Folkhälsan i Sverige är god i ett internationellt perspektiv och utvecklas positivt för de allra flesta. Men för vissa grupper har utvecklingen gått långsammare eller stått stilla. Det visar Folkhälsomyndighetens nya årsrapport.

Ojämlikheten i hälsa visar sig bland annat i medellivslängd, där skillnaderna i återstående medellivslängd vid 30 års ålder är 6,2 år mellan personer med förgymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Skillnaderna mellan utbildningsgrupperna har ökat 2006–2016. Årsrapporten visar också att psykisk ohälsa är ett fortsatt stort folkhälsoproblem. Särskilt tydligt är det att kvinnor rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande. Suicid är däremot vanligare bland män, och bland personer med förgymnasial utbildningsnivå.

Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att årligen lämna en rapport om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Folkhälsans utveckling – årsrapport 2018 ger en övergripande nulägesbeskrivning av folkhälsan i Sverige och dess bestämningsfaktorer i olika befolkningsgrupper, och där så är möjligt redovisas även utvecklingen under den senaste elvaårsperioden. Rapporten synliggör olika aspekter av den ojämlika hälsan och dess bestämningsfaktorer och stödjer därmed arbetet för en jämlik hälsa.

Som komplement till årsrapporten finns också det webbaserade systemet Folkhälsans utveckling – siffror, grafik och text som består av ett antal utvalda indikatorer som tillsammans ger en uppfattning om hur befolkningen i Sverige mår. Indikatorerna ger en beskrivning av nuläget och utvecklingen över tid samt uppdateras i takt med att ny statistik finns tillgänglig.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsdatum: 2018-03-14
  • Antal sidor: 23
  • Artikelnummer: 18001