Bilden visar en pappa som bär sitt barn på axlarna. I bakgrunden ser man träd. Barnet skrattar och pappan ler och håller sina armar på barnets armar. Foto: Anna Lundstedt, Scandinav

Fotograf: Scandinav

De första åren är viktiga

De första åren i barnens liv har stor betydelse för deras framtida hälsa och välfärd. Då utvecklas hjärnan som mest, och då grundläggs funktioner såsom känslomässig utveckling och beteende, inlärning och språkutveckling genom att nervbanor och hjärnområden som styr dessa funktioner utvecklas.

Barn tillbringar den största delen av sin tid hemma och i förskolan eller skolan, så de är viktiga arenor för hälsofrämjande arbete som syftar till att förbättra den psykiska hälsan. Det är också viktigt att stärka gemenskapen mellan barn och föräldrar. Genom att barnen tidigt formar nära relationer med sina vårdnadshavare utvecklar de sina förmågor att känna kärlek, tillit och medkänsla, och de stärker därmed förmågan att själva skapa goda relationer till andra. Grunden för en god psykisk hälsa kan i stället skadas om barnen under sina första år upplever bristande omsorg, brist på trygg relation till föräldrar eller våld. Insatser för att stötta föräldrar i deras roll kan dels förbättra den psykiska hälsan hos barnet, dels leda till bland annat bättre skolresultat, minskad framtida brottslighet och bättre socioekonomiska förutsättningar.

Läs mer om utvecklingsarbete om stöd till barn i familjer där det förekommer missbruk, psykisk ohälsa eller våld.

Förskolan är en viktig arena för att förebygga ohälsa och hälsoskillnader

Förskolan når de allra flesta barnen, och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande arbete. Förskolan kan bidra till barnets socioemotionella utveckling, trygghet, stabilitet och stimulans. Det är särskilt viktigt om det finns brister i barnets hemmiljö, och för de barn som har större behov än andra, och därmed är förskolan en möjlig arena för att minska ojämlikhet i psykisk hälsa. Detsamma gäller skolan.

Ojämlikheter i psykisk hälsa bland barn och unga

Både internationella studier och studier på svenska data visar att det redan i tidig ålder finns en ojämn fördelning av god (eller positiv) psykisk hälsa och av psykisk ohälsa, beroende på familjens socioekonomiska status. Barn och unga som har det sämre ställt rapporterar exempelvis oftare psykiska och psykosomatiska besvär. Även andra faktorer har betydelse för skillnader i barns och ungas psykiska hälsa, exempelvis föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå samt familjetyp. Uppväxtvillkoren påverkar dessutom den psykiska hälsan som vuxen, och utsatthet i barndomen ökar risken för att man senare i livet ska få psykiatrisk vård. Utsatthet kan handla om ekonomisk utsatthet, psykisk sjukdom hos föräldrar, suicid hos föräldrar eller erfarenhet av att flytta ofta. Ju fler indikatorer för utsatthet en person har, desto större är risken för psykisk sjukdom.

Faktorer som påverkar psykisk hälsa bland barn och unga

Både i familjen och utanför är det viktigt att ingå i ett socialt sammanhang och känna tillhörighet. Under barn- och ungdomstiden är det en kombination av flera faktorer som påverkar den psykiska hälsan. Förutom familjen och andra nära relationer gäller det de sociala faktorerna som rör skolan och miljön man växer upp i, och psykologiska faktorer såsom självkänsla, könsidentitet, beteendestörningar eller inlärningssvårigheter. Skolrelaterade faktorer som påverkar den psykiska hälsan kan vara prestationer, stimulans, mobbning och tillgången till stöd vid behov. Även fritiden och möjligheten till fritidsaktiviteter har betydelse.

Läs mer

Skolan
Statistik psykisk hälsa bland barn och unga