Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Studien ligger till grund för flera riktade kommunikations- och utbildningsinsatser med syfte att öka vaccinationstäckningen i de aktuella grupperna.

Målgrupperna för rapporten är smittskyddsläkare, barnhälsovården, skolhälsovården, andra nationella myndigheter och frivilliga organisationer.

Bläddra och läs i publikationen längre ned

Sammanfattning

Bakgrund

Vaccination är en av de mest effektiva metoder vi har för att förbättra folkhälsan. Sverige har en stabilt hög vaccinationstäckning för det nationella vaccinationsprogrammet och förtroendet för programmet är gott. Under de senaste åren har dock flera smärre utbrott kring importfall av mässling och röda hund ägt rum, vilket talar för att det finns områden med mottagliga och oskyddade individer som inte nås av vaccinationsprogrammet.

WHO-Europa har utvecklat en metod, Tailoring Immunization Programmes (TIP), för att identifiera vilka faktorer som är viktigast för att påverka beslutet om vaccination i grupper med låg vaccinationstäckning. Ett syfte med metoden är även att kunna identifiera insatser som kan öka vaccinationstäckningen.

Under 2013 genomförde Smittskyddsinstitutet (nuvarande Folkhälsomyndigheten) en pilotstudie med TIP-metoden. Projektet genomfördes i samarbete med WHO Europa, ECDC och Karolinska Institutet samt Smittskyddsenheten och Barnhälsovården i Stockholms läns landsting. Frivilligorganisationer för papperslösa i Stockholm och Göteborg; Röda korset, Läkare i Världen och Rosengrenska stiftelsen var stödorganisationer i projektet.

Syfte

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om grupper med låg vaccinationstäckning mot mässling och röda hund, att klarlägga hinder och motiverande faktorer till MPR vaccination i de studerade grupperna samt att ta fram förslag till målgruppsanpassade insatser för att hindra spridning av sjukdomarna i Sverige.

Studien fokuserade på tre identifierade riskgrupper med låg eller misstänkt låg vaccinationstäckning:

  • befolkning med antroposofisk livsåskådning i Järna, Södertälje
  • befolkning med somalisk bakgrund i Rinkeby och Tensta, Stockholm
  • papperslösa migranter i Stockholm och Göteborg

Resultat

Kartläggningen visar att det finns olika behov av förstärkta kommunikations- och utbildningsinsatser i de tre riskgrupperna.

Delstudien i Järna visar att det finns grupper av föräldrar med olika attityder till MPR-vaccination (mässling, påssjuka och röda hund): de som vaccinerar enligt vaccinationsprogrammet, de som senarelägger MPR-vaccinationen några år samt de som avstår från vaccination i barnaåren. De som skjuter på vaccinationen i några år anser att barnen är för små för att vaccineras vid 18 månader. De föräldrar som inte vaccinerar sina barn i barnaåren anser att naturlig immunitet är utvecklande för barn upp till tonåren, men därefter planerar många att vaccinera sina barn. Det framkom också att vårdpersonalens attityder till vaccinationer och till föräldrar med antroposofisk livsstil har stor betydelse för beslutet om vaccination. Föräldrar från alla grupper efterfrågade mer balanserad information om vaccinationer samt en objektiv dialog med vårdpersonal baserad på evidensbaserad information.

Delstudien i Rinkeby och Tensta visar att flera faktorer påverkar föräldrar med somaliskt ursprung i deras beslut om och attityd till MPR-vaccination. Det finns föräldrar som vaccinerar sina barn enligt vaccinationsprogrammet och de som senarelägger vaccinationen. De senare har en föreställning om att MPR-vaccinet kan leda till biverkningar och då främst autism. Det framgår också att nyinflyttade föräldrar är mer positiva till vaccination. Befolkningen efterfrågar mer information om vacciners för- och nackdelar, men man använder inte de traditionella kanalerna som erbjuds via BVC och elevhälsan. Därför behövs andra metoder för att förmedla kunskap i befintliga lokala nätverk och på det egna språket. Vårdpersonalens attityd till tveksamma föräldrar har också stor betydelse för beslutet och föräldrarna efterlyser dialog med BVC-personal. Därmed behöver personalen tillgång till relevant målgruppsanpassad information samt metoder och stöd för att nå ut med kunskap om vaccinationer.

Papperslösa föräldrar gav en samstämmig bild av att man vill vaccinera sina barn. I denna grupp är det i stället strukturella hinder samt rädslor som gör att de inte får tillgång till hälsovård och därmed vaccination till barnen. Uppföljningar på BVC försvåras också av att många familjer flyttar ofta. Nyanlända migranter behöver få information om deras rätt till vård och hälsoundersökning, och vårdpersonal behöver få information om den nya lagen om hälso- och sjukvård till papperslösa samt utbildning, metoder och stöd i bemötandet av papperslösa.

Förslag på möjliga insatser och förbättringsområden

Folkhälsomyndigheten föreslår flera riktade kommunikations- och utbildningsinsatser i områden med låg vaccinationstäckning. Det är också viktigt att få ökad kunskap om immunitetsläget, både bland vuxna och barn, via riktade seroepidemiologiska studier i de studerade populationerna.

Gemensamt för de studerade grupperna är att det krävs insatser för att få en förbättrad dialog med vården. Bland antroposofer och somalier behövs dessutom saklig och riktad information för att undanröja den misstro som finns mot MPR-vaccinet. Förslag på övergripande och riktade insatser finns specificerade i tabellerna 3A–D.

Förslagen på insatser spänner över skilda områden som kräver deltagande och engagemang av ett flertal olika aktörer. Insatserna bör ske i nära samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, smittskyddsenheten, barnhälsovården i landstingen samt frivilliga och lokala organisationer.

Bläddra och läs

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Utgivningsår: 2014
  • Antal sidor: 57
  • Artikelnummer: 201411-03