Ojämlikheter i psykisk hälsa

Den psykiska hälsan i Sverige är ojämlikt fördelad. Ojämlikheten börjar redan under småbarnsåren och försätter in i ålderdomen. Ekonomi och sysselsättning är två av de faktorer som påverkar ojämlikheten i hälsa. De med lägre inkomst eller de som står lägre i den sociala hierarkin har sämre förutsättning för en god psykisk hälsa.

Illustration på människor

Vad innebär en ojämlik psykisk hälsa?

Ojämlikhet i psykisk hälsa uppstår till följd av att sociala grupper har olika tillgång till resurser med betydelse för hälsan. De olika resurserna är sammankopplade, förstärker varandra och samspelar genom hela livet. Psykisk hälsa är därmed både en förutsättning och ett resultat av vilka resurser individen har till sitt förfogande, såsom exempelvis utbildning, arbete och försörjning.

Att den psykiska hälsan inte är jämnt fördelad i befolkningen ger konsekvenser för hela samhället då det påverkar individers möjligheter till bland annat utbildning och ett hållbart arbetsliv.

Att leva med psykisk ohälsa är kopplat till ogynnsamma livsvillkor och sämre villkor i arbetslivet genom t.ex. lägre inkomst eller arbetslöshet. Risken att dö innan 70 års ålder är högre bland dem som fått psykiatrisk slutenvård än bland dem som inte vårdats, och allra högst bland dem med kortare utbildning.

Folkhälsomyndighetens utredare Sara Fritzell berättar om myndighetens kunskapssammanställning kring ojämlikheter i psykisk hälsa.

illustration arbete och ekonomiInkomst, sysselsättning och kön hör till de viktigaste faktorerna

Socioekonomi, t.ex. inkomst och utbildning, har stor betydelse för psykisk hälsa. Sambanden mellan inkomst och psykisk hälsa går åt båda hållen och är dessutom självförstärkande; psykisk ohälsa kan leda till minskad inkomst, och minskad inkomst kan leda till psykisk ohälsa. Vi ser stora ojämlikheter i psykiska besvär, psykiska diagnoser och suicid som är relaterade till inkomstnivå. Skillnaderna mellan olika inkomstgrupper har dessutom ökat bland vuxna. Det finns en gradvis skillnad i psykiska besvär över olika inkomstgrupper, med mindre psykiska besvär i högre inkomstgrupper, och det tyder på att det inte bara är inkomst som spelar roll, utan även vilken placering man har i den sociala hierarkin. Att vara arbetslös eller uppleva ekonomiska bekymmer (så kallad ekonomisk kris) är också förknippat med en högre risk för psykiska besvär.

Våra analyser av vad som förklarar ojämlikhet i psykisk hälsa visar att bland vuxna är de viktigaste sociala bestämningsfaktorerna kopplade till sysselsättning och ekonomi. Det gäller både ojämlikheter utifrån inkomst och kombinationer utifrån olika sociala positioner, som t.ex. kön och inkomst i kombination med sexuell orientering.

Insatser för att minska ekonomisk utsatthet och främja sysselsättning kan därför minska ojämlikhet i psykisk hälsa.

Illustration funktionsnedsättning och hbtqPsykiska besvär vanligare i vissa grupper

Den psykiska hälsan är också ojämnt fördelad utifrån diskrimineringsgrunderna kön, födelseland, funktionshinder och sexuell läggning. Psykiska besvär är vanligare i vissa grupper, t.ex. bland homo- och bisexuella, mottagare av ekonomiskt bistånd, arbetslösa unga vuxna och ensamstående mödrar. Personer med funktionsnedsättning rapporterar också oftare psykiska besvär, och bland unga med funktionsnedsättning har den psykiska hälsan försämrats över tid. Insatser för att få ett mer inkluderande samhälle ha positiv effekt eftersom otrygghet och kränkningar är viktiga faktorer för ojämlikheter i psykisk ohälsa.

Illustration uppväxtvillkor Utsatthet bland barn och unga påverkar psykisk hälsa

Redan från tidig ålder märks ojämlikheter i självrapporterade psykiska besvär, både utifrån kön och socioekonomisk status. Barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll rapporterar exempelvis mer psykosomatiska besvär än andra barn och ungdomar. Även andra faktorer utöver ekonomi, exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå, födelseland och familjetyp har betydelse för skillnader i barns psykiska hälsa. Psykiska besvär kan utvecklas till allvarligare psykisk ohälsa, vilket kan få konsekvenser senare i livet, och lyfter vikten av förebyggande insatser för barns och ungas psykiska hälsa. Strukturella faktorer såsom familjepolitik kan göra skillnad för ojämlikheter i psykisk hälsa. Det gäller även skolan som når alla barn och unga, och har en viktig kompensatorisk uppgift för att minska ojämlik psykisk hälsa och förbättra förutsättningarna för de som är mest utsatta.

Kunskapsstöd

Gå till toppen av sidan