En majoritet av den vuxna befolkningen har övervikt eller fetma. Det visar både Statistiska centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden, ULF, och Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor, HLV. Enligt ULF har andelen med antingen övervikt eller fetma ökat från 31 till 50 procent mellan år 1980 och 2020. Förekomsten av fetma bland vuxna har under samma period i stort sett tredubblats. Bland personer som är under 40 år har förekomsten av fetma ökat dubbelt så mycket som bland dem som är över 40. Även om det inte finns lika långa tidsserier för barn och ungdom så är trenden densamma. Enligt undersökningen Skolbarns hälsovanor femdubblades andelen 11-15-åringar som har fetma mellan läsåren1989/90 och 2017/18.

– Ökningen av övervikt och fetma har skett i hela befolkningen, vilket talar för att det är förutsättningar i vårt samhälle som behöver ändras för att vända utvecklingen. Det handlar till exempel om förändringar i vår fysiska och sociala matmiljö och möjligheten till ökad fysisk aktivitet, säger utredaren Pia Lindeskog

Förändringar i samhället påverkar

Parallellt med utvecklingen av övervikt och fetma i befolkningen har samhället förändrats. Under perioden 1980 – 2020 ökade utbudet av och tillgången till livsmedel och måltider genom bland annat EU-inträdet. Under samma period har det skett en produktutveckling, momsen på livsmedel har sänkts och restaurangbesöken blivit fler. Samtidigt har marknadsföringen och produktplaceringen ökat, liksom tillgängligheten på mat som inte bara säljs i livsmedelsbutiker och på restauranger.

Under perioden 1980-2020 har också incitamenten för fysisk aktivitet minskat genom mer manuella och datoriserade arbeten, ökad bilism och minskade aktiva transporter som till exempel att gå eller cykla. Statistik från Folkhälsomyndigheten kopplad särskilt till covid-19-pandemin visar att andelen 16–29-åringar som uppger att de är stillasittande minst 7 timmar om dagen har ökat. Idrottsrörelsen signalerar också svårigheter att locka tillbaka barn och unga.

– För att bromsa utvecklingen av övervikt och fetma krävs ett långsiktigt förebyggande arbete på lokal, regional och nationell nivå. Arbetet behöver bedrivas av ett flertal aktörer och sektorer i samhället; allt från förskola, skola och arbetsliv till hälso- och sjukvården, transportsektorn, livsmedelsindustrin och det civila samhället, säger Pia Lindeskog.

Mål att bromsa utvecklingen

Världshälsoförsamlingen har kommit överens om globala mål för att minska sjukdomsbördan från kroniska sjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdom, vissa cancerformer och diabetes. Ett av målen är att förekomsten av fetma bland vuxna inte ska öka mellan 2010 och 2025. De globala målen för hållbar utveckling har också ett delmål kopplat till frågan som innebär ingen felnäring, varken under- eller övernäring, år 2030. I EUs handlingsplan mot barnfetma har ambitionen varit att bromsa utvecklingen mellan 2014 och 2020.

Sverige kommer inte att nå de uppsatta målen. Mellan 2010 och 2021 har förekomsten av fetma bland vuxna fortsatt öka med cirka 2–3 procentenheter, enligt olika datakällor. De senaste mätningarna bland skolbarn visar också att trenden är uppåtgående.

– En förutsättning för att förekomsten av övervikt och fetma inte ska öka ytterligare i den vuxna befolkningen är att vi kan bromsa utvecklingen i de yngre generationerna, eftersom vikten tenderar att öka med åldern, säger Pia Lindeskog

Många krafter behövs i arbetet med att ytterligare stärka de hälsofrämjande och förebyggande insatserna, och för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Läs mer

Kategori: Nyhet