Statistik över vuxnas psykiska hälsa

De flesta uppger ett gott psykiskt välbefinnande. Siffor från den senaste nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, visar dock att det har skett en ökning av andelen som uppger olika typer av besvär som kan indikera psykisk ohälsa som ängslan, oro och ångest. Även stress har ökat sedan mätningen 2016 och främst bland unga.

De flesta uppger ett gott psykiskt välbefinnande

Ett gott psykiskt välbefinnande uppgav 73 procent av befolkningen år 2016. Av dessa var det 36 procent som upplevde ett mycket gott psykiskt välbefinnande. Att uppge ett gott psykiskt välbefinnande är vanligare bland män än kvinnor.
En lägre andel av de yngre åldersgrupperna uppger ett gott psykiskt välbefinnande. Lägst andel finns bland kvinnor i åldern 16–29 år, 67 procent. Motsvarande andel bland männen i samma åldersgrupp är 80 procent.
Från och med 2018 använder Folkhälsomyndigheten ett annat mätinstrument för att mäta psykiskt välbefinnande. Dessa siffror kommer att redovisas våren 2019.

Sverigekarta som visar att 73 procent av befolkningen uppger ett gott psykiskt välbefinnande.

Nedsatt psykiskt välbefinnande

Nedsatt psykiskt välbefinnande kan indikera lättare besvär av psykisk ohälsa. Andelen av befolkningen som uppgav nedsatt psykiskt välbefinnande var 17 procent 2018.

Bland kvinnor var andelen 20 procent och bland männen 14 procent. Andelen har ökat sedan den senaste mätningen 2016, men ökningen är inte statistiskt säkerställd.

Nedsatt psykiskt välbefinnande är fortfarande vanligast bland unga och i synnerhet bland unga kvinnor. I åldersgruppen 16–29 år angav 33 procent av kvinnorna och 19 procent av männen nedsatt psykiskt välbefinnande.

Många känner lättare ängslan, oro eller ångest

Att känna oro, ängslan eller ångest är normalt. Men om känslorna tilltar kan de orsaka svårt lidande. År 2018 uppgav 39 procent av befolkningen 16–84 år lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Det är en ökning sedan 2016 då andelen var 36 procent. Av de tillfrågade kvinnorna angav 46 procent besvär av ängslan, oro eller ångest. Motsvarande andel bland männen var 32 procent.

Svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var mer ovanligt. Bland de 39 procent som uppgav besvär var det 7 procent som hade svåra besvär. Även svåra besvär har ökat sedan 2016, men bara bland kvinnor. Unga kvinnor är de som oftast uppger både svåra och lätta besvär. I gruppen 16–29 år var det 20 procent av kvinnorna och 7 procent av männen som uppgav svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. För kvinnors del innebär det en ökning med 7 procentenheter sedan 2016. Ökningen bland unga män var 1 procentenhet och inte statistiskt säkerställd.

illustration över ängslan, oro och ångest

Suicidtankar

År 2018 var det sammanlagt 4 procent av kvinnorna och 3 procent av männen 16–84 år som uppgav att de övervägt att ta sitt liv under det senaste året. Det har inte skett någon ökning eller minskning av andelen som uppger suicidtankar sedan föregående mätning, 2016.
Precis som tidigare år var det fler unga än äldre som uppgav suicidtankar. I åldersgruppen 16–29 år var det 8 procent av kvinnorna och 6 procent av männen som uppgav att de övervägt att ta sitt liv. Motsvarande andel i åldersgruppen 65–84 år var 1 procent.

Stress

År 2018 uppgav 16 procent av befolkningen 16¬–84 år att de kände sig stressade. Andelen var högre bland kvinnor, 19 procent, än bland män, 12 procent. Unga uppgav oftare stress än äldre. Högst var andelen bland kvinnor i åldern 16–29 år där 35 procent angav stress. Detta var en ökning med 6 procentenheter sedan den föregående mätningen, 2016. Bland män i samma ålder var andelen stressade 18 procent.

Fler personer med eftergymnasial utbildning uppgav stress jämfört med personer med kortare utbildning. Det fanns också stora skillnader mellan yrkesverksamma och de som – av olika anledningar – stod utanför arbetsmarknaden. Både studerande, arbetslösa och långtidssjukskrivna uppgav stress i högre utsträckning än yrkesarbetande. Bland studenter har andelen stressade ökat från 22 till 31 procent mellan åren 2016 till 2018.

illustration stress

Sömnbesvär vanligast bland äldre kvinnor

För att kroppen ska kunna återhämta sig behövs sömn i rätt mängd och i bra kvalitet. Sömn är viktig både för den psykiska och den somatiska hälsan. Sömnbesvär är dock relativt vanligt förekommande och av befolkningen 16–84 år var det 39 procent som uppgav sömnbesvär i någon grad 2018. Av dessa skattade sju procent sina besvär som svåra medan resten uppgav att de hade lätta besvär.

Sömnsvårigheter var vanligare bland äldre än yngre personer, särskilt bland kvinnor. I åldersgruppen 65–84 år rapporterade 53 procent av kvinnorna och 35 procent av männen sömnbesvär i någon grad 2018. I åldersgruppen 16–29 år var det 40 procent av kvinnorna och 31 procent av männen som uppgav sömnsvårigheter.

Läs mer

Folkhälsodata och FolkhälsoStudio

Fakta

Psykisk hälsa kan mätas på olika sätt. Psykiskt välbefinnande fokuserar främst på de positiva dimensionerna av psykisk hälsa, medan nedsatt psykiskt välbefinnande ringar in lättare grader av psykisk ohälsa. Olika typer av besvär, så som ängslan, oro, ångest, och stress kan också vara viktiga för att förstå den psykiska hälsan.

Att mäta psykisk hälsa

Psykisk hälsa kan mätas på olika sätt. Allmän självskattad hälsa omfattar både den psykiska, somatiska och sociala hälsan. Psykiskt välbefinnande fokuserar främst på de positiva dimensionerna av psykisk hälsa medan nedsatt psykiskt välbefinnande ringar in lättare grader av psykisk ohälsa. Olika typer av besvär, så som ängslan, oro, ångest, stress och sömnbesvär, kan också vara viktiga för att förstå psykisk hälsa.

Här kan du få hjälp

Behöver du akut hjälp? Ring 112.

För svar om vart du ska vända dig inom vården besök 1177 Vårdguiden, eller ring 1177.

Här finns fler hjälplinjer.

Gå till toppen av sidan