Ny metod ska kartlägga riskområden för hälsoskadlig värme

Publicerat

Eftersom värme och värmeböljor kan innebära fara för människors hälsa behövs åtgärder för att minska värmeexponeringen. Det gäller särskilt i tät bebyggelse med hårda ytor och lite grönområden. Folkhälsomyndigheten har nu tagit fram en metod för att kartlägga riskområden och ett kunskapsstöd för att förebygga effekterna av hälsoskadliga temperaturer.

På våra nordliga breddgrader är många ovana vid höga temperaturer och värmeböljor. Därför behövs ökad kunskap om värmens hälsoeffekter och förberedelser inom vård- och omsorg, men också om förebyggande åtgärder som minskar människors exponering för värme.

Metod för att kartlägga riskområden

Folkhälsomyndigheten publicerar nu två rapporter. I den ena beskrivs en ny metod för att kartlägga var höga temperaturer kan uppstå i städer och andra tätorter. Metoden är enkel och baseras på geografisk data som är lättillgänglig för kommuner och länsstyrelser.

– Metoden tar bland annat hänsyn till markyta, byggnadsmaterial och grönytor utifrån vad som påverkar värmen mest under dag respektive natt. Resultatet är en kartbild som visar de områden där det kan bli särskilt varmt, säger utredaren Elin Andersson på Folkhälsomyndigheten.

Hänsyn till riskgrupper

Kartbilden kan också kompletteras med information om riskgrupper. Det kan till exempel vara data över befolkningens åldersfördelning i tätorten eller var verksamheter som sjukhus, äldreboenden och förskolor finns.

Att kartlägga en tätorts möjliga riskområden för värme kan ge underlag för kommuner och fastighetsägare att prioritera åtgärder i byggnader och utomhusmiljöer där risken för höga temperaturer är störst.

Risker och förebyggande åtgärder i kunskapsstöd

Folkhälsomyndighetens andra rapport beskriver vad man kan göra på kort och lång sikt för att förebygga hälsoskadliga temperaturer.

– I rapporten beskrivs hälsorisker och hur samhällets sårbarhet för värmeböljor ser ut. Den talar också om vad man kan göra rent praktiskt utomhus och inomhus för att minska risken för hälsoskadlig värme, säger Elin Andersson.

Särskilt i tätortsmiljöer behövs det åtgärder och här har kommunerna en viktig roll. Det handlar bland annat om att öka kunskapen om problemet med höga temperaturer, att anpassa gatu- och parkmiljöer, och att planera bebyggelsen för ett förändrat klimat. Även privata fastighetsägare och offentlig fastighetsförvaltning har ansvar för att anpassa byggnader och utomhusmiljöer till dagens och morgondagens värmeböljor.

Läs rapporterna

Kartläggning av bebyggelse med risk för höga temperaturer - metodbeskrivning av GIS-verktyg utifrån marktäckning

Värme och människa i bebyggd miljö - kunskapsstöd för åtgärder som minskar hälsoskadlig värme

Kategori: Nyhet
Gå till toppen av sidan