Nyhetsarkiv

Fritidskortet ska ge fler barn och ungdomar möjlighet till en meningsfull fritid. Utbudet av föreningar och kulturskolor som är anslutna växer hela tiden: Nästan 7 000 av de föreningar och kulturskolor som kan vara med i Fritidskortet har nu anslutit sig.

Avsiktliga förgiftningar bland unga tjejer fortsätter att ligga på en hög nivå, även om ökningen har planat ut. Det handlar om ungefär 800 slutenvårdade fall om året, visar ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten.

Så gott som alla barn i Sverige har ett vaccinationsskydd mot 11 sjukdomar som kan ge allvarliga konsekvenser. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten, som bekräftar att täckningen är på samma höga nivå som tidigare år.

Att vara i naturen kan påverka möjligheten till en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Men en ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar på tydliga skillnader i hur ofta olika grupper i befolkningen vistas i naturen.

Goda sömnvanor är viktigt för att barn och unga ska må bra, fungera i vardagen och orka med skolan. Folkhälsomyndigheten har tagit fram råd som kan göra det lättare att somna och sova gott.

Malin Grape på Folkhälsomyndigheten är utsedd till särskild rådgivare för arbetet mot AMR, antimikrobiell resistens, vid WHO Europa. Utnämningen är en del av Sveriges fortsatta engagemang för att bekämpa antibiotikaresistens globalt och regionalt.

En majoritet tycker att vardagsrörelse är mycket viktigt för hälsan. Samtidigt är det många som inte rör sig i vardagen, och stillasittandet ökar i alla åldersgrupper.

Folkhälsomyndigheten har utsetts till referenslaboratorium för coronavirus, och tillhör därmed WHO:s globala nätverk. Syftet är bland annat att kunna upptäcka och övervaka hur coronavirus förändras över tid.

Antalet fall av antibiotikaresistenta bakterier ökade under förra året. Utbrott av VRE på sjukhus och tecken på samhällsspridning av ESBL-CARBA bidrog till ökningen, visar Folkhälsomyndighetens årssammanfattning för smittsamma sjukdomar.

Befolkningen i Sverige lever allt längre och 70 procent upplever att de har en god hälsa. Men hälsan är fortsatt ojämlik, och på flera områden ökar skillnaderna mellan socioekonomiska grupper. För att uppnå målet om att sluta de påverkbara hälsoskillnaderna fram till år 2048 krävs ytterligare