs: Är städrutinerna tillräckligt omfattande och bra och är städfrekvensen tillräckligt hög? Inför inspektionen är det därför bra att begära in städschemat för att få en bild av vilken städning som utförs i skolan.

Man kan tala med personal och elever om hur de upplever städning och förekomst av damm. Om det finns ett allergiombud på skolan är det bra att höra vad hon/han anser om städningen. Vid arbetsmiljöronder eller skyddsronder kan klagomål ha uppmärksammats som är viktiga att känna till vid inspektionen. Att kontakta elevrådet kan också ge information om klagomål gällande inomhusmiljön.

Varför städa?

Ändamålet med städning är att minska en rad föroreningar från inomhusmiljön. Damm kan innehålla många olika ämnen som kan påverka människors hälsa negativt. Mögel, kvalster, bakterier och virus, pollen, pälsdjursallergen, hudflagor med mera. En stor del av de pälsdjursallergen som finns i en skola kommer från barnens kläder. Det är därför bra om skolan har ordningsregler för att motverka att eleverna får med sig allergen från pälsdjur i kläderna. Även olika kemiska ämnen som kan vara negativa för hälsan kan finnas bundna till dammpartiklarna. Det kan till exempel finnas hormonstörande ämnen som mjukgörare i plaster och flamskyddsmedel från elektronik och textilier. Både det luftburna dammet och det som finns på golv, hyllor, armaturer med mera har betydelse för luftkvaliteten. Luftburet damm som inte ventileras bort deponeras på ytor i lokalen och kan virvlas upp och bli inandningsbart igen vid aktiviteter i rummet.

Bristfällig städning kan bidra till kliande ögon, irriterade slemhinnor och allmän trötthet. Personer med astma, allergi och annan överkänslighet kan få förvärrade besvär i lokaler med dålig städning. Du kan läsa mer om detta i publikationen Allergi i skola och förskola, Socialstyrelsen 2013.

En välstädad miljö har också betydelse för smittspridningen. Speciellt rengöringen av toaletter, hygienutrymmen, dusch- och omklädningsrum är viktig för att bryta möjliga smittvägar. Även ytor som man tar i ofta som dörrhandtag, kranar, dörrposter och lysknappar bör rengöras. I samband med kräksjuka och diarré har man funnit en ökad mängd tarmbakterier även på golv och bordsytor. Vid utbrott av sjukdom på en skola kan det vara bra att skolan kontaktar smittskyddsenheten hos landstinget för att diskutera en eventuellt utökad städning och rengöring av skolans lokaler.

Lokalens städbarhet

Lokalens planering

En lokal bör planeras så att den blir så lättstädad som möjligt. Golvytor ska kunna rengöras med långskaftade moppar eller städmaskiner. Prång och vinklar bör undvikas, eller vara avrundade, för att städningen ska göras enklare. Elkablar bör dras bakom lister och toaletter och handfat bör vara vägghängda.

Smuts ska hindras att komma in i byggnaden och det är därför viktigt att utforma entréer för att stänga smutsen ute. En bra utformning är att dela in entrén i tre zoner: en zon för avskrapning av smuts från skorna (avskrapningsgaller utanför dörren), en zon för avtorkning (gummilamellmatta, turfmatta eller liknade innanför dörren) och en matta för uppsugning av vatten (textilmatta innerst). Man bör kunna ta två till tre steg på textilmattan som suger upp vatten.

Material, ytskikt

Lokalens ytskikt bör vara släta och enkla att rengöra. Ytskikt på golv, bänkar, bord och hyllor med mera ska kunna tåla daglig rengöring utan att försämras. Städningen underlättas i en byggnad om antalet olika golvmaterial begränsas då olika golv kan kräva olika städteknik. Verksamhetsutövaren bör ha kunskap om golvtillverkarens anvisningar om vilka rengöringsmetoder som är lämpliga. Generellt bör den dagliga städningen utföras med torra städmetoder, en lätt fuktad mopp kan användas för fläckborttagning. Linoleummattor är speciellt känsliga för vatten och våttorkning bör undvikas. Ytskikt av textil på till exempel bullerabsorbenter, anslagstavlor, väggar med mera bör undvikas eftersom dessa samlar damm och är svåra att rengöra. Det finns effektiva absorbenter för att dämpa buller och förbättra akustik som inte har textila ytor. Väggar av tegel och horisontellt liggande panel är också dammsamlande och bör undvikas vid nyproduktion och ombyggnad av skolor. Rutiner för rengöring av dammsamlande ytor bör finnas i städschema och i skolans egenkontrollprogram.

Inredning

Skåp med luckor är att föredra framför öppna hyllor som samlar betydligt mer damm och som dessutom är svåra att rengöra. Bäst är skåp som går från golv till tak för att undvika horisontella ytor och springor under skåpen där dammet kan samlas. Ju färre saker, stolar och bord med mera som finns i en lokal desto enklare och effektivare blir städningen. I hygienutrymmen och toaletter bör inredningen vara slät och lätt att rengöra. Installationer och inredning bör monteras på vägg. Heltäckningsmattor men även andra textila mattor bör undvikas i skolor. En nyinlagd heltäckningsmatta kan i början ha en dammsamlande effekt som gör att mängden uppvirvlat damm minskar. Heltäckningsmattor kan dock vara en grogrund för kvalster och andra mikroorganismer och kan med tiden samla allt mer allergiframkallande ämnen och damm som är svåra att avlägsna. Textila mattor och textila golv kan enbart accepteras i miljöer med måttlig nedsmutsning och där verksamhetsutövaren är beredd på att utföra frekvent och grundlig rengöring. Verksamhetsutövaren ska följa leverantörens anvisningar vid rengöring av textila mattor och heltäckningsmattor. Rutiner för regelbunden rengöring av textilier bör finnas i skolans egenkontrollprogram.

Förvaring av städutrustning

Städutrustning som förvaras i skolan bör förvaras i ett särskilt utrymme, i en städskrubb. En städskrubb kan ha sämre luftkvalitet, mer smuts och mer bakterier än lokalen utanför och bör därför vara frånluftsventilerad så att inte dålig luft/lukt kan sprida sig till lokalen utanför. I städskrubbar bör även finnas rinnande varmt och kallt vatten och en utslagsvask. Om städskrubben används för torkning av moppar bör det finnas en upphängningsanordning för detta ändamål där. Om nytvättade och därmed fuktiga moppar lagras svalt och används inom ett par dagar behöver de inte torkas. Det bör finnas rutiner för städning av städskrubbar i skolans egenkontrollprogram.

Städfrekvens – städbehov

Daglig städning

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd FoHMFS 2014:19 om städning bör städning av klassrum och övriga lokaler i skolan ske dagligen. Övriga lokaler kan vara uppehållsrum, grupprum, korridorer, fritidslokaler, gymnastiklokaler, omklädningsrum, duschrum. Toaletter och hygienutrymmen bör städas minst en gång per dag, och oftare om belastningen är hög. Finns stoppade möbler, textila mattor med mera bör dessa dammsugas dagligen för att motverka att damm och allergen från pälsdjur samt pollen ansamlas.

Storstädning

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning bör storstädning ske regelbundet. Det kan vara lämpligt att utföra storstädning två till tre gånger per år beroende på vilken belastning skolan utsätts för. Det är lämpligt att storstädning utförs under loven då skolan är stängd. Vissa moment kan även utföras löpande under året. Vid en storstädning görs en grundlig städning och rengöring av golven. Golv av linoleum, plast och sten kan behöva ytbehandlas med till exempel vax eller polish. Generellt bör golvtillverkarens rekommendationer för vård av golv följas. Textila mattor djuprengörs på platsen eller skickas på tvätt. Gardiner tvättas eller byts ut till nya rena. Möbler med stoppad klädsel rengörs, avtagbar klädsel tvättas. Dammtorkning av ytor på hög höjd utförs, till exempel på ovansidor av skåp och hyllor, belysningsarmaturer, ventilationsrör, till- och frånluftsdon för ventilation med mera. Bokhyllor och andra hyllor rengörs grundligt. I städschemat bör det finnas rutiner för hur och när storstädning inklusive städning på hög höjd ska utföras i skolans lokaler, som klassrum, uppehållsrum, korridorer, fritidslokaler, omklädningsrum, duschrum, gymnastiksalar och toaletter.

Städning och rengöring av toaletter

Dåligt städade toaletter kan innebära en olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken genom att risken för smitta ökar. Om dåligt städade toaletter leder till att skolbarn undviker att gå på toaletten och istället håller sig hela skoldagen är detta en olägenhet för människors hälsa.

För att minska risken att sprida smitta på gemensamma toaletter är det viktigt att det finns toalettpapper, rinnande kallt och varmt vatten och flytande tvål. Det bör även finnas möjlighet att torka händerna. Engångshanddukar är lämpliga.

Rengöring av gymnastikredskap

Det är lämpligt att anpassa rengöringen av gymnastikredskap till hur mycket de används. Finns det synlig smuts på redskapen rengörs de för sällan. Det är viktigt att det inte glöms bort utan att det finns rutiner i skolans egenkontroll för rengöring av gymnastikredskap.

Här kan du se filmer från ett seminarium om tillsyn av inomhusmiljön i skolan

Frågor om hälsoskydd

Folkhälsomyndigheten ger tillsynsvägledning enligt Miljöbalkens hälsoskyddsregler.
Kontakta oss som jobbar med hälsoskydd

Gå till toppen av sidan