Provsvaren som analyserats visar att de tre identifierade genetiska grupperna av SARS-CoV-2 förekom bland resenärer från flera olika europeiska länder och USA redan i slutet av februari och i början av mars.

Det är alltså troligt att smittan kommit in i Sverige från flera olika länder och att den spreds i dessa länder tidigare än vad som först rapporterats. Utöver den redan kända importen av fall från Italien och Österrike visar förekomsten av olika genetiska grupper också att smitta sannolikt introducerades i landet vid ett flertal tillfällen.

– Vår slutsats är att smittskydden i regionerna genom isolering och smittspårning i hög utsträckning hindrade smittan från Italien att få fäste i Sverige. I stället kom smittan in i landet från en rad olika länder eftersom pandemin då redan var ett faktum, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.

Denna första undersökning av arvsmassa indikerar att smitta direkt från Asien inte har fått något större fäste i Sverige. Genom kartläggningen av virusets arvsmassa går det inte att dra slutsatser om smittans ursprung.

Detta är den första genetiska kartläggningen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige liksom från data från sentinelövervakningen, ett övervakningssystem där patienter med influensaliknande symtom provtas för att påvisa hur stor andel av dessa har covid-19.

Genom att analysera arvsmassan från arvsmassan i prov med SARS-CoV-2 från svenska fall och jämföra dessa med fall från övriga världen kan förståelsen för hur covid-19 introducerades i landet öka. I det fortsatta arbetet kommer bland annat smittans utbredning i Sverige och i olika grupper att analyseras.

Läs mer

Helgenomsekvensering av svenska SARS-CoV-2 som orsakar covid-19

Kategori: Nyhet