Ekonomi och sysselsättning är mest avgörande för ojämlikhet i psykisk hälsa, visar Folkhälsomyndighetens kunskapssammanställning. Att inte ha en anställning eller att uppleva ekonomiska bekymmer är förknippade med högre risk för psykiska besvär, ett faktum som märks i alla åldersgrupper. Barn till föräldrar med ekonomiska svårigheter är oftare drabbade av psykisk ohälsa jämfört med barn till föräldrar med god ekonomi.

– Det är angeläget att se till att alla barn får en uppväxt som ger förutsättningar för en god hälsa framåt i livet. Psykisk ohälsa har stora konsekvenser, både i termer av kostnader för samhället och lidande för många människor, säger Sara Fritzell, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndighetens utredare Sara Fritzell berättar om myndighetens kunskapssammanställning kring ojämlikheter i psykisk hälsa.

Både självrapporterad ångest och psykiatriska diagnoser har ökat i de lägsta inkomstgrupperna och minskat i de högsta inkomstgrupperna, vilket innebär att ojämlikheterna i psykisk hälsa utifrån inkomst har ökat under perioden 1994–2011. Totalt en tredjedel av alla suicid och självrapporterad ångest samt hälften av alla psykiatriska diagnoser återfanns fanns 2011 bland den femtedel av befolkningen med lägst inkomst.

Skillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper är som störst när det gäller allvarligare psykiatriska diagnoser, så som psykoser. Dessa är i sin tur också kopplade till kortare livslängd.

– Vi ser även skillnader i psykisk hälsa baserat på kön, funktionsnedsättning, födelseland och sexuell läggning. Ett mer inkluderande samhälle gynnar samtliga grupper som har, eller riskerar att få, psykisk ohälsa och det är därmed en viktig faktor för att minska ojämlikhet i psykisk hälsa, säger Sara Fritzell.

I juni 2018 antog riksdagen ett nytt övergripande mål för folkhälsopolitiken. Det nationella målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Samma ambition uttrycks också i Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål.

– Psykisk ohälsa är en av vår tids stora utmaningar. Att arbeta för ett samhälle där alla har samma chanser till en god psykisk hälsa skulle innebära bättre möjligheter att klara sin utbildning och för att skapa ett hållbart arbetsliv. Det skulle stärka hela samhällets utveckling, säger Sara Fritzell.

Rapporten i korthet

  • Rapporten är resultatet av ett regeringsuppdrag. Den är den första i sitt slag som kartlägger ojämlikheter i psykisk hälsa. Analyserna omfattar alla åldersgrupper – barn, unga, vuxna och äldre – och olika hälsoutfall som god psykisk hälsa, psykiska besvär, psykiatriska diagnoser och suicid.
  • Det finns sociala skillnader i förekomsten av psykisk hälsa i alla åldersgrupper utifrån både socioekonomisk ställning och diskrimineringsgrunder, som till exempel kön, funktionsnedsättning, födelseland och sexuell läggning.
  • De viktigaste bestämningsfaktorerna till ojämlikheter i psykisk hälsa bland vuxna är kopplade till sysselsättning och ekonomi.
  • Psykisk ohälsa har samband med ogynnsamma livsvillkor och exempelvis arbetslöshet eller låg inkomst, samt – vid allvarligare psykiatriska diagnoser – kortare livslängd.
  • Sociala faktorer som kränkning, otrygghet och bristande stöd bidrar också till ojämlik fördelning av psykiska besvär.

Läs mer

Ojämlikheter i psykisk ohälsa

Kategori: Nyhet