Globalt lever cirka 260 miljoner med hepatit B och cirka 70 miljoner med hepatit C och ungefär en av tio är medveten om sin hepatitinfektion (WHO). WHO har satt upp som globalt mål att Hepatit B och C ska vara eliminerade som folkhälsohot i världen till år 2030.

För hepatit B finns ett effektivt vaccin som skyddar mot infektion samt möjlighet till behandling som kan minska risken för sena komplikationer som skrumplever och levercancer. För hepatit C finns inget vaccin men däremot behandling som är mycket effektiv i att bota infektionen.

Hepatit C i Sverige

I Sverige lever cirka 20 000–30 000 med en diagnosticerad hepatit C-infektion. Under de senaste fem åren har successivt färre antal fall rapporterats. Från cirka 2000 fall årligen, rapporterades runt 1600 fall per år 2017–2018 och 2019 rapporterades cirka 1400 fall. Merparten av dessa har fått sin hepatit C infektion i Sverige (figur 1) och cirka 70 procent via injektion av droger med orena injektionsverktyg. Även om andelen fall sjunker överlag, står fortfarande unga som injicerar droger för en stor andel av fallen vilket tyder på fortgående smittspridning i gruppen. En viktig åtgärd för att minska smittspridningen och risken för utbrott bland personer som injicerar droger är att tillhandahålla både mobila och stationära sprututbyten. Under de senaste tre åren har många sprututbytesprogram startats upp i Sverige, och under 2019 fanns totalt 24 sprutbytesverksamheter fördelade på 16 av Sveriges 21 regioner, vilket kan vara en bidragande orsak till nedgången i antalet nya fall.

Hepatit B i Sverige

I Sverige lever cirka 20 000–35 000 med en diagnosticerad hepatit B-infektion. Under 2015–2016 rapporterades fler fall än tidigare år av hepatit B i Sverige, cirka 2 000 per år, för att under 2017–2019 sjunka till runt 1100–1200 fall per år. Den kraftiga nedgången är tydligast bland personer som fått sin hepatit B-infektion utomlands och nedgången kan förklaras av en minskad migration från länder med högre förekomst av hepatit B. Personer som smittats i Sverige ligger på en förhållandevis låg nivå sett till det totala antalet som rapporteras årligen (figur 1) och heterosexuell smittväg är den vanligast förekommande smittvägen i Sverige. Majoriteten av alla rapporterade fall har en utvecklad kronisk infektion vid diagnostillfället. Bärare av kronisk hepatit B-infektion är ofta personer födda utomlands i länder där hepatit B är mer vanligt förekommande, och som ofta fått infektionen redan vid födseln, varför det är viktigt att vid ankomst till Sverige erbjuda hälsoundersökning, inklusive vård och behandling. För att förhindra vidare smittspridning av hepatit B är det viktigt att nå ut med information och erbjudande om hepatit B-vaccination till personer som kommer från länder med högre förekomst av hepatit B samt andra olika riskgrupper

Hepatit B och C utgör två olika epidemier i Sverige

I Sverige utgör hepatit B och C två olika slags epidemier. Hepatit B är en epidemi vars förekomst framförallt speglar och varierar med migrationsmönster i världen, då merparten smittats utomlands innan ankomst till Sverige, figur 1. Majoriteten som får en hepatit C-diagnos har däremot fått infektionen i Sverige och via injektion av droger med orena injektionsverktyg, och är mer beroende av insatser i svensk hälso- och sjukvård.

Figur 1. Antal fall med hepatit B och C som fått infektionen i Sverige respektive utomlands 2010–2019

linjediagram som visar antal fall med hepatit B och C som fått infektionen i Sverige respektive utomlands

Den senaste tioårsperioden har cirka 10 gånger fler blivit smittade med hepatit C än med hepatit B i Sverige. De vanligaste smittvägarna för hepatit B i Sverige är via sexuell kontakt eller via injektion av droger med orena verktyg. För hepatit C är den vanligaste rapporterade smittvägen via orena injektionsverktyg. Även om hepatit B- och C-epidemierna överlappar varandra vad gäller smittvägar, är personer smittade med hepatit C via injektion av droger betydligt fler än de smittade på samma sätt med hepatit B, figur 2.

Figur 2. Antal fall som fått infektionen via injektion med orena injektionsverktyg i Sverige, 2010–2019.

Stapeldiagram över antal fall som fått infektion med hepatit via orena injektionsverktyg

Vad gör Folkhälsomyndigheten?

Folkhälsomyndigheten stödjer det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för minskad smittspridning av hepatit B och C, som en del i WHO:s globala arbete, och övervakar kontinuerligt det epidemiologiska läget för virala hepatiter i Sverige. Folkhälsomyndigheten tog 2019 fram ett kunskapsunderlag för att stödja nationella aktörer, regioner, kommuner och civilsamhällets organisationer i sitt arbete för att långsiktigt kunna uppnå WHO:s mål om eliminering av hepatit B och C som folkhälsohot till år 2030. Kunskapsunderlaget gör bedömningar på framförallt strategisk nivå, och föreslår utveckling av arbetet i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit B och C för riskutsatta grupper.

Folkhälsomyndigheten har även varit delaktig i att utveckla metoder för att kunna hitta personer som ovetandes kan bära på en hepatitinfektion. Läs mer om detta i en nyligen publicerad artikel:

Eurosurveillance: Transmission of viral hepatitis through blood transfusion in Sweden, 1968 to 2012

Folkhälsomyndigheten arbetar även långsiktigt med att förbättra övervakningen för att bättre kunna följa Sveriges väg mot eliminering av hepatit enligt WHOs mål.

Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC

Den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) har nyligen gjort en första rapport som sammanställer arbetet för eliminering av hepatit B och C i EU/EES. Där beskrivs att det förekommer betydande luckor i information i förhållande till förebyggande insatser, testning och behandling av HBV och HCV i EU/EES-länder vilket utgör en stor utmaning för att övervaka framstegen för eliminering av hepatit.

Monitoring the responses to hepatitis B and C epidemics in the EU/EEA Member States, 2019

Läs mer

Externa länkar

Kategori: Nyhet