Illustration på människor

Vad innebär en ojämlik psykisk hälsa?

Ojämlikhet i psykisk hälsa beror på att sociala grupper har olika tillgång till resurser som är viktiga för hälsan. De olika resurserna är sammankopplade, förstärker varandra och samspelar genom hela livet. Psykisk hälsa är därmed både en förutsättning för och ett resultat av individens resurser, exempelvis utbildning, arbete och försörjning.

Den ojämna fördelningen av psykisk hälsa får konsekvenser för hela samhället eftersom den påverkar individers möjligheter att bland annat skaffa sig en utbildning och ett hållbart arbetsliv.

Att leva med psykisk ohälsa är kopplat till ogynnsamma livsvillkor och sämre villkor i arbetslivet, t.ex. lägre inkomst eller arbetslöshet. Risken att dö innan 70 års ålder är också högre bland dem som fått psykiatrisk slutenvård än bland dem som inte vårdats, och allra högst bland dem med för gymnasial utbildning.

Folkhälsomyndighetens utredare Sara Fritzell berättar om myndighetens kunskapssammanställning kring ojämlikheter i psykisk hälsa.

illustration arbete och ekonomiInkomst, sysselsättning och kön hör till de viktigaste faktorerna

Socioekonomisk nivå, t.ex. inkomst och utbildning, har stor betydelse för psykisk hälsa. Sambanden går åt båda hållen och är dessutom självförstärkande; psykisk ohälsa kan leda till minskad inkomst, och minskad inkomst kan leda till psykisk ohälsa. Vi ser stora ojämlikheter i psykiska besvär, psykiska diagnoser och suicid som är relaterade till inkomstnivå. Skillnaderna mellan olika inkomstgrupper har dessutom ökat bland vuxna. Det finns en gradvis skillnad i psykiska besvär över olika inkomstgrupper, med mindre psykiska besvär i grupper med högre inkomst. Mycket tyder på att det inte bara är inkomsten som spelar roll, utan även vilken placering man har i den sociala hierarkin. Att vara arbetslös eller uppleva ekonomiska bekymmer (så kallad ekonomisk kris) är också förknippat med en högre risk för psykiska besvär.

Enligt våra analyser är ojämlikhet i psykisk hälsa bland vuxna främst kopplat till sysselsättning och ekonomi, när det gäller sociala bestämningsfaktorer. Det gäller både ojämlikheter utifrån inkomst och kombinationer utifrån olika sociala positioner, t.ex. kön och inkomst i kombination med sexuell orientering.

Insatser för att minska ekonomisk utsatthet och främja sysselsättning kan därför minska ojämlikhet i psykisk hälsa.

Illustration funktionsnedsättning och hbtqPsykiska besvär vanligare i vissa grupper

Den psykiska hälsan är också ojämnt fördelad utifrån diskrimineringsgrunderna kön, födelseland, funktionshinder och sexuell läggning. Psykiska besvär är vanligare i vissa grupper, t.ex. bland homo- och bisexuella, mottagare av ekonomiskt bistånd, arbetslösa unga vuxna och ensamstående mödrar. Personer med funktionsnedsättning rapporterar också oftare att de har psykiska besvär, och den psykiska hälsan har blivit sämre bland unga med funktionsnedsättning. Insatser för att få ett mer inkluderande samhälle har positiv effekt eftersom otrygghet och kränkningar är viktiga faktorer för ojämlikheter i psykisk ohälsa.

Illustration uppväxtvillkor Utsatthet bland barn och unga påverkar psykisk hälsa

Redan i tidig ålder märks ojämlikheter i självrapporterade psykiska besvär, utifrån både kön och socioekonomisk status. Barn och unga i socioekonomiskt utsatta hushåll rapporterar exempelvis mer psykosomatiska besvär än andra barn och ungdomar. Även andra faktorer utöver ekonomi har betydelse för skillnaderna, exempelvis föräldrarnas utbildningsnivå och födelseland samt familjetyp. Psykiska besvär kan utvecklas till allvarligare psykisk ohälsa, vilket kan få konsekvenser senare i livet, och detta visar vikten av förebyggande insatser för barns och ungas psykiska hälsa. Strukturella faktorer såsom familjepolitik också kan göra skillnad för ojämlikheter i psykisk hälsa. Det gäller även skolan som når alla barn och unga, och spelar en viktig kompensatorisk roll för att minska ojämlikheterna i psykisk hälsa och förbättra förutsättningarna för de som är mest utsatta.