Nyhetsarkiv

Skolbarns hälsovanor visar hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan och på fritiden. Under läsåret 2025/2026 kommer den elfte datainsamlingen inom studien att ske. Närmare 100 000 elever över hela landet kommer att bjudas in att delta under skoltid.

Nu kan fler barn och unga uppleva en meningsfull fritid. Med det nya Fritidskortet får fler möjlighet att delta i föreningsliv och organiserade aktiviteter tillsammans med andra.

En internationell studie ska undersöka effekten av en tredje dos vaccin mot mpox. I det EU-finansierade projektet deltar forskare från universitet och kliniker i Sverige, Belgien, Frankrike och Irland. Folkhälsomyndigheten leder arbetet.

Under torsdagen redogjorde Folkhälsomyndigheten för myndighetens beredskap inom smittskydd och folkhälsa i ett möte med riksdagens socialutskott. På mötet diskuterades de åtgärder som myndigheten har vidtagit och framtida utvecklingsarbete för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Personer med skadligt bruk av alkohol eller narkotika löper flera gånger högre risk att dö i suicid än andra. Det visar aktuell kunskap som sammanställts i ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten.

Nu startar den stora satsning som ger barn och unga ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Från måndagen den 15 september kommer vårdnadshavare att kunna logga in på webbplatsen fritidskortet.se och använda stödet.

Folkhälsomyndigheten ska i en redovisning till regeringen redogöra för hur myndigheten säkerställer att relevant medicinsk kompetens tillvaratas i berednings- och beslutsprocesserna. Myndigheten ska också genomföra en jämförelse av andra nordiska länder.

Över 2 000 idrotts- och friluftslivsföreningar, kulturskolor och andra föreningar har hittills ansökt om att vara en del av Fritidskortet – den stora satsningen på barn och ungas fritidsaktiviteter som startar i september.

Från och med den 1 september är Erik Sturegård tillförordnad statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten. Han stöds i arbetet av de biträdande statsepidemiologerna Anders Wallensten, Klara Sondén och Stephan Stenmark.

En ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten visar att de allra flesta äldre personer, cirka 80–90 procent, uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt syns skillnader mellan olika grupper. Många äldre personer efterfrågar bättre förutsättningar för att må bra, till exempel fler