Därför ökar psykisk ohälsa bland unga

Allt fler barn och unga i Sverige rapporterar psykisk ohälsa. Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga som uppger att de har återkommande psykosomatiska symtom fördubblats, och nästan hälften av 15-åringarna har denna typ av besvär. Vi har undersökt vilka faktorer som kan ha påverkat ökningen under perioden 1985–2014.

Det är troligt att brister i skolans funktion har bidragit till den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga, liksom press på grund av de ökade kraven på arbetsmarknaden. Vår slutsats är att den svenska skolan behöver stärkas. Med bättre skolresultat får barn och unga också större möjligheter på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar för en god hälsa.

Film: Petra Löfstedt berättar om rapporten Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga?.

Nedan presenteras några av de områden som undersökts. Ytterligare områden och mer information finns i rapporten nedan:

Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga? – Utvecklingen under perioden 1985–2014

Skolan fungerar sämre

Sjunkande skolprestationer och utbredd skolstress kan ses som tecken på att skolan som helhet fungerar sämre än tidigare. Brister i skolans funktion har troligen bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. Vi ser att flera faktorer spelar in:

• Sedan 1990-talets början har det svenska skolsystemet förändrats, med exempelvis kommunaliseringen, friskolereformen, införandet av skolpeng och nya betygssystem.
• Skolprestationerna bland högstadieelever försämrades under perioden 1995–2012, enligt de internationella undersökningarna Pisa och TIMSS. Folkhälsomyndigheten har sammanställt den vetenskapliga litteraturen och resultatet tyder på att det finns ett samband mellan sämre skolprestationer och ökad risk för inåtvända problem bland barn och unga.
• Psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att de känner sig stressade av skolarbetet. Andelen som känner sig stressade har också ökat sedan 1990-talets slut, i stort sett på samma sätt som andelen med psykisk ohälsa har ökat.

Du kan läsa mer om inåtvända psykiska problem längst ned på sidan.

Större utmaningar på arbetsmarknaden för unga

Förändringar på arbetsmarknaden har inneburit allt högre krav på utbildning och kompetens för att få ett arbete. Många unga vuxna känner sig därför oroliga för sin framtida utbildning och sina möjligheter på arbetsmarknaden. Det är troligt att även de yngre är medvetna om dessa förändringar och känner en ökad press på att fullfölja gymnasiet med bra betyg för att kunna fortsätta på en eftergymnasial utbildning. De högre kraven på utbildning och kompetens har troligen påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga.

Relationer inom familjen är bättre eller oförändrade

Relationen mellan barn och föräldrar eller ett förändrat föräldraskap tycks inte ha påverkat utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga:

• Föräldrars sätt att uppfostra sina barn har blivit mindre auktoritärt sedan 1980-talet. Folkhälsomyndigheten har sammanställt den vetenskapliga litteraturen och resultaten tyder på att ett sådant föräldraskap minskar risken för att barnen ska utveckla psykisk ohälsa.
• Psykosomatiska symtom är vanligare bland barn och unga som har svårt för att prata med sina föräldrar om bekymmer. Andelen med sådana svårigheter har inte ökat sedan 1980-talet, så ökningen av psykisk ohälsa beror inte på det.
• Sedan tidigt 1990-tal har det blivit vanligare att barn till separerade föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Vår sammanställning av den vetenskapliga litteraturen är dock för begränsad för att kunna se eventuella samband mellan separationer och risken för att barn utvecklar psykisk ohälsa.

Ökade skillnader i socioekonomiska villkor

Andelen ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige har minskat sedan 1990 om man ser till absoluta mått som s.k. låg inkomststandard eller familjer med ekonomiskt bistånd. Alltså verkar inte ekonomisk utsatthet i absoluta termer ha bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga, även om vår sammanställning av den vetenskapliga litteraturen visar att dåliga ekonomiska förutsättningar ökar risken för internaliserade problem.

Däremot har andelen ekonomiskt utsatta barn och unga ökat om man ser till relativa mått, det vill säga en familjs inkomst jämfört med inkomsterna hos den övriga befolkningen. Med andra ord har inkomstskillnaderna ökat. Vår genomgång av den vetenskapliga litteraturen ger dock inte svar på hur relativ ekonomisk utsatthet påverkar barns och ungas psykiska hälsa. Därför kan vi inte säga om de ökade inkomstskillnaderna har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga.

Oklar betydelse av digitala medier

Datoranvändningen (inklusive surfplattor och smartphones) och datorspelandet har ökat bland 13- och 15-åringar under 2000-talet. Forskning tyder på att det finns både positiva och negativa hälsoeffekter av att ägna sig åt internetbaserade aktiviteter, så det är oklart om digitala medier har bidragit till den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga. Framtida forskning får därför visa om ökningen kan bero på att användningen av digitala medier har ökat.