Psykisk hälsa och ohälsa är uttryck som regelbundet används i det allmänna samtalet, men innebörden är långt ifrån självklar. Psykisk hälsa kan till exempel användas när man talar om både psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande. Psykisk ohälsa kan i sin tur syfta på varierande tillstånd, alltifrån vardagliga psykiska besvär till svåra psykiatriska tillstånd och suicid (figur 1).

För att göra vår kommunikation så tydlig som möjligt har Folkhälsomyndigheten medverkat i ett terminologiarbete tillsammans med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Målet med det arbetet var att komma fram till ett gemensamt sätt att använda psykisk hälsa och relaterade uttryck. Här nedanför beskriver och förklarar vi de ord som mvi har enats om att använda samt i vilka sammanhang vi använder dem.

Observera att dessa ordförklaringar enbart avser terminologin kring psykisk hälsa. Vi menar alltså inte att förklara hur psykisk hälsa gestaltar sig eller tar sig uttryck.

Figur 1. Dimensioner av psykisk hälsa och psykisk ohälsa.

illustration som visar dimensioner av psykisk hälsa och psykisk ohälsa

Psykisk hälsa och ohälsa

Psykisk hälsa och psykisk ohälsa är två samlingsbegrepp. Figur 1 illustrerar att psykisk hälsa omfattar samtliga aspekter, från psykiskt välbefinnande via olika former av psykisk ohälsa ända ner till suicid. I psykisk ohälsa ingår psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid.

Psykiskt välbefinnande

Psykiskt välbefinnande är den positiva aspekten av psykisk hälsa. Psykiskt välbefinnande handlar om att kunna känna till exempel glädje, lycka och livstillfredsställelse, men också om förmågan att hantera livets upp- och nedgångar och att balansera positiva och negativa känslor. Psykiskt välbefinnande är också att ha goda sociala relationer, att känna engagemang, och att kunna utveckla och uppnå sin potential utifrån sina förutsättningar.

Psykiska besvär

Psykiska besvär är självrapporterade i våra enkätundersökningar och utgör en aspekt av psykisk ohälsa. Psykiska besvär kan vara av varierande art och svårighetsgrad. Det kan handla om till exempel ängslan, oro, ångest, nedstämdhet eller sömnbesvär. Besvären kan vara lätta eller svåra.

Eftersom psykiska besvär är självrapporterade går det inte att avgöra om det är reaktioner på vanliga påfrestningar eller om det är symptom på en mer omfattande problematik. Utgångspunkten är dock att de flesta självrapporterade psykiska besvär inte uppfyller kriterierna för en psykiatrisk diagnos.

Psykiatriska tillstånd

Med psykiatriska tillstånd avser vi all diagnosticerad psykisk ohälsa. Uppgifterna kommer vanligen från olika hälsodataregister, till exempel patientregistret.

Eftersom de flesta register är baserade på diagnoskoder från det internationella klassifikationssystemet ICD-10 är utgår vi från det när vi sammanställer uppgifterna. Det innebär att psykiatriska tillstånd omfattar psykiska sjukdomar, syndrom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det innebär också att olika typer av substansberoende ingår. Därutöver inkluderar vi självskadebeteende, suicidförsök och suicid, även om dessa inte utgör psykiatriska diagnoskoder i ICD-10.

Våra riktlinjer

Eftersom psykisk hälsa och psykisk ohälsa innehåller många olika aspekter finns det en risk att orden blir missvisande. Genom terminologiarbetet har vi tillsammans med SKR och Socialstyrelsen enats om följande:

  • Psykisk hälsa använder vi för att sammanfatta hela området, både psykiskt välbefinnande, psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid.
  • Psykisk ohälsa använder vi för att sammanfatta psykiska besvär, psykiatriska tillstånd och suicid.
  • Vi undviker att använda ord som psykisk hälsa eller psykisk ohälsa när vi enbart avser enskilda aspekter av uttrycken.

Läs mer

Begrepp, psykisk hälsa – ett dokument som SKR, Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen tagit fram