Skola och psykisk hälsa

Skolans betydelse för psykiska problem bland barn

Många skolbarn upplever nedstämdhet, ångest, huvudvärk, sömnproblem och andra liknande inåtvända psykiska problem. Att ha sådana problem vid tidig ålder kan ge konsekvenser på kort och lång sikt. Det är därför angeläget att förstå vad som kan förebygga eller minska den här typen av problem.

Vi har kartlagt vad forskningen säger om skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland barn. Nedan presenteras några av resultaten från kartläggningen. Ytterligare information finns i rapporten nedan:

Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn - en kartläggning av systematiska litteraturöversikter

Du kan läsa mer om inåtvända psykiska problem längst ned på sidan.

Att lära barn om psykisk hälsa kan minska psykiska problem

När skolan lär barn om psykisk hälsa och hur den kan hanteras, både sin egen och andras, minskar förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barnen. De positiva effekterna kan ses på skolbarn i alla åldrar, såväl på lågstadiet och mellanstadiet som på högstadiet och gymnasiet. De kunskapshöjande insatserna är effektiva när de riktas till alla barn i en klass eller en skola. Detsamma gäller när insatserna riktas specifikt till barn som har särskild risk att utveckla psykiska problem.

Dock verkar effekterna av insatserna minska eller försvinna över tid. Det är därför intressant att undersöka om fortlöpande kunskapshöjande insatser om psykisk hälsa kan leda till mer hållbara effekter över tid.

Socialt stöd från lärarna och mobbning i skolan har betydelse för psykisk hälsa

Desto bättre stöd barnen får från sina lärare, desto mer minskar de inåtvända psykiska problemen. Ett gott socialt stöd från lärarna är därmed ett skydd mot sådana psykiska problem. Däremot ökar mobbning i skolan risken för inåtvända psykiska problem. Det innebär att inåtvända psykiska problem är vanligare bland barn som mobbas i skolan än bland de som inte mobbas.

Skolan kan alltså bidra till minskade inåtvända psykiska problem bland barn genom att se till att alla barn får det stöd de behöver från sina lärare, och genom att förhindra mobbning i skolan.

Samhörighet med skolan och skolprestationer kan också ha betydelse

Barn som upplever att de har en bra samhörighet med skolan verkar ha färre inåtvända psykiska problem än barn som upplever sämre samhörighet med skolan. Hur barn presterar i skolan kan också ha betydelse. Inåtvända psykiska problem tycks vara vanligare hos barn med låga skolprestationer än hos andra barn.

Det tyder på att upplevd samhörighet med skolan kan vara ett skydd mot inåtvända psykiska problem, medan låga skolprestationer kan öka risken för sådana problem. Det är därför viktigt att skolan arbetar för att alla barn ska känna samhörighet med sin skola och att andelen barn med låga skolprestationer minimeras.

Ytterligare kunskapsunderlag från Folkhälsomyndigheten

Tillsammans med Karolinska Institutet har vi sammanställt kunskap om vilken betydelse insatser för ökad fysisk aktivitet i skolan har för barns psykiska hälsa.

Om resultatet av den systematiska litteraturstudien

Vi har även utvärderat implementering och effekter av en modell där socialtjänst, hälso- och sjukvård och elevhälsan samverkar i skolan kring tidiga insatser för barns psykiska hälsa. Arbetet har gjorts tillsammans med Karolinska Institutet och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Om resultatet av ett test i tio kommuner och anslutande regioner

Läs mer

• Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn, en kartläggning av systematiska litteraturöversikter
• Skolbarn som är fysiskt aktiva rapporterar bättre psykisk hälsa
• Skolbaserad samverkan för barns och ungas psykiska hälsa – lärdomar från praktiken
• Insatser i skolan kan minska psykiska problem, Utblick folkhälsa oktober 2019
• Skolrelaterade insatser för fysisk aktivitet och effekt på psykisk hälsa bland barn och unga, en systematisk litteraturöversikt och metaanalys
• Folkhälsomyndighetens statistik över förskola, grundskola och gymnasieskola