Under pandemins första år 2020 har befolkningens psykiska hälsa legat på en normal nivå jämfört med vanliga år i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens enkätundersökningar. En liten förändring kan konstateras med att fler personer än tidigare uppgett lätta stress- och sömnbesvär men samtidigt har färre vuxna sökt vård i psykiatrin för till exempel depression, ångest och stress. Antalet samtal till SOS Alarm ökade gällande hot om suicid men det skedde ingen ökning av vård för suicidförsök och antalet suicid var färre 2020 jämfört med 2019.

– Under pandemin var många oroliga för att den psykiska ohälsan skulle öka men vi ser nu att så inte blev fallet. Men vi behöver ändå ha beredskap framöver eftersom vi vet att konsekvenserna kan visa sig på längre sikt. Det gäller särskilt i grupper som hade det svårt redan innan pandemin, säger Hillevi Busch utredare på Folkhälsomyndigheten.

Även en sammanställning av internationella studier pekar i samma riktning.

– Enligt den internationella forskningen låg antalet suicid i världen på samma nivå eller till och med lägre än väntat under pandemins första skede, säger Emma Björkenstam, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Om det svenska resultatet kring psykisk ohälsa och suicid

Sammanställningen som presenteras i ett faktablad baseras på resultat från rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin och ytterligare en datainsamling i webbpanelen Hälsorapport i maj 2021. I rapporten finns mer information om datakällor och metoder.

Om de internationella resultaten kring suicid

Det här faktabladet sammanfattar resultaten från den multinationella observationsstudien Suicide trends in the early months of the COVID-19 pandemic: an interrupted time-series analysis of preliminary data from 21 countries som undersökt förekomsten av suicid i början av pandemin (april–juli 2020), jämfört med antalet förväntade suicid, i totalt 21 länder.

Kategori: Nyhet