Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att årligen lämna en rapport om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. "Folkhälsan i Sverige – årsrapport 2017" är tänkt att utgöra ett kunskapsunderlag för i första hand politiker och tjänstemän i regering och riksdag men kan även vara användbar för andra med intresse för folkhälsofrågor. Årsrapporten synliggör skillnader i hälsa, levnadsvanor och livsvillkor och stödjer därmed arbetet för en jämlik hälsa. Den ger en övergripande nulägesbeskrivning av folkhälsan i Sverige och dess bestämningsfaktorer i olika befolkningsgrupper, och där så är möjligt redovisas även utvecklingen under den senaste tioårsperioden.

Övergripande resultat

Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv och i flera avseenden blir den bättre. Samtidigt är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa mellan vissa grupper ökar.
Detta är de övergripande resultaten i årets årliga rapportering:

  • Det finns en social gradient i hälsa som innebär att människors hälsa i allmänhet är sämre ju lägre socioekonomisk position de har. Resultaten tyder på att den sociala gradienten har vuxit under de senaste tio åren, framför allt när det gäller olika mått på dödlighet. Ohälsan är nästan genomgående större bland personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildning.
  • Det finns tecken på att den psykiska ohälsan ökar, framför allt bland unga och bland personer med högst förgymnasial utbildning.
  • Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Ungefär hälften av befolkningen i åldern 16–84 år har i dag övervikt eller fetma.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsår: 2017
  • Antal sidor: 39
  • Artikelnummer: 16136