Folkhälsomyndigheten följer löpande folkhälsans utveckling, liksom de livsvillkor och levnadsvanor som påverkar hälsan. Resultaten sammanställs i en rapport som lämnas till regeringen varje år i mars. Resultaten är alltså sammanställda innan utbrottet av covid-19.

Årets rapport visar att folkhälsan i Sverige fortsatt är god i ett internationellt perspektiv, och för stora delar av befolkningen har utvecklingen varit positiv. Under åren 2006–2018 ökade andelen med god självskattad hälsa och medellivslängden ökade med 1,7 år i genomsnitt. Men skillnader både i hälsa och förutsättningarna för en god hälsa består.

Under de senaste månaderna har det för de flesta blivit tydligt hur viktigt arbetet med de smittsamma sjukdomarna är. De kan på kort tid och med snabb spridning få stora effekter på folkhälsan. Hur den pågående pandemin med covid-19 kommer att påverka folkhälsan i Sverige, på kort och på lång sikt, är för tidigt att säga. Men med de ekonomiska konsekvenser som uppstår i samband med covid-19 finns också en ökad risk för att skillnader i hälsa mellan olika grupper blir större.

– Att den generella folkhälsan i Sverige är god ger bättre förutsättningar att också hantera utbrott av smittsamma sjukdomar. Vi behöver även framöver följa hälsoutvecklingen för att förebygga ohälsa och hälsoskillnader till följd av till exempel arbetslöshet och ekonomisk utsatthet, säger Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten.

Enligt årets rapport närmar vi oss inte det folkhälsopolitiska målet i Sverige: att sluta de påverkbara hälsoskillnaderna inom en generation. Personer med förgymnasial utbildningsnivå dör tidigare i hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och suicid jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Även den allmänna självskattade hälsan är sämre. Män uppger trots kortare medellivslängd både bättre allmän hälsa och bättre psykiskt välbefinnande än kvinnor.

Människors livsvillkor påverkar deras hälsa. Barn vars föräldrar har förgymnasial utbildning och/eller är födda utanför Europa lever väsentligt oftare i ekonomisk utsatthet än övriga barn. Rapporten visar även att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid.

– Om förutsättningarna för en god hälsa försämras och skillnaderna mellan olika grupper ökar, riskerar vi att på sikt se ökade skillnader i hälsa hos befolkningen, säger Karin Engström, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Några resultat i korthet

  • Medellivslängden ökar i Sverige för alla grupper, med undantag för kvinnor med enbart förgymnasial utbildningsnivå.
  • Andelen kvinnor som dör före 65 års ålder ökar bland dem med förgymnasial utbildningsnivå.
  • Psykisk ohälsa är ett fortsatt stort folkhälsoproblem. Suicid är mer än dubbelt så vanligt i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå jämfört med eftergymnasial. Antalet avlidna i suicid per 100 000 ökar något under perioden bland flickor/kvinnor 15–29 år.
  • Riskkonsumtion av alkohol bland män minskade i de yngre åldersgrupperna 16–44 år, vilket sammanfaller med en minskning i gruppen 30–44 vad gäller dödlighet enligt alkoholindex.
  • Långtidsarbetslösheten är flera gånger större bland dem med förgymnasial utbildningsnivå och personer födda utanför Europa än bland dem med eftergymnasial utbildningsnivå respektive dem födda i Sverige.

Läs mer

Folkhälsans utveckling – årsrapport 2020

Folkhälsans utveckling – webbsidor med siffror, grafik och text som uppdateras kontinuerligt

Information om de folkhälsopolitiska målen

Kategori: Nyhet