Åtgärder vidtas för att förebygga värmeböljors negativa hälsoeffekter

Publicerat

Sommaren 2018 var extremt varm under en lång period, vilket påverkade människors hälsa. Som ett led i det förbyggande arbetet vidtar Folkhälsomyndigheten ytterligare åtgärder. Bland annat ska dagens system för att övervaka hälsoläget i befolkningen utvecklas för att bättre kunna påvisa värmens effekter på hälsan.

Folkhälsomyndigheten fick efter sommaren 2018 i uppdrag av regeringen att kartlägga erfarenheterna från värmeböljan. I uppdraget ingick att utvärdera de underlag och vägledningar som myndigheten redan tagit fram, och att analysera behovet av att utveckla system för övervakning av hälsoläget kopplat till värmeböljor.

Under sommaren 2018 vittnade både allmänheten och olika verksamheter om hälsoproblem med höga inomhustemperaturer. I en undersökning som Folkhälsomyndigheten gjorde, angav drygt hälften av de svarande att de haft något symtom kopplat till värmen.

Värmeböljor kan orsaka allt från milda hälsobesvär till ökad dödlighet. Äldre kan vara extra känsliga för värme, liksom kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, gravida, små barn och personer som tar viss medicin.

– Våra datasammanställningar visar på cirka 700 fler dödsfall under sommaren 2018 än under en normal sommar. Överdödligheten sågs bara i de äldre åldersgrupperna. Det rapporterades även fler fall av exempelvis vibrioinfektioner, som smittar via badvatten. Att hantera konsekvenserna av värmeböljor är en viktig fråga för folkhälsoarbetet, säger avdelningschef Britta Björkholm.

Enligt Folkhälsomyndighetens utvärdering var de vägledningar och underlag som redan fanns tillgängliga uppskattade av kommuner, landsting och regioner och användes i stor utsträckning under värmeböljan. Kommunikationen kring kunskapsstöden behöver dock utvecklas för att säkerställa att informationen verkligen når ut till alla målgrupper.

– En annan viktig aspekt är att kunna följa hälsoeffekter som är kopplade till värmeböljor, för att få underlag till förebyggande insatser. Detta kan förbättras genom att utveckla de befintliga system som Folkhälsomyndigheten har för att övervaka dödlighet och sjuklighet i befolkningen, säger utredaren Ida Knutsson.

Förändringarna innebär exempelvis att det ska bli möjligt att snabbt fånga upp hur befolkningen mår vid värmeböljor via enkäter och analyser i realtid. Det ska också på längre sikt utredas hur antalet rapporterade fall av infektionssjukdomar kan kopplas till meteorologiska parametrar.

Kategori: Nyhet
Gå till toppen av sidan