Årligen dör omkring 1 200 personer av suicid i Sverige. Ytterligare omkring 300 fall brukar registreras som misstänkt självmord, men där avsikten inte kunnat styrkas.

Suicid under 2021

Under 2021 dog 1 226 personer av säkert fastställda suicid i Sverige. Av dessa var 873 män och 353 kvinnor, 11 var barn under 15 år. Ytterligare 279 fall registrerades där det fanns misstanke om suicid, men där avsikten inte kunde styrkas.

Två tredjedelar av de som avled i suicid 2021 var män. I befolkningen 15 år eller äldre var suicidtalet (antal suicid per 100 000 invånare) 20 för män och 8 för kvinnor. Suicidtalet för män och kvinnor tillsammans var 14.

Skillnaden mellan könen ökar med stigande ålder. Det högsta suicidtalet fanns bland män som var 85 år eller äldre. I denna grupp var suicidtalet 45 vilket är dubbelt så högt som bland män i de yngre åldersgrupperna. Det lägsta suicidtalet 2021 fanns bland kvinnor 15–29 år (7 suicid per 100 000 invånare). Bland barn och unga (under 18 år) är det däremot ungefär lika många flickor som pojkar som dör i suicid.

Faktabladet Suicid bland barn i Sverige

Eftersom suicidtalet beräknas i relation till åldersgruppernas storlek i befolkningen skiljer sig suicidtalen från det faktiska antalet suicid. För män är då antalet suicid lägst i den äldsta åldersgruppen (43 män) och högst i åldersgruppen 45–64 år (281 män). Man kan också studera suicid i relation till det totala antalet dödsfall i varje åldersgrupp. Bland unga personer (15–29 år), som har lägre risk än äldre att avlida till följd av sjukdom, stod suicid för en tredjedel av alla dödsfall. För personer över 65 år var suicid mindre än 1 procent av samtliga dödsfall.

Tabell som visar antal suicid och antal suicid per 100 000 invånare uppdelat på kön och åldersgrupper 2021. Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.
ÅldersgruppAntal män (antal suicid bland män per 100 000)Antal kvinnor (antal suicid bland kvinnor per 100 000)
15–29 174 (17,91) 63 (7,03)
30–44 184 (17,48) 79 (7,88)
45–64 281 (21,78) 113 (8,96)
65–84 187 (21,13)  76 (7,98)
85+ 43 (44,53) 15 (8,87)

Suicidtalets utveckling över tid

Suicidtalet i Sverige var som högst under 1970-talet och har sedan dess minskat. Under de senaste åren har minskningen emellertid mattats av. I samband med covid-19-pandemin var det många som befarade att suicidtalen skulle öka, men 2020 registrerades färre antal suicid än året innan. Även om suicidtalet ökat något under 2021 så är siffran fortfarande lägre än innan pandemin.

Under den senaste 20-årsperioden har suicidtalet (antal suicid per 100 000 invånare) i befolkningen minskat i de flesta åldersgrupper, utom bland unga. Samtidigt har det blivit mindre skillnader i suicidtalen mellan olika åldersgrupper som vi kan se i figur 1. I den äldsta åldersgruppen 85 år och äldre varierar suicidtalen mycket över tid, vilket beror på att gruppen består av förhållandevis få individer. Enstaka suicid kan då ge stor effekt på suicidtalet.

Antal suicid per 100 000 invånare, fördelat på åldergrupper. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret.

Stapeldiagram som visar Antal suicid per 100 000 invånare, fördelat på åldergrupper.

Flest suicid sker på våren

Även om antalet suicid är förhållandevis jämnt fördelat över året i Sverige inträffar det något fler suicid under månaderna mars och april jämfört med resten av året. Denna säsongsvariation omfattar både män och kvinnor och alla åldersgrupper. Sett till specifika dagar sker flest suicid på nyårsdagen, men även 1 mars, Valborgsmässoafton och 2 maj är dagar som har haft ett högre antal suicid under perioden 2006–2018.

Analyserna är baserade på data från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Alla som avlidit i säkert fastställda suicid (ICD-10: X60–X84) under åren 2006–2018 ingick. Dödsdatum saknades i 9 procent av dödsfallen. Dessa, liksom suicid som skett på skottdagen, ingår inte i analyserna.

Även i andra delar av världen sker fler suicid under våren eller tidig sommar jämfört med resten av året. Det finns flera olika faktorer som kan tänkas påverka detta. Några av dessa är ökad tillgång till metoder för suicid under vissa delar av året. Andra förklaringar är att en ökad mängd solljus liksom allergener kan påverka olika fysiologiska processer och inverka negativt på den psykiska hälsan, och därmed öka risken för suicid.

Nyårsafton och valborgsmässoafton är till exempel helger som är förknippade med ökad alkoholkonsumtion. Alkohol kan vara en viktig utlösande faktor till suicid eftersom det bidrar till att minska hämningarna. En studie som undersökte förekomsten av suicid runt midsommar fann dock ingen signifikant ökning av säkert fastställda suicid i samband med den högtiden.

Svensk midsommar är inte förknippad med högre självmordsrisk (ki.se)

Säsongsvariationerna i suicid bör inte överskattas, utan skillnaderna mellan olika dagar och månader framträder först när ett större antal år analyseras samtidigt. Andra faktorer har sannolikt större påverkan på suicid än årstid, till exempel välkända riskfaktorer som depression eller tidigare suicidförsök.

Metoder för suicid

De flesta suicid i Sverige sker genom hängning eller förgiftning. Metoderna skiljer sig dock mellan kvinnor och män. Den metod som används mest bland män är hängning, följt av förgiftning och skjutning. Bland kvinnor däremot är både förgiftning och hängning vanliga metoder medan skjutning knappt förekommer alls.

Andra metoder som förekommer i mindre utsträckning är exempelvis hopp från hög höjd och hopp framför rörligt föremål. Årligen sker cirka 130 suicid inom det svenska transportsystemet, de flesta inom järnväg och tunnelbana.

Suicidförsök

År 2020 fick totalt 6 666 personer i befolkningen (10 år och äldre) sjukhusvård till följd av ett suicidförsök eller en annan avsiktlig självdestruktiv handling. Det motsvarar 73 personer per 100 000 invånare. Vårdtillfällena var fler (9 704) än antalet patienter, vilket innebär att några personer har varit inlagda på sjukhus mer än en gång under året.

Flickor och kvinnor under 25 år vårdades oftast (se figur 2). Över lag blev fler kvinnor än män inlagda på sjukhus till följd av suicidförsök. Det enda undantaget var bland personer 85 år och äldre, där fler män än kvinnor fick vård. I hela befolkningen vårdades 91 kvinnor och 54 män per 100 000 invånare 2020. Könsskillnaden var störst bland 10–19-åringarna och minst bland 65–84-åringarna. Bland de yngsta (10–19 år) vårdades nästan fyra gånger fler flickor än pojkar 2020.

Antal sjukhusvårdade personer per 100 000, avsiktlig självdestruktiv handling, kvinnor och män i olika åldersgrupper. År 2020. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Stapeldiagram som visar Antal sjukhusvårdade personer per 100 000, avsiktlig självdestruktiv handling, kvinnor och män

Statistiken om avsiktlig självdestruktiv handling kommer från Socialstyrelsens patientregister och omfattar diagnoskoderna X60–X84. Dessa koder används både för suicidförsök och avsiktlig självdestruktiv handling utan suicidavsikt.

I de flesta fall – både bland kvinnor och män och i olika åldersgrupper – vårdades patienten för förgiftning. Totalt hade 82 procent av männen och 91 procent av kvinnorna använt förgiftning 2020. Den genomsnittliga vårdtiden vid förgiftningar var 2 dagar och vid andra skador (t.ex. genom hängning, hopp från höjd eller framför fordon) var medelvårdtiden 7 dagar.

Utveckling över tid

Statistiken om avsiktlig självdestruktiv handling kommer från Socialstyrelsens patientregister och omfattar diagnoskoderna X60–X84. Dessa koder används både för suicidförsök och avsiktlig självdestruktiv handling utan suicidavsikt.

I de flesta fall – både bland kvinnor och män och i olika åldersgrupper – vårdades patienten för förgiftning. Totalt hade 82 procent av männen och 91 procent av kvinnorna använt förgiftning 2020. Den genomsnittliga vårdtiden vid förgiftningar var 2 dagar och vid andra skador (till exempel genom hängning, hopp från höjd eller framför fordon) var medelvårdtiden 7 dagar.

Läs mer