Resultatet framkommer i maj månads Hälsorapport, en av flera undersökningar som Folkhälsomyndigheten gör för att följa hälsans utveckling under pandemin i Sverige. Av de drygt 1 400 personer som deltog i studien upplevde hela 93 procent att de hade ett bra allmäntillstånd. En siffra som var högre än väntat eftersom det finns en oro för att den psykiska hälsan ska försämras i befolkningen under pandemin, då många lever ganska isolerat.

– Även om dessa första resultat är ganska gynnsamma är det bara en undersökning på övergripande nivå. Det finns troligen grupper som har drabbats mycket hårdare av pandemin än vad som framgår här. Vi ser heller inte slutet av pandemin än och ju längre detta pågår desto större är riskerna för att den psykiska hälsan ska försämras i befolkningen, säger Johan Carlson, generaldirektören för Folkhälsomyndigheten.

Även om merparten av de som svarade i undersökningen uppgav sig ha en god hälsa var det vanligt att ange olika typer av psykiska besvär. Nästan 40 procent uppgav att de hade lätta besvär av stress och kände sig nedstämda medan drygt 30 procent uppgav att de hade sömnbesvär. Men dessa resultat skiljer sig inte från andra liknande undersökningar som har gjorts före pandemin. 90 procent uppgav att de kände sig lite oroliga för att någon närstående skulle bli allvarligt sjuk i covid-19 och var fjärde person svarade att de kände sig mycket oroliga för detta.

– Det brukar vara en hög andel som uppger olika typer av lättare psykiska besvär i våra undersökningar. Det är inte heller konstigt att oron ökar när antalet svårt sjuka stiger så som vi har sett under våren, säger Hillevi Busch, utredare, som står bakom undersökningen.

Äldre personer saknar oftare praktisk hjälp

I maj månads undersökning framkom också att 13 procent av de äldre personerna kände sig mycket oroliga för att bli allvarligt sjuka i covid-19 och att 11 procent var mycket oroliga för att inte få vård om de behövde det. 14 procent av de äldre upplevde att de inte visste om de kunde få praktisk hjälp om de behövde stanna hemma på grund av sjukdom.

– Detta är viktiga signaler som behöver fångas upp av framför allt kommunerna som behöver vara medvetna om detta och hjälpa till, säger Hillevi Busch.

När det gäller yngre personer svarade en tredjedel i undersökningen att de kände oro för att pandemin ska påverka deras studier eller arbete.

Sammanställning av resultatet från maj månads Hälsorapport

Läs mer

Hälsorapport – en webbpanel

Covid-19-pandemins tänkbara konsekvenser på folkhälsan

Fakta om undersökningen

Hälsorapport beskriver hälsans utveckling hos stora delar ur befolkningen.
Det är en enkätundersökning som Folkhälsomyndigheten gör hos slumpvis utvalda personer ur en panel med 4 500 deltagare. I undersökningen i maj svarade 1 416 personer, 88 procent i åldrarna 16-84 år.

Covid-19 och folkhälsa

Folkhälsomyndigheten arbetar för att få kunskap kring hur befolkningen lever och mår under pandemin. Det pågår flera studier med kompletterande metoder för att få information om hälsan hos fler grupper. Det handlar bland annat om möjligheten att följa hälsan hos små barn, personer som lever under särskilda förhållanden, i missbruk eller med funktionsvariationer. Arbetet kommer att redovisas på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Kategori: Nyhet