Fler än 10 000 människor i Sverige dör för tidigt varje år. Ohälsosamma levnadsvanor gör att cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, kronisk lungsjukdom och psykisk ohälsa drabbar tiotusentals människor per år i Sverige. Detta får katastrofala konsekvenser på individnivå och för hela samhället. För att hejda utvecklingen krävs ett brett samarbete mellan frivilligorganisationer, kommuner, landsting och statliga myndigheter.

WHO:s senaste statistik för Sverige visar att livsstilssjukdomarna toppar ohälsolistan och forskning visar att levnadsvanorna i hög grad bidrar till att allt fler insjuknar i livsstilsrelaterade sjukdomar. Det är helt enkelt för många som röker, har en hög alkoholkonsumtion, rör sig för lite och äter både fel och för mycket.

Under de senaste 20 åren har andelen överviktiga i befolkningen fördubblats också bland barn. Det finns nu dubbelt så många överviktiga tioåringar som vid 1980-talets mitt. Detta är en utveckling som påverkas av hur samhället ser ut, allt från att barn åker och inte går till skolan, till att exempelvis godis och läsk är så lättillgängligt.

Det finns också tydliga samband mellan minskad fysisk aktivitet i skolåldern och sämre studieresultat. Levnadsvanor grundläggs tidigt i livet och det är därför viktigt att prioritera barns uppväxtvillkor.

Cancer och andra folksjukdomar går bevisligen att förebygga med hälsosammare levnadsvanor. Enligt Cancerfondens beräkningar skulle en tredjedel av de svenska cancerfallen, det vill säga cirka 18 000 diagnoser och 7 000 dödsfall per år, kunna förhindras genom en hälsosam livsstil.

Men alla löper inte lika stor risk att drabbas av olika sjukdomar. Individens val av livsstil är inte så fritt som man kan tro. I själva verket skiljer sig levnadsvanorna påtagligt beroende på social miljö, utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och bostadsort. Sjukvården påverkas när omfattningen av ohälsan tar allt mer av resurserna och leder till överbelastning och kompetensbrist.

En stor del av kostnaderna går i dag åt till att behandla sjukdomar och symtom som hade kunnat förebyggas. Det är därför ekonomiskt ohållbart att inte satsa mer på förebyggande hälso- och sjukvård. Sådana satsningar måste dessutom riktas till dem som har de största riskerna att drabbas av ohälsa.

Sveriges totala kostnader för hälso- och sjukvård och förlorade inkomster till följd av sjukfrånvaro eller för tidig död beroende på kost, fysisk aktivitet, alkohol och tobak, har beräknats till 50 miljarder kronor per år.

Det behövs ett tydligt långsiktigt folkhälsoperspektiv redan i utformningen av politiken på i stort sett alla områden. Folkhälsomyndigheten kommer därför att under året bjuda in till fler och bredare samarbeten med samhällsaktörer som kan och vill bidra till att skapa förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor och bättre folkhälsa. Vi har engagemanget och vet vad som behövs.

Nu behöver vi organisera oss. Tillsammans kan vi rädda tiotusentals liv.

Debattartikeln i Dagens Medicin 28 april 2014

Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten
Stefan Bergh, generalsekreterare Cancerfonden

Kategori: Debattartikel