Barns och ungas ökade psykisk ohälsa och brist på fysiska aktivitet är två problem som fått stor uppmärksamhet under senare år. Folkhälsomyndigheten och Karolinska Institutet har sammanställt studier som undersöker hur barns och ungas psykiska hälsa påverkas av insatser i skolan som syftar till att öka deras fysiska aktivitet. Här presenteras några resultat från sammanställningen.

Insatser för fysisk aktivitet i skolan verkar ha gynnsam effekt på vissa aspekter av barns psykiska hälsa

När resultaten från 30 relevanta studier vägs ihop i en så kallad metaanalys ses en gynnsam effekt på flera aspekter av barns psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av hopprepslektioner, dans eller styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Sammantaget leder dessa insatser för att öka barns fysiska aktivitet i skolan således till ökat psykiskt välbefinnande och ökad resiliens, dvs. bättre motståndskraft och anpassningsförmåga vid svårigheter. Detta jämfört med barn som inte får insatserna. Barnen som får dessa insatser för ökad fysisk aktivitet i skolan utvecklar också mindre problem med ångest, jämfört med barn i en kontrollgrupp. Insatserna verkar däremot inte ha effekt på andra aspekter av barnens psykiska hälsa, såsom på den hälsorelaterade livskvaliteten, självkänslan eller förekomsten av depressiva symtom.

Vad menar vi med psykisk hälsa?

Litteraturöversikten skulle studera effekt på både positiva och negativa aspekter av den psykiska hälsan, exempelvis på barnens välbefinnande, livskvalitet och resiliens samt på förekomsten av inåtvända psykiska besvär såsom nedstämdhet, oro och ångest.