Allt fler barn och unga i Sverige rapporterar psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats, och nästan hälften av 15-åringarna har denna typ av besvär. Vi har undersökt vilka faktorer som kan ha påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige under perioden 1985–2014.

Det är troligt att såväl brister i skolans funktion, som en större medvetenhet om de ökade kraven på arbetsmarknaden, har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. Vår slutsats är att den svenska skolan behöver stärkas. Såväl Kommissionen för jämlik hälsa som Skolkommissionen har lyft fram förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö i skolan, bättre skolprestationer och en likvärdig skola. Genom att stärka barns och ungas skolresultat ges de bättre framtida möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar för en god hälsa.

I filmen berättar Petra Löfstedt om rapporten Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga?.

Nedan presenteras några av de områden som undersökts. Ytterligare områden och mer information finns i rapporten Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga? – Utvecklingen under perioden 1985–2014.

Skolan fungerar sämre

Sjunkande skolprestationer och utbredd skolstress kan ses som indikatorer på att skolan som helhet fungerar sämre. Brister inom skolans funktion har troligen bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga.

  • Sedan 1990-talets början har det svenska skolsystemet genomgått ett flertal förändringar, såsom kommunaliseringen, friskolereformen, införandet av skolpeng och nya betygssystem.
  • Skolprestationerna bland högstadieelever försämrades under perioden 1995–2012 enligt de internationella undersökningarna Pisa och TIMSS. Folkhälsomyndighetens sammanställning av den vetenskapliga litteraturen indikerar ett samband mellan sämre skolprestationer och ökad risk för internaliserande problem bland barn och unga.
  • Psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att de känner sig stressade av skolarbetet. Utvecklingen av andelen som känner sig stressade har till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykisk ohälsa sedan 1990-talets slut.

Läs mer om skolans påverkan på barns och ungas psykiska hälsa

Större utmaningar på arbetsmarknaden för unga

  • Förändringar på arbetsmarknaden har inneburit allt högre krav på utbildning och kompetens för att få ett arbete.
  • Många unga vuxna känner sig oroliga för sin framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden.
  • Det är troligt att även de yngre är medvetna om dessa förändringar och att det medfört en ökad press på dem att fullfölja gymnasiet med bra betyg för att kunna fortsätta på en eftergymnasial utbildning. De högre kraven på utbildning och kompetens har troligen påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga.

Läs mer om vilken inverkan förändringar på arbetsmarknaden kan ha haft på barns och ungas psykiska hälsa

Relationer inom familjen är bättre eller oförändrade

Relationen mellan barn och föräldrar eller ett förändrat föräldraskap tycks inte ha påverkat utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga.

  • Föräldrars sätt att uppfostra sina barn har blivit mindre auktoritärt sedan 1980-talet. Folkhälsomyndighetens sammanställning av den vetenskapliga litteraturen tyder på att ett mindre auktoritärt föräldraskap minskar risken för att barnen ska utveckla psykisk ohälsa.
  • Psykosomatiska symtom är vanligare bland barn och unga som uppger att de har svårt för att prata med sina föräldrar om bekymmer. Det har inte skett någon ökning av andelen unga som har svårt att prata med sina föräldrar sedan 1980-talet, vilket tyder på att detta inte kan vara en anledning till ökningen av psykisk ohälsa.
  • Sedan tidigt 1990-tal har det blivit vanligare att barn till separerade föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Vår sammanställning av den vetenskapliga litteraturen är dock för begränsad för att kunna dra några säkra slutsatser om samband mellan separationer och risken att barn utvecklar psykisk ohälsa.

Ökade skillnader i socioekonomiska villkor

Ekonomisk utsatthet i absoluta termer tycks inte ha bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. Däremot är det oklart vilka konsekvenser ökade inkomstskillnader har för barns och ungas psykiska ohälsa. Läs mer om absolut och relativ ekonomisk utsatthet i huvudrapporten av Varför ökar den psykiska ohälsan bland barn och unga i Sverige?

  • Andelen ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige har minskat sedan 1990 enligt absoluta mått som s.k. låg inkomststandard eller om familjen får ekonomiskt bistånd. Däremot har andelen ekonomiskt utsatta barn och unga ökat om man ser till relativa mått, det vill säga en familjs inkomst i relation till inkomsterna hos den övriga befolkningen.
  • Psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att familjen inte har det så bra ekonomiskt ställt, jämför med dem som uppger att de har det bra ekonomiskt ställt. Andelen som upplever att de inte har det bra ställt har minskat sedan 1990-talets början, från 14 till 4 procent.
  • Vår sammanställning av den vetenskapliga litteraturen indikerar att sämre ekonomiska förutsättningar i absoluta termer ökar risken för internaliserade problem bland barn och unga. Däremot är det inte klart hur relativ socioekonomisk utsatthet påverkar barns och ungas psykiska ohälsa.

Oklar betydelse av digitala medier

Såväl datoranvändningen (inkl. surfplattor och smartphones) som datorspelandet har ökat bland 13- och 15-åringar under 2000-talet. Det har inte skett några tydliga förändringar i tv-tittandet. Forskning tyder på att det finns både positiva och negativa hälsoeffekter av att ägna sig åt internetbaserade aktiviteter. Därför är det oklart om den ökade användningen av digitala medier har bidragit till den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga. Framtida forskning får visa om spridningen av hemdatorer, surfplattor och smarta mobiler som ägt rum under 2010-talet bidragit till ökningen av symtom på psykisk ohälsa bland unga under samma period.

Folkhälsomyndighetens uppdrag

En god och jämlik psykisk hälsa och goda uppväxtvillkor är en förutsättning för alla barns och ungas välbefinnande. Därför arbetar vi för att stärka barn och ungas psykiska hälsa.
Vår roll är inte att uttala oss om hur t.ex. skolan kan förbättras, utan snarare att öka kunskapen om levnadsvanor och levnadsförhållanden som är viktiga för barns hälsa, samt att följa utvecklingen över tid.

Folkhälsomyndigheten har ett särskilt uppdrag att bygga upp, utveckla och samordna det nationella arbetet som syftar till att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa i hela befolkningen.