Rekommendationer för handläggning och val av skyddsåtgärder mot covid-19 inom vård och omsorg

Publicerad: 30 mars 2020Uppdaterad: 2 april 2020Folkhälsomyndigheten

Syfte och målgrupp

Det övergripande syftet med rekommendationen är att:

  • utgöra ett stöd till smittskyddsenheter, vårdhygieniska enheter och vårdgivare vid hantering av covid-19 inom vård och omsorg,
  • vara ett stöd vid riskbedömningar och utarbetande av rutiner för smittförebyggande åtgärder i samband med olika vårdnära situationer.

Smittvägar, smittsamhet och smittrisker

Covid-19 smittar från person till person genom dropp- och kontaktsmitta, det vill säga via droppar och sekret från luftvägarna som sprids när någon hostar eller nyser, samt vid nära kontakt mellan personer. WHO anger att en möjlig smittväg är så kallad indirekt kontaktsmitta, det vill säga spridning via droppar som landat på ytor eller föremål i närheten av personer som är infekterade med covid-19. Därför är det viktigt med en god handhygien samt rengöring och ytdesinfektion i den vårdnära miljön, i enlighet med lokala riktlinjer.

Med pågående samhällsspridning av covid-19 betraktas alla personer som uppvisar luftvägssymtom som misstänkta fall. För att minska smittrisken för patienter och brukare, samt för vård- och omsorgspersonal är det av största vikt att lokala rutiner upparbetas för exempelvis triagering, vård och omhändertagande av personer på äldre- och omsorgsverksamheter och för patienter och brukare på olika slags vårdinrättningar och boenden. Speciell hänsyn måste tas till patienter, brukare och arbetstagare som tillhör de riskgrupper som identifierats.

En person som insjuknat i covid-19 är smittsam från och med symtomdebut. Man är sannolikt mest smittsam i början av sjukdomsförloppet. Smitta har i undantagsfall visats kunna förekomma innan första symtom. Smittsamheten bedöms kvarstå till personen varit helt symtomfri (feber, luftvägssymtom) under två dygn. Om hosta kvarstår två dygn efter övrig symtomfrihet kan patienten bedömas som smittfri när det gått minst 7 dagar sedan symtomdebut. För att bedöma smittrisk i speciella situationer (exempelvis upphöra med isolering av patient med fortsatt behov av inneliggande vård eller personal inom vissa vårdyrken) måste individuell bedömning göras.

Risken för dropp- och kontaktsmitta minimeras genom följsamhet till basala hygienrutiner, korrekt användning av skyddskläder och personlig skyddsutrustning samt adekvata städrutiner. Särskilt stor försiktighet bör iakttas vid arbetsmoment där risk finns för spridning via aerosol som innehåller luftvägssekret.

Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem är grundläggande vid arbete inom vård och omsorg. Arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2018:4) ska tillämpas inom alla verksamheter där det finns smittrisker.

Kliniska symptom vid covid-19

Den kliniska symtombilden innefattar allt från lindrigare förkylningssymtom till mycket svåra luftvägsbesvär med behov av respiratorvård. Symtom som allmän sjukdomskänsla, muskelvärk och mag-tarmbesvär förekommer också.

Inkubationstiden för covid-19 är vanligen 2–14 dagar. Medelinkubationstiden är
5–6 dagar.

Covid-19 och smittskyddslagen

Falldefinition för anmälan enligt Smittskyddslagen (PDF, 384 kB) finns i sin helhet på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Fall av covid-19 ska av behandlande läkare få råd, stöd och information om skyddsplikt och förhållningsregler enligt smittskyddslagen 2 kap. 2 §, se smittskyddsblad och patientinformation på smittskyddsläkarföreningens webbplats.

Laboratoriebekräftade fall av covid-19 ska enligt smittskyddslagen (2004:168) anmälas utan dröjsmål av behandlande läkare i SmiNet till den regionala smittskyddsläkaren och Folkhälsomyndigheten.

Använd följande SmiNet-formulär:

  • Klinisk anmälan: Coronavirussjukdom (covid-19)

Sjukskrivning och råd

Även vid lindriga besvär är det extra viktigt för den som arbetar inom vård och omsorg att stanna hemma vid exempelvis hosta eller förkylningssymtom för att skydda medarbetare, patienter och omsorgstagare. Provtagning av personal för covid-19 görs i enlighet med provtagningsindikationen.

Personal med symtom på möjlig covid-19 ska inte gå till arbetet utan sjukskriva sig under den akuta sjukdomsperioden samt ytterligare två dygn efter symtomfrihet. Om hosta kvarstår två dygn efter övrig symtomfrihet, till det gått 7 dagar sedan symtomdebut.

För att ta ställning till smittrisken i speciella situationer görs en individuell bedömning, vid behov i dialog mellan behandlande läkare och smittskyddsläkare. Speciella situationer kan exempelvis vara när isolering i hemmet ska upphöra.

Principer vid handläggning av patienter och omsorgstagare med misstänkt eller bekräftad covid-19

Väl upparbetade rutiner krävs, för korrekt hänvisning, triagering, och handläggning av patienter eller omsorgstagare med misstänkt eller bekräftad covid-19 som behöver vård och omsorg. Detta för att minska smittspridningen i såväl samhället som vården.

All personal som ska vårda personer med misstänkt eller bekräftad covid-19, inom vård och omsorg, måste ha kunskap och aktuell information om covid-19, basala hygienrutiner och användning av personlig skyddsutrustning. För all personal gäller som grund tillämpning av basal hygien enligt SOSFS 2015:10 i verksamhet som innefattar arbetsmoment som innebär fysisk kontakt med patienter eller omsorgstagare.

Adekvat personlig skyddsutrustning (se vidare avsnitt Personlig skyddsutrustning hos vårdpersonal) måste finnas tillgänglig på vårdinrättningar och boenden som kan komma att bedöma och vårda patienter med covid-19.

Person som kontaktar vården från hemmet

När en person kontaktar vården (inklusive telefonsamtal eller kontakt med digital vårdkontakt) och misstanke om covid-19 uppstår ges råd om egenvård i hemmet och att ny kontakt ska tas vid försämring. Personen rekommenderas stanna hemma i ytterligare två dygn efter symtomfrihet. Bedöms personen vara i behov av sjukhusvård tas kontakt med läkare på mottagande sjukhus för vidare handläggning.

Patient som uppsöker vårdinrättning

I de fall en patient söker vård med symtom som inger misstanke om covid-19 förses patienten med munskydd (om det tolereras), samt instrueras om hostetikett, det vill säga att hosta och nysa i armvecket eller i pappersnäsdukar som tillhandahålls, samt att tvätta och desinfektera händerna ofta.

Personal rekommenderas att hålla avstånd till patienten.

I vård- och omsorgsnära situationer används personlig skyddsutrustning enligt AFS 2018:4, som tillägg till de basala hygienrutinerna i enlighet med lokal riskbedömning av arbetsmoment.

Inneliggande vård på sjukhus eller omsorgsboende

Patienter med behov av inneliggande vård där covid-19 misstänks bör isoleras och skyndsamt provtas (se avsnittet Indikationer för provtagning, nedan).

Patient eller omsorgstagare med hosta/nysningar förses när någon besöker rummet med munskydd (om det tolereras). Patienten/ omsorgstagaren instrueras dessutom om hostetikett, d.v.s. att hosta och nysa i armvecket eller i pappersnäsdukar som tillhandahålls, samt att tvätta och desinfektera händerna ofta.

Undersökningar bör i möjligaste mån utföras på rummet.

Vårdrum på sjukhus

Rekommenderat vårdrum är:

  • i första hand i enpatientrum med luftsluss
  • i andra hand i enpatientrum med förrum
  • i tredje hand i enpatientrum med stängd dörr.

Två eller flera patienter med bekräftad covid-19 kan vårdas i samma rum så länge annan samtidig smitta inte förekommer.

Vård på omsorgsboende

Patienter som inte är i behov av sjukhusvård vårdas i eget boende med stängd dörr mot allmänna utrymmen.

I vårdnära situationer följer personalen basala hygienrutiner och använder personlig skyddsutrustning som minskar risken för dropp- och kontaktsmitta, och vid behov skyddar mot mer omfattande exponering för kroppsvätskor.

Indikationer för provtagning

Patient som uppfyller kriterierna för provtagning provtas skyndsamt.

Ett negativt prov tidigt i infektionsförloppet kan inte utesluta sjukdom. Förnyad provtagning och analys kan därför behöva utföras.

Provtagning av misstänkt fall av covid-19

I första hand rekommenderas att ett prov per patient tas från nasofarynx, bakre svalgvägg eller ett gemensamt prov från dessa lokaler. Sputum eller aspirat/sköljvätska från nedre luftvägarna kan i vissa fall bli aktuellt.

Andra provtagningslokaler kan bli aktuella efter samråd med infektionsläkare och aktuellt kliniskt mikrobiologiskt laboratorium. Antalet prov begränsas till de mest relevanta för att tillgodose långsiktig tillgång på provtagnings- och laboratoriematerial.

Kontaktuppgift till Folkhälsomyndigheten för diskussion angående provtagningsindikationer och analys: Klinisk mikrobiolog i beredskap (KMiB) 010-205 24 00 – tonval 2.

Transport av prov för laboratorieanalys

Provet packas enligt anvisningar (PDF, 987 kB) på Folkhälsomyndighetens webbplats och sedvanliga transportrutiner för kategori B, UN3373 används.

Laboratorieanalys

Laboratoriediagnostik för påvisning av SARS-betacoronagruppen-specifikt genfragment utförs vid flera av landets kliniskt mikrobiologiska laboratorier.

Innan prov skickas för akut analys måste kontakt tas med ansvarig person på det kliniska mikrobiologiska laboratorium dit provet ska skickas. Om akut analys inte är tillgänglig vid det regionala kliniska mikrobiologiska laboratoriet kan analysen utföras av Folkhälsomyndigheten. Vid Folkhälsomyndigheten kontaktas KMiB (se kontaktuppgifter ovan).

Basala hygienrutiner utgör grunden för att begränsa smittöverföring

Risken för dropp- och kontaktsmitta minimeras genom basala hygienrutiner, korrekt använd skyddsutrustning, rengöring och desinfektion samt rutiner för hantering av tvätt och avfall.

Särskilt stor försiktighet ska iakttas vid arbetsmoment med risk för spridning via aerosol.

Vid vård av patienter eller omsorgstagare - i situationer där det finns risk för överföring av smittämnen - ska rutiner avseende händer, naglar, underarmar, och skyddskläder följas i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basala hygienrutiner. Dessutom ska arbetet ske enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4).

Personlig skyddsutrustning ska användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor.

I de fall arbetskläderna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material under ett vård- eller omsorgsmoment, används plastförkläde, skyddsrock eller motsvarande skyddskläder utanpå arbetskläderna.

Om skyddskläder används vid vård av, eller omsorg om, flera personer efter varandra, byts skyddskläderna mellan varje person. Skyddshandskar används, om händerna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor under ett vård- eller omsorgsmoment.

Vård- och omsorgspersonal behöver få särskild utbildning av arbetsgivaren om smittrisker och hygien- och skyddsrutiner som minskar risken för smittöverföring och hur oönskade händelser med risk för smittöverföring ska rapporteras i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4).

Personlig skyddsutrustning för personal

Vid all vård- och omsorgsnära kontakt ska en riskbaserad och adekvat användning av personlig skyddsutrustning användas i tillägg till de basala hygienrutinerna.

Det är arbetsgivarens ansvar att tillhandahålla adekvat skyddsutrustning och att se till att personalen är väl förtrogen med handhavandet.

Lokal riskbedömning behöver utföras i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om smittrisker (AFS 2018:4, se exempelvis 17 § för vård av patienter). Där framgår att särskilda skyddsåtgärder vidtas när det gäller vård av patient, transporter och vid laboratoriediagnostik.

Mer information om vad man kan tänka på vid valet av personlig skyddsutrustning finns på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Skydd mot dropp- och kontaktsmitta

Visir, skyddsglasögon och munskydd

Vid arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor ska ögon, näsa och mun skyddas mot stänk. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2018:4) ska visir användas vid arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor. Om visir vid riskbedömning inte bedöms helt skydda mot stänk mot munnen kombineras det med munskydd. Som ett alternativ till visir kan skyddsglasögon tillsammans med munskydd användas. Utifrån en riskbedömning och de arbetsmoment som utförs väljs det mest lämpliga alternativet.

Skyddsförkläde och skyddsrock

Enligt SOSFS 2015:10 ska skydd av arbetsdräkten användas vid kontakt med vårdtagaren, vårdtagarens säng och vid risk för kontakt med kroppsvätskor. I de flesta situationer räcker det med engångs skyddsförkläde utan ärm förutsatt att underarmar desinfekteras efter avslutat arbetsmoment. Vid risk för kraftig förorening av kläder eller arbetskläder eller underarmar rekommenderas långärmat plastförkläde.

Skyddshandskar

Enligt AFS 2018:4 och SOSFS 2015:10 ska skyddshandskar användas vid arbetsmoment som innebär risk för kontakt med kroppsvätskor. Byte av skyddshandskar görs mellan varje vård- eller omsorgsmoment (SOSFS 2015:10) samt vid behov, baserat på lokala riskbedömningar.

Vid risk för aerosolsmitta

Andningsskydd

Tillpassat andningsskydd FFP2, FFP3, PAPR (powered air purifying respirator) eller motsvarande används när lokal riskbedömning visar att ett arbetsmoment genererar aerosol med droppar från luftvägarna och därmed ökad smittrisk.

Aerosolgenererande arbetsmoment kan till exempel vara endotrakeal intubering och extubering, trakeotomi, trakeostomivård, icke-invasiv ventilering (BiPAP- och CPAP-behandling), hjärt-lung-räddning, handventilering, provtagning från nedre luftvägar och bronkoskopi.

Andningsskydd FFP2 och FFP3 är av engångstyp, men om de inte tagits av, skadats eller förorenats kan de enligt WHO:s rekommendationer användas upp till 4 timmar.

Mer information om andningsskydd hittar du på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Tillpassning av andningsskydd

Alla typer av andningsskydd passar inte alla. Om andningsskyddet inte sitter tätt reduceras skyddseffekten markant. Genom ett tillpassningstest säkerställs att det tilltänkta andningsskyddet passar för användaren. Tillpassningstest behöver göras innan en viss modell av andningsskydd används första gången. Tillverkaren kan ge förslag på metoder som kan användas.

Hantering av tvätt och avfall

Tvätt hanteras som vanlig tvätt enligt ordinarie riktlinjer.

Avfall och engångsmaterial som inte bedöms vara förorenade hanteras som konventionellt avfall enligt lokala rutiner.

Avfall och engångsmaterial, som bedöms vara förorenade med kroppsvätskor, hanteras som smittförande avfall kategori B (UN3291) enligt lokala rutiner. Läs mer i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:26) om hantering av hälso- och sjukvårdens avfall med riskklass 3-4.

Rengöring och desinfektion

Städning och desinfektion hanteras enligt ordinarie riktlinjer och skyddsutrustning väljs efter riskbedömning.

Coronavirus är känsliga för ett brett utbud av desinfektionsmedel, inklusive alkoholbaserade medel. Vård- och omsorgsrummets ytor inklusive vårdnära tagytor som dörrhandtag och föremål/utrustning, rengörs dagligen med alkoholbaserade ytdesinfektionsmedel med tensider, eller med oxiderande desinfektionsmedel, enligt lokala anvisningar.

Rengöring och punktdesinfektion efter spill av kroppsvätskor görs enligt ordinarie riktlinjer.

Golv rengörs med rengöringsmedel. Slutlig smittstädning följer samma principer som vid daglig städning.

Patienttransport

Vid beställning av ambulanstransport uppges covid-19.

Vid transport av patient inom eller mellan sjukvårdsinrättning eller motsvarande följs lokala rutiner.

Personal som transporterar patient eller omsorgstagare med hosta och/ eller nysningar ska bära adekvat skyddsutrustning.

Patient eller omsorgstagare med hosta/nysningar förses med munskydd (om det tolereras), samt instrueras dessutom om hostetikett, d.v.s. att hosta och nysa i armvecket eller i pappersnäsdukar som tillhandahålls, samt att tvätta och desinfektera händerna ofta.

Omhändertagande av avliden

Om en person med konstaterad eller misstänkt covid-19 avlider tas kroppen omhand enligt lokala riktlinjer. Se vidare Folkhälsomyndighetens övergripande rekommendationer till stöd för regionala och lokala riktlinjer och rutiner.

Efter konstaterat dödsfall avtar risken för dropp- och kontaktsmitta. Risken för smitta kan minimeras genom basala hygienrutiner, korrekt använd skyddsutrustning och adekvata städrutiner. Vid all kontakt med den avlidnes kropp rekommenderas adekvat personlig skyddsutrustning för att minska risken för exponering för kroppsvätskor. Vid en eventuell obduktion behövs dessutom skydd mot exponering för aerosoler.

Källor

Folkhälsomyndigheten

Lagar och föreskrifter

  • Smittskyddslagen (2004:168)
  • Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal hygien i vård och omsorg
  • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
  • Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2005:26) om hantering av smittförande avfall från hälso- och sjukvården
  • Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om smittrisker (AFS 2018:4)

Rekommendationer för handläggning och val av skyddsåtgärder mot covid-19 inom vård och omsorg

Gäller från 2020-04-02

Utifrån aktuell kunskap om covid-19 uppdaterar Folkhälsomyndigheten regelbundet rekommendationerna för hur skyddsåtgärder bör tillämpas i vård och omsorg.
Det är varje verksamhets ansvar att bedöma den eventuella smittrisken i varje vårdsituation. Folkhälsomyndighetens rekommendationer är generella och kan användas som stöd

  • för smittskyddsenheter, vårdhygieniska enheter och vårdgivare som tar hand om patienter med möjlig covid-19 inom vård och omsorg samt
  • när riskbedömningar görs och rutiner tas fram för att förebygga smittspridning i vårdnära situationer.

De nu gällande rekommendationerna kompletterar föreskrifter och lokalt utarbetade riktlinjer och ersätter de två tidigare publikationerna för handläggning av misstänkta respektive bekräftade fall av covid-19.

Rekommendationerna har omarbetats i sin helhet och vänder sig till en bredare målgrupp inom vård och omsorg. Vi vill göra läsaren särskilt uppmärksam på nedanstående information i e-publikationen:

  • Vikten av basala hygienrutiner inom vård och omsorg har lyfts fram jämte behovet av en riskbaserad användning av den personliga skyddsutrustningen.
  • Den tidigare tabellen med detaljerade rekommendationer för användning av personlig skyddsutrustning har tagits bort. Istället har en generell beskrivning av de olika skyddsmaterielen och dess användning lagts in. Vad gäller användning av andningsskydd är vikten av tillpassning införd och det ges exempel på aerosolgenererande moment.
  • Information gällande handläggning av misstänka och bekräftade fall av covid-19 har utvidgats till att omfatta både vård och omsorg. I detta avsnitt har samtidigt rekommendationer om användning av munskydd samt tillämpning om handhygien och hostetikett lagts till.
  • Ny information gällande sjukskrivning.

Ändring 2020-04-08: Förtydligande angående smittfrihet vid kvarstående hosta.

Läs mer

Provtagningsindikation för covid-19

  • Författare: Folkhälsomyndigheten
  • Publicerad: 30 mars 2020
  • Uppdaterad: 2 april 2020

Öppna publikationen

Läs publikation

Beställ

Denna publikation finns ej för beställning.

Gå till toppen av sidan